En störande händelse i Somaliland!

Jag brukar beskriva Somaliland som det bäst fungerande landet på Afrikas horn. Ett land med en fungerande regering och hyggligt fria val. Jag säger hyggligt fria. Men då gör det mig både besviken och förbannad när Somaliland biter sig fast som en stat där demokratin visserligen finns, men den får aldrig riktigt utvecklas.

Den 30 juli arresterades fyra journalister som arbetade för Eyral TV.

Ett konkret exempel på detta: Den 30 juli arresterades fyra journalister som arbetade för Eyral TV.  Det var Badri Kozar Mohamoud, direktör vid stationen, nyhetschefen Abdirahman Abdilahi (also known as Fantastic), reportern Aydarus Mohamed Abdi, and tv-fotografen Kamal Khalif Abdi.

Upprinnelsen var att ett kamerateam från Eyral TV besökte universitetet i Hargeisa och pratade med studenter som riktade korruptionsanklagelser mot ett statligt program för att skapa jobb. Tre av journalisterna släpptes efter några timmar, medan direktören Badri Kozar Mohamoud hölls kvar till nästa dag. Formellt hölls han kvar för ”vidare undersökningar”.

Det borde vara en hög prioritet för Somaliland att gå vidare med demokratiska reformer, så att landet kan få grönt ljus och bli betraktat som en fullvärdig demokrati, inte något mellanting.

En demokratisering skulle ge ett avgörande argument för de av Somalilands vänner som vill att Sverige ska gradera upp relationerna med landet.

Skulle en demokratisering också leda till erkännande? Det är inte säkert. Men Somaliland har vänner runt om i Europa, även i Sverige. Och en sak är klar: En demokratisering skulle ge ett avgörande argument för dem som vill att Sverige ska gradera upp relationerna med landet.

Sedan finns det flera olika sätt att göra en sådan uppgradering. En variant vore att göra med Somaliland som Sverige en gång gjorde med PRR i Sydvietnam och PLO i Palestina: att låta Somaliland upprätta en generaldelegation i Sverige. En andra variant är att Sverige öppnar ett konsulat i Somaliland, som är underställt ambassaden till Somalia. En tredje variant är att Sverige öppnar ett handels- och biståndskontor.

Men oavsett vilket alternativ som föredras, så är det viktigt att Somalilands regeringen börjar en reformprocess, som säkerställer press- och yttrandefrihet.

 

Vem bestämmer vilka barn som ska få utbildning i Somaliland?

På bilden: Tonårstjejer i Somaliland som deltar i en fritidsverksamhet, efter skoltid. (AP Photo/Jason Straziuso)

Enligt Unicef är det någonstans kring hälften av barnen i Somaliland som går i skolan. Så Unicef arbetar med frågan. Även EU har engagerat sig för att öka andelen barn som går i skolan. Ifjol kom ett meddelande från EU:s utrikestjänst som noterar en positiv trend. Det är är fler och fler tjejer och killar som går i skolan. Och det finns ett åtagande från Somalilands utbildningsdepartement att öka utgifterna för utbildning under de kommande åren.

Somaliland har en fungerande statsapparat, även om det fortfarande finns viktiga reformer att göra för att stärka demokratin.

Somaliland förklarade sig självständigt 1991 och undvek det förödande inbördeskrig som ledde till svält i södra Somalia. Fast dessförinnan var det Somaliland som drabbades när Siad Barres regim försökte kväsa området.

Somaliland har en fungerande statsapparat, även om det fortfarande finns viktiga reformer att göra för att stärka demokratin.

Men skattebasen är fortfarande fruktansvärt svag. Medan stat, kommuner och landsting drar in ungefär 45 procent av BNP i Sverige, så är skatteintäkterna i Somaliland någonstans kring sju procent av BNP. Det är mer än i Somalia, men ändå alltför lite. Och det där påverkar utbildningssystemet.

