Allvarliga bränder i Askersund

Brandfaran är stor  just nu. Det råder  också eldningsförbud. Grillning på den egena tomten är det enda som tillåts just nu. Och det med all rätta. Det är sallad som gäller  nu på utflykter. Tyvärr har trästaden Askersund varit drabbad av ett antal bränder genom åren. Påminner lite  om vad som hänt  när barndfaran är så stor.

Brand  vid Sundsgatan 1938.

Från Leif Linus bildsamling

År 1776 inträffade en förskräcklig brand i Askersund. Nästan hela staden lades i aska. Endast Sagers stuga i Strandparken klarade sig undan lågornas rov. Det var en kraftig sydlig vind som gjorde att stugan nedanför Södra bergen klarade sig. Det har skrivits spaltmeter om  den stora branden, både i böcker och skrifter. I samband med stadens 350-årsjubileum 1993 gjorde också  Jubileumsföreningen några bejublade föreställningar i Hembygdsgården, där naturligtvis branden beskrevs noga av aktörerna. Tänker därför  inte gå in så noga på själva  brandförloppet, utan lite däromkring.

 

Bron över sundet brändes också  ner, och det gjorde att stadsborna blev avskurna från landsbygden. Många försökte ta sig över sundet på halvbrända stockar. En del hamnade också i vattnet. Fyra tjuvar, som greps på bar gärning , dömdes redan två dagar senare av rådhusrätten till  döden.  Det var hårda bud på den tiden. Rådhusrättens protokoll visar att man verkligen tog i med hårdhandskar, så hårt att folk  började protestera. Två av tjuvarna hade i en båt en hammare utan skaft, en haspel, ett lerpipehuvud, en fil, en tunn silversked och en liten blyklump. En tredje  hade ertappats med  en stor märla och 12 spikar. Alla tre dömdes till döden genom hängning!  Den fjärde, som tagit med sig  två mässingsslöjor var den ende som visade ånger. Men det hjälpte inte. Lagen medgav inget annat straff  än döden trots ånger.

Askersunds torg på morgonen  5 augusti  1896 efter  det så kallade Bourehenska husets brand. Huset  låg i hörnet Väderkvarnsgatan-Sundsbrogatan.

Efter branden 1776 vill Askersund göra en nystart och glömma allt det tråkiga. Så gör  ofta politiker  och politiska partier i dag. Men  det är inget nytt. Det är bara namnet nystart som är ganska nytt.  De styrande i Askersund ville byta namn till Gustafsund. Men det gick inte landets styrande med på. En bit  in på 1800-talet hade många av stadens innevånare  problem med nattsömnen. Orsaken var  några energiska brandknektar som från stadskyrkotornet ropade  ut timmarna med tillägg av det  urgamla vårdropet: ”Gud bevare staden  för eld och brand!”. Deras  förfärliga gapande  väckte många av stadens innevånare nattetid. Många  for upp med fasa  och  förfäran ur sina sängar. Folk vädja också till stadens styrande  att dra den gamla sedvänja. Det var inte så roligt för ett hårt arbetande folk att bli väckta varje natt av skrikande knektar. Skrikandet upphörde också.  Det får mej att tänka på de protester som församlingen i Hammar blev utsatt för en del år sedan. Kyrkklockan ringde klockan 9 och det fick  de skiftgående  glasbruksarbetarna att protestera. Lagom de  hade somnat in efter nattskiftet började kyrkklockan ringa.

 

Brand  vid torget januari 1989.

Bild:Mikael Bäckström

På tal om namn och gammal stadshistoria  omnämndes  Askersund under namnet  Eskaesund redan  under 1300-talet. Men stadsprivilegierna  lät vänta på sig  till 1643. Då fanns det en uppgift att det fanns endast 100 mantalsskrivna personer på platsen. Dessförinnan  hade staden  åtnjutit Gustav Vasas  nådiga välbehag tack vare   en  nubbsmidesverkstad och brännvinstillverkning.  Mot det sedliga  livet  fanns dock åtskilligt att anföra. Enligt  gamla handlingar skulle det ha  rått ett ” sannskydligt tattarliv med knivhuggning och dagliga slagsmål” . Men det har blivit bättre med året. Nu inträffar bara enstaka  slagsmål i samband med  några festligheter i stan. Det är inte vardagsmat längre.

Som journalist har jag bevakat många bränder under årens lopp. Och det har inte varit några trevliga uppdrag, men ett måste. Alla vill läsa i tidningen om vad som hänt, trots kritig ibland. Den mest dramatiska var nog branden i centrala Askersund 1989. Då kunde hela innerstaden brunit ned, men som tur var blåste det inte. Brandkåren gjorde också en tapper insats. En av bilderna på bloggen är plåtad från ett fönster i Rådhuset. Mikael Bäckström och jag släpptes in av en vänlig kontorist på natten. Det blev också dramatiska bilder.

 

 

 

Publicerat av

Ove Danielsson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *