Gamla kallbadhuset i Askersund

 

En gång i tiden fanns det ett stiligt och välbesökt kallbadhus vid kanten av Strandpromenaden i Askersund. Huset uppfördes 1925 efter ritningar av teckningslärare Kurt Grönvall. Det hade funnits ett badhus tidigare på samma ställe men som nu ersattes av det nya fina efterlängtade bygget.

Simskola i kallbadhuset med Svante Eriksson som simlärare.
Borgmästare Bretzner delar ut simmärken.

1953 upphörde badhuset att användas som offentlig badinrättning. Badsugna personer fick mot avgift disponera nycklar till huset för att kunna njuta av ett bad. Med åren stod tyvärr huset och förföll. Politikerna ansåg att en upprustning skulle bli för kostsam och oekonomisk. I slutet av 60-talet revs huset under proteser från den dåvarande Badhusföreningen. Med facit i hand kan man tycka det var helt fel att riva. Särskilt nu som det ska ske friluftssatsningar nästgårds ute på Borgmästareholmen. Kallbadhuset hade passat fint in i satsningen.

Många kommuner har varit mycket rädda om sina gamla kallbadhus. Det har kommit ut flera böcker om badhus, där kommunerna stolt visar upp sina gamla vackra byggnader. Helena Lind och fotografen Bert Leandersson, har gett ut en mycket läsvärd bok med just namnet ”Kallbadhus”.

När kallbadhuset i Askersund revs var det inte så mycket diskussioner om att bevara gamla kulturbyggnader . Rivning av läktaren på gamla idrottsplatsen i Askersund som var från 1925 är ett annat tråkigt exempel på hur det gick till. Förstår att man inte kan bevara alla gamla byggnader, men kallbadhuset och läktaren var ändå lite speciella för askersundarna under lång tid. Kurt Grönvall var också mannen bakom ritningarna till idrottsplatsen som invigdes 1925. Två byggnader som hade varit värda att bevara tycker jag med facit i handen. Läktaren kunde ha flyttas till nya  IP. I dag är synen på gamla kulturbyggnader lite annorlunda än i slutet på 60-talet.

Mars 1925
Bandymatch på Alsen med kallbadhuset i bakgrunden.
Annons från 1927

När kallbadhuset skulle byggas 1925 så tog ett gäng byggintresserade personer hand om det hela på entreprenad. ”Ett experiment som är värt framgång”, ansåg politikerna i stadsfullmäktige. På den här den tiden var det mycket bråkigt mellan arbetsgivare och arbetare som ledde till strejker. Politikerna tyckte det var skönt att slippa ifrån byggansvaret för första gången. Byggarna fick en summa på 12.390 kronor till badhusbygget. Kravet i början på året var att bygget skulle vara färdigt till den 1 juni. Skulle det dra ut på tiden skulle det bli böter med 25 kronor för varje missad dag. Men bygget stod färdigt som beräknat. De modiga byggarna var Arvid Pettersson, A. Kjellgren, John Forss, Emil Andersson och Ivar Larsson. Invigningen skedde i augusti 1925.
Augusti 1925
——————————————-

Båtresan till Borgmästareholmen från det gamla kallbadhuset

Rivning av gamla badhuset.

Äldre askersundarna minns säkert det gamla badhuset med en avdelning för damer och för herrar. Simskolorna hölls också i kallbadhuset. På samma plats i dag finns en båtbrygga strax intill bron till Borgmästareholmen. Som tur är finns det bilder och vykort hur det såg ut en gång i tiden. För något mera kallbadhus lär det nog inte bli.

Rivning av kallbadhuset i slutet av 60-talet.

Bilder har Leif Linus ställt upp med från sitt stora arkiv. Klippen kommer från gamla Askersunds-Tidning.

Povels naturbarn till Sjöängen

 

Povel Ramels dotter Lotta Ramel och sonen Mikael Ramel kommer till Sjöängen med en personlig minishow som visar med råge att det artistiska äpplet inte fallit långt från trädet. Tisdagen den 14 mars ges föreställningen ”Povels naturbarn”.

Mästarens underfundiga ordmakeri och härliga melodier utgör grunden men de sätter också sin egen prägel på föreställningen när de knäpper upp Rameltexter och melodier. Allt väl uppbackat av basisten Backa Hans Eriksson. Alla tre har arbetat tillsammans med Povel Ramel i ett flertal produktioner.

Man kan skriva kilometervis om Povel Ramels betydelse i svensk musik- och nöjeshistoria, om alla stjärnor han tänt. ”Alla har vi krupit fram mellan Povel Ramels framtänder”, som Gösta Ekman sa.
Och Tage Danielsson uttryckte det så här: ”Povels musikaliska härnadståg mot cynisk idiotmusik och dålig kvalitet är ett kulturpolitiskt storverk”. Andra säger att han skrivit många av de genialaste, roligaste och mest omtyckta sångerna vi har.

För den som vill fördjupa sig i Povel Ramels artisteri och liv finns sedan ett antal år tillbaka ett Povel Ramel-sällskap med Anders Eldeman (melodikrysset) som ordförande. Sällskapet delar bland annat ut det ärofyllda ”KaRAMELodiktstipendiet” varje år. Förra årets stipendium gick till mångsysslaren Per Andersson. Sällskapet har också en medlemsskrift som heter ”Sverker”.