I The Conversation pulbicerades här om dagen en intressant artikel om hur skolväsendet i Somaliland fungerar. Och för att göra en förenkling: Det är en växelverkan mellan privata givare och staten. Olika organisationer ger pengar till skolor. Regeringen ger pengar till skolor. Men framför allt: Den somaliska diasporen finansierar en del av skolväsendet.

1990 fanns praktiskt taget inga grundskolor i Somaliland. I dag finns det 935. Så det går att se framsteg.

Den stora andelen utländsk finansiering gör att det inte är en självklarhet att det är myndigheterna i Somaliland som bestämmer…

Men den finansiella uppdelningen riskerar att göra systemet ineffektivt. Den stora andelen utländsk finansiering gör att det inte är en självklarhet att det är myndigheterna i Somaliland som bestämmer över skolornas inriktning eller var skolorna ska ligga.

Å ena sidan: Diasporans insats är avgörande för att många barn ska kunna gå i skolan. Å andra sidan: På sikte måste statens skatteintäkter öka, för att få ett mer enhetligt skolsystem som dessutom omfattar alla barn.

 

 

 

En av Afrikas mest inflytelserika kvinnor är från Somalia!

Ilwad Elman växte upp i Kanada, men har återvänt till Somalia för att arbeta som fredsaktivist.

Det västafrikanska medie- och reklamföretaget Avance Media publicerar en lista på Afrikas 100 mest inflytelserika kvinnor.

En av dem är Ilwad Elman från Somalia. Jag hade själv nöjet att träffa Ilwad Elman när hon var med på Almedalsveckan 2018. Min intervju med henne kan du läsa här.

Hans slagord var: Kasta ditt vapen, plocka upp pennan! Hans framgång med detta blev så farlig för milisstyrkorna att han mördades.

När den somaliska staten upplöstes i kaos och anarki i början av 90-talet, så blev det ett inbördeskrig av typen ”allas krig mot alla”, baserat på olika klaner. Milisgrupper rekryterade ofta barn för att strida. En somalisk aktivist vid namn Ali Ahmed Elman startade då ett arbete för att få bort barnen från miliserna och in i skolan. Hans slagord var: Kasta ditt vapen, plocka upp pennan! Hans framgång med detta blev så farlig för milisstyrkorna att han mördades 1996. Då flydde familjen från landet – och hamnade så småningom i Kanada, bland annat hans dotter Ilwad som då var ett och ett halvt år gammal.

Det var inte lätt att slå sig fram som ung tjej i den somaliska försvarsmakten. Men befälen konstaterade snart att hon ofta var snabbare än sina manliga kamrater…

2010 bestämde sig Ilwad för att återvända till Somalia för att fortsätta arbeta i sin pappas anda. I början av sin tid i Somalia gick hon med i den somaliska armén för att bekämpa terrorgruppen Al Shabaab. Det var inte lätt att slå sig fram som ung tjej i den somaliska försvarsmakten. Men befälen konstaterade snart att hon ofta var snabbare än sina manliga kamrater – och hon fick så småningom en befälsroll.

Efter tiden i armén har hon bland annat arbetat med att engagera ungdomar i fredsprocessen och den politiska processen. Somalia är i allt väsentligt ett land av ungdomar. De utgör majoriteten av befolkningen.

Här nedan är två klipp från Youtube. Det första är en föreläsning där Ilwad Elman berättar om sin tid i armén. Det andra är en längre intervju där hon berättar om sig och sitt arbete.

 

De långsamma och goda nyheterna från Somalia

En marknad i Mogadishu. De flesta somalier lever i en vardag, som inte är förknippad med krig eller bomber. (AP Photo/Farah Abdi Warsameh)

De långsamma nyheterna får sällan uppmärksamhet. Och de snabba nyheterna från Somalia handlar ofta om strider, om bomber och om kampen mot terrorister. Men låt oss titta på ett par diagram.

Nedanstående diagram visar barnadödligheten per tusen födda. Jämför du med Sverige eller vilket annat västland som helst så är siffran enormt hög. Men riktningen är ändå tydlig. 1983 låg siffran på 115,5 dödsfall per tusen födda. Vi såg en minskning redan då. Men inbördeskriget på 90-talet gjorde att dödligheten förblev oförändrad på en hög nivå. Men någon gång kring 2005 börjar siffran åter igen att sjunka.  Den ligger nu på 79,7.

Nästa diagram visar medellivslängden. Även här kan vi se en tydlig utveckling åt rätt håll. Och vi ser också tydligt spåren av inbördeskriget i början av 90-talet. Men sedan fortsätter trenden. Den förväntade medellivslängden närmar sig 57 år. Fruktansvärt lågt, om vi jämför med västvärlden. Men ändå tio år högre, jämfört med exempelvis 80-talet.

Två personer som verkligen gav allt – för Somalia

Hodan Nalayeh växte upp i Kanada och arbetade som journalist och tv-producent. Hon återvände till Somalia för att rapportera om bland annat kvinnliga entreprenörer. Hon mördades när terroriströrelsen Al Shabaab attackerade ett hotell i södra Somalia den 12 juli. (Mona Nalayeh via AP)

Två dödsfall i Somalia som borde leda till eftertanke. Två personer som flydde från Somlia, men som återvände, för att göra en insats. Den ena: Hodan Nalayeh, journalist och tv-producent. Den andre: Abdirahman Omar Osman, politiker.

Hodan Nalayeh var åtta år när hennes familj flydde till Kanada. I Kanada blev hon en kombination av social aktivist och tv-producent. Hon engagerade sig för somalier i Kanada och hon var även producent för tv-program som ”So You think You can dance” och ”American Idol”.

… en tv-satsning som specifikt riktade sig till den somaliska diasporan runt om i världen.

2014 startade hon ”Integration TV”, en tv-satsning som specifikt riktade sig till den somaliska diasporan runt om i världen.

2018 bestämde hon sig för att återvända till Somalia, bland annat för att ge en röst åt kvinnliga entreprenörer.

Den 12 juli attackerade Al Shabaab ett hotell i Kismayo i södra Somalia. Dels med en bomb och dels med konventionella vapen. Bland de 26 som dödades fanns Hodan Nalayeh och hennes man. Hodan Nalayeh blev 43 år gammal. Och hon var gravid när hon dog.

Här om dagen avled Mogadishus borgmästare, Abdirahman Omar Osman. Al Shabaab genomförde ett attentat som sannolikt var riktat mot James Swan, FN:s representant i Somalia. Abdirahman Omar Osman skadades svårt och fördes till ett sjukhus i Doha i Qatar, där han avled här om dagen.

Han återvände till Somalia 2008 och var bland annat informationsminister innan han blev Mogadishus borgmästare.

Abdirahman Omar Osman kom till Storbritannien som flykting under inbördeskriget i början av 90-talet. Han arbetade bland annat som fastighetschef och blev politiskt aktiv i Labour. Han återvände till Somalia 2008 och var bland annat informationsminister innan han blev Mogadishus borgmästare. BBC:s Afrikakorrespondent, Andrew Harding, beskriver honom som en person som var fokuserad på att få saker och ting gjorda – och som visade stort mod.

Hodan Nalayeh och Abdirahman Omar Osman representerar på något sätt hoppet för Somalia –  därmed blev de också något av det värsta som finns för terroriströrelsen Al Shabaab.

Men det finns tusentals och åter tusentals somalier i diasporan som återvänt till Somalia, för att göra en insats och för att omvandla Somalia till ett land som andra.

Här är ett av tv-inslagen från Integration TV:

 

 

 

 

 

 

 

En somalisk modeindustri växer fram!

Halima Aden, somaliskfödd modell som bor i USA, under en fotografering. Somaliska modeller har börjat dyka upp i Europa och USA. Och samtidigt börjar en modeindustri växa fram inne i Somalia, som bryter mot gamla normer. (AP Photo/Lefteris Pitarakis)

En ögonblicksbild från nyhetsrapporteringen om Somalia: Terroristgruppen Al Shabaab beodrar klanäldste från hela landet att följa gruppens klädkod. Men det är faktiskt oklart vad klädkoden skulle innebära. Sådant kan skapa osäkerhet även bland alla de människor som lever utanför Al Shabaab-kontrollerat område. För gruppens attacker kan drabba vem som helst. Al Shabaab är knuten till terroristnätverket Al Qaida.

Tidigare har det förekommit att Al Shabaab har samlat ihop något hundratal kvinnor för att ge dem bestämda instruktioner om att de ska klä sig i mörka och heltäckande kläder – en klädkod som strider mot hur kvinnor i Somalia traditionellt brukar klä sig.

Många somalier har en omfattande kontakt med omvärlden, både genom internet och genom vänner och släktingar som kan bo i Vivalla, Rinkeby, Kanada, Storbritannien eller USA.

Många somalier har en omfattande kontakt med omvärlden, både genom internet och genom vänner och släktingar som kan bo i Vivalla, Rinkeby, Kanada, Storbritannien eller USA. Och nyhetsbyrån AFP publicerade här om dagen ett reportage om detta nya kosmopolitiska Somalia, där en ny modeindustri börjar växa fram.

Hawa Adan Hassan, en 23-årig universitetsstuderande, började rita, men kom fram till att hon hellre designade kläder, inte minst inspirerad av den amerikanska dokusåpan ”Project Runway”. Hon har fått hjälp av bland annat sin bror med att sparka igång företag. Och nu börjar det bli lönsamt.

Men när nu modeindustrin börjar växa fram inom landet blir priserna lägre och det blir möjligt även för människor med mer måttliga inkomster att köpa designade kläder.

Det finns en medelklass i Somalia som har råd att köpa utländska modekläder. Men när nu modeindustrin börjar växa fram inom landet blir priserna lägre och det blir möjligt även för människor med mer måttliga inkomster att köpa designade kläder.

Sådant är inte populärt på alla håll. AFP intervjuar en 49-årig man som är bekymrad över sina döttrars intresse för mode och för kläder som är mer kroppsnära. Han beskriver det som omoraliskt.

Huvudduken finns kvar (fast i olika former), men riktningen är också tydlig: Det blir knallröda läppar, mer kroppsnära och mer färggrant.

Här kan jag inte låta bli att nämna något om hur jag ser på den ganska tröttsamma debatten om slöjan, eller hijaben. Det blir en fixering vid ett enda plagg och den diskussion som döljer vad som är på väg att hända: Nämligen att det utvecklas ett mode som går i västerländsk riktning, både i Somalia och bland unga muslimska kvinnor i Sverige. Huvudduken finns kvar (fast i olika former), men riktningen är också tydlig: Det blir knallröda läppar, mer kroppsnära och mer färggrant.

Här nedan ett kort tv-reportage som AFP också har publicerat om den somaliska modeinstustrins framväxt.

 

Den 12 december planeras val i Somaliland

Kö till vallokal i Hargeisa vid valet i Somaliland år 2010. Nu har de tre partierna i Somaliland kommit överens om villkoren för valkommissionen för parlamentsvalen som planeras till den 12 december.(AP Photo/Barkhad Kaariye)

En uppgörelse har nu slutits som kan vara ett viktigt steg mot politisk och institutionell mognad i Republiken Somaliland. EU:s ambassadör till Somalia, Nicolas Berlanga, har medverkat i förhandlingarna, där de tre partierna i Somalilands parlament har kommit överens om en ny valkommission.

För det största oppositionspartiet Waddani har det varit ett viktigt krav att valkommissionen förändras…

I den gamla valkommissionen har regeringspartiet Kulmiye majoriteten av platser. För det största oppositionspartiet Waddani har det varit ett viktigt krav att valkommissionen förändras, efter en del strul som förekom i presidentvalet för något år sedan.

Enligt överenskommelsen ska en ny valkommission tillträda i oktober, det vill säga före parlamentsvalet. Antalet ledamöter ska utökas från dagens sju till nio. Och de tre partierna ska nominera tre ledamöter var. Den nya valkommissionen ska tillträda i oktober, det vill säga före valet, under förutsättning att den godkänns av Somalilands parlament.

Enligt organisationen Freedom House är Somaliland delvis fritt, det vill säga samma status som exempelvis Ungern har.

Somaliland är en icke erkänd stat. Landet finns där, har en egen regering och ett eget parlament. Enligt organisationen Freedom House är Somaliland delvis fritt, det vill säga samma status som exempelvis Ungern har. Men att EU medverkar i dessa förhandlingar får betecknas som ett erkännande av Somaliland som en part att diskutera med, även om EU inte erkänner Somaliland som en egen stat. Om Somaliland fortsätter med politiska reformer, så kommer pressen på omvärlden att erkänna framstegen att öka. Det blir politiskt svårt att låtsas som om Somaliland inte finns, om landet skulle börja betecknas som en demokrati av Freedom House.

Men då krävs också att Somaliland slutar med att till exempel att arrestera journalister som gör sitt jobb.

 

Somalier tar plats i Europaparlamentet

Bild från en Europaparlamentets sessioner i Strasbourg. Snart tar Magid Magid, född i Somaliland, plats i Europaparlamentet. (AP Photo/Jean-Francois Badias)

Det har väckt mycket uppmärksamhet i den somaliska diasporan att Ilhan Omar tagit plats i det amerikanska representanthuset.

Magid Magid tar plats i Europaparlamentet. Han representerar det gröna partiet i Storbritannien…

Nu blir det en liknande skräll i Europaparlamentet. Magid Magid tar plats i Europaparlamentet. Han representerar det gröna partiet i Storbritannien och har en bakgrund som lokalpolitiker i Sheffield. Han är född i det som nu är republiken Somaliland.

Europaparlamentet har en direkt lagstiftande roll i Sverige. Då handlar det naturligtvis om klimatpolitik, flyktingfrågan, jordbruk med mera. Men också om sådant som har direkt beröring med länderna på Afrikas horn. EU står för en betydande del av finansieringen av Afrikanska unionens fredsbevarande styrkor i Somalia.

Det sistnämnda är en bisarr tolkning, som snarare ökar än minskar risken för att pengarna hamnar på fel ställe.

När svenska banker stänger konton för företag som sysslar med penningöverföringar, så gör de det med hänvisning till EU:s direktiv om penningtvätt. Det sistnämnda är en bisarr tolkning, som snarare ökar än minskar risken för att pengarna hamnar på fel ställe. Nu finns åtminstone en Europaparlamentariker som fattar dessa samband.

Sedan är frågan hur länge Magid Magid kommer att sitta kvar i Europaparlamentet. Just nu är läget att Storbritannien blir kvar i EU fram till den 31 oktober. Men räkna med att Brexit-cirkusen kommer att fortsätta. Så det kan bli fler förlängningar av det brittiska EU-medlemskapet.

Här är en video om Magid Magid:

 

 

Hoppsan, Somalia försvann från kartan, men Somaliland finns kvar

Det etiopiska utrikesministeriet ber om ursäkt. På en karta som publicerades på ministeriets hemsida fanns inte Somalia.

Däremot fanns den icke erkända Republiken Somaliland med på kartan.

Eller rättare sagt: På kartan såg det ut som om Somalia var en del av Etiopien. Däremot fanns den icke erkända Republiken Somaliland med på kartan. Till saken hör att Somaliland har goda relationer med Etiopien, även om inte heller Etiopien formellt erkänner regeringen i Hargeisa.

En liten fadäs kan det tyckas. Men detta är en känslig fråga. Dels är relationen till just Somaliland känslig i nutid. När jag träffar somalier här i Sverige så är Somalilands status något som väcker starka känslor, både bland dem som identifierar sig med Somaliland och de som ser Somaliland som en del av Somalia.

Somalia och Etiopien är nämligen historiska arvfiender. Det skulle kunna jämföras med Sverige och Danmark eller Finland och Ryssland.

Den som kan något om Somalias historia, förstår också vidden av den klantighet som någon på det etiopiska utrikesministeriet gjort sig skyldig till. Somalia och Etiopien är nämligen historiska arvfiender. Det skulle kunna jämföras med Sverige och Danmark eller Finland och Ryssland.

På 1500-talet stred den somaliske fältherren Ahmed Gurey mot Etiopien, som fick stöd av Portugal.  Alltså ungefär samtidigt som Gustav Vasa stred mot den förhatliga danska väldet i Sverige. Fast det är få svenskar som ens vet när det sista kriget mellan Danmark och Sverige ägde rum. Somalier som lever i dag minns mycket väl det senaste kriget mellan Somalia och Etiopien. Det började sommaren 1977. För övrigt samtidigt som jag gjorde mitt första besök i Somalia.

Den har dessutom slutit fred med de somaliska rebellerna i Ogaden.

Den nuvarande regeringen i Etiopien har vinnlagt sig att förbättra relationerna med sina grannar, inklusive Somalia och Eritrea. Den har dessutom slutit fred med de somaliska rebellerna i Ogaden.

Så trots allt: Det var av allt att döma en klantig fadäs, inte någon genomtänkt politik när Somalia plötsligt försvann från en karta. Men somalier runt om i världen är förbannade. Så även en oavsiktlig fadäs kan skada relationerna.

 

Avspänning mellan Somalia och Somaliland?

Somalilands president Muse Bihi Abdi har besökt Addis Abeba. Den etiopiska regeringen medlar mellan Somalia och Somaliland. (AP Photo/Barkhad Kaariye, File)

Somalilands president Muse Bihi Abdi har varit i Addis Abeba, där han träffade Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed. Artiklarna om mötet är rätt vaga. De båda ska ha pratat om både bilaterala relationer och om ”regional fred”. Det sistnämnda en omskrivning för den spänning som förekommit mellan Somaliland och den somaliska delstaten Puntland.

Det förekom en hel del uppgifter om att även Somalias president Farmajo skulle dyka upp i Addis Abeba.

Det förekom en hel del uppgifter om att även Somalias president Farmajo skulle dyka upp i Addis Abeba. Det gjorde han nu inte. Men han skrev några rader på Twitter, där han hyllade president Muse Bihi för hans samarbete ”efter år av spänning”.

Förra året präglades inte bara av spända relationer. Det blev också regelrätta strider mellan styrkor från Somaliland och Puntland. Organisationen International Crisis Group publicerade i somras en väl balanserad rapport som i korthet manar de båda länderna att börja prata med varandra.

Men vägen framåt är att hitta praktiskt samarbete i konkreta frågor – och låta den stora frågan om Somalilands ställning ligga där och skvalpa ett tag.

Somalia kommer inte, under överskådlig tid, att acceptera att Somaliland erkänns som en självständig stat. Somaliland kommer inte, under överskådlig tid, att acceptera att inordna sig under Somalia. Båda parter måste inse detta. De kan gärna behålla och till och med driva sina principiella ståndpunkter offentligt. Men vägen framåt är att hitta praktiskt samarbete i konkreta frågor – och låta den stora frågan om Somalilands ställning ligga där och skvalpa ett tag.

Det råder inte någon beröringsskräck för till exempel utländska ambassadörer att möta företrädare för Somaliland.

Somaliland har ändå flyttat fram sina positioner. Vid en internationell konferens i Bryssel i somras, så erkändes Somaliland som en part att samarbeta med. Och även om Somaliland inte erkänns internationellt så har landet rätt gott om kontakter med omvärlden. Det råder inte någon beröringsskräck för till exempel utländska ambassadörer att möta företrädare för Somaliland. I början av februari besökte till exempel Finlands ambassadör i Kenya, Eric Lundberg, Somaliland och träffade presidenten. Sverige har ganska nyligen bidragit med patrullbåtar till kustbevakningen i Somaliland.

Så en tweet av president Farmajo kan ses som ett framsteg. Fast den somaliske presidents vänliga ord om Somalilands president måste så småningom föras över till en praktisk politik som märks på marken.