Min tidningskrönika den 31 december

I Askersund är nyårsfirande i hamnen stort. Det finns heller inga planer på att lägga ner firandet av miljöhänsyn som i en närliggande kommun. Lite sång och uppläsning av Tennysons dikt är aldrig fel om man inte vill bränna av ett fyrverkeri. Sång och tal kan aldrig låta så illa att djur och människor blir skrämda. Märkvärdigare än så behöver det inte vara för att locka ut folk.  Men jag bor inte i den kommunen så jag behöver inte bry mig eller skriva insändare.

Det samlas alltid mycket folk i Askersunds hamnen för att fira in det nya året tillsammans. Från tätorterna går det bussar in till stan. Rotary gör en stor insats genom att sälja marschaller, ordna fyrverkeri och underhållning. Kommunen hjälper förstås till lite.  Pengarna från försäljningen går hjälpbehövande. Hela hamnkajerna brukar vara fylld av marschaller. Bara det är stort att jobba att plocka ut marschallerna och tända. I år får Rotary lite förstärkning med tändningen. Lasse ska hjälpa till. Alla känner vänlige Lasse. Under många år städade han stadens gator. Han var alltid på gång med sin flakmoppe och sin pinne att plocka skräp med. ”Vi mötte alltid Lasse”. Men nu är han pensionär och kan rycka in där det behövs.

Lasse  och jag  vid en av våra pratstunder i  torgparken. I kväll är Lasse en av dem som tänder marschallerna  i Askersunds  hamn.

Mannen bakom dagens nyårsfirande i Askersund är handlare Stig Åhlin. Under ett antal år hade festligheterna bara varit inne på gamla Statt, men inget för den stora allmänheten. Men det ändrade Stig på. Vet inte hur många gånger jag blev kallad för pressinformation till hans kontor i butiken vid Storgatan. Stig hade nya idéer hela tiden om hur firandet skulle gå till. Och han genomförde de flesta.  Till att börja med gick folk i ett fackeltåg från torget ner till hamnen. Stig som inte längre finns i livet, var också noga med att det skulle gå bussturer från tätorterna i kommunen in till firandet i hamnen.

Själv minns jag mest nyårsfirandet i Zinkgruvans Folkets hus som ung. Det gick bussar från Askersund upp till gruvorten. Bussarna var fullsatta. När vi skulle tillbaka till stan var det många som saknades. Kanske de hade träffat någon eller var de inte så uppmärksamma på tiden efter en festkväll. Sedan kan man undra hur det står till med Zinkgruvans Folkets hus nu för tiden? Det har ju varit aktuellt med rivning av ungdomens ” nöjespalats”.

Slutligen är det bara att hoppas på att alla blev nöjda med sina julklappar. Det vore tråkigt om de skulle dyka upp på loppmarknader eller Tradera. Besökte en gång i jobbet ett bokantikvariat efter jul. Ägaren berättade att många kom in för att sälja sina julklappsböcker för att få ihop lite pengar. Julen hade satt djupa spår i mångas plånböcker.

 

PS! Den här krönikan skulle ha gått i papperstidningen också. Men jag har inte sett till den. Vet inte vad det beror på? Kanske den mänskliga faktorn, platsutrymme eller också fanns det viktigare saker att skriva om. Eftersom den handlar om nyårsfirande kör jag den i dag  på bloggen  och Facebook.

 

 

 

 

Skoogs Balder var favorit vid travtävlingarna på Alsen

Intresset för travsporten är stor. Det märks om inte annat i spelhörnan i Askersunds stora livsmedelsbutik. Själv kan jag inte något om hästar men brukar  jag  köra en Harry Boy ibland men vinner aldrig. Men rätt var det är kan det slå till resonerar jag.En gång i tiden kunde askersundarna spela på trav på nära håll. Det var travtävlingar på Alsens is i Askersund varje vinter.

 

 

Ernst Skoog  vid travtävlingar  på Alsen 

Över 2000 personer såg travtävlingen ute på Alsens is i mars 1947.  Det fanns ett stort sug efter travtävlingar i Askersundstrakten. Och det kanske inte var så underligt. Det hade gått 25 år sedan den förra tävlingen hölls. Enligt alla kunniga bedömare var publiksiffran smått sensationell. Redan några timmar före första start var 2 000 biljetter slutsålda. Folk vallfärdade till Sydnärkes Sovalla, för att se vanliga arbetshästar från orten springa runt på Alsens is. Häften av intäkterna gick till Europahjälpen. Pengar som användes för att lindra nöden i det krigshärjade Europa.

Herman Pettersson .  Han var en  känd  häståkare i Askersund

Balder var askersundarnas store favorit på 50-talet. Han var alltid med i täten när de nordsvenska snabbloppen avgjordes på Alsens is. Ägare var åkare Ernst Skoog. En anan bra häst i Skoogs stall var Freja. På den tiden var hästarna döpta till namn som Balder, Brunte, Dala och Gullan för att nämna några. I dag bör man kunna ett antal flera språk för att uttala ett hästnamn. Publikfavorit blev August Bernström, 65, Brona, med ardennern Tore. Han travade hem det första loppet på 2000 meter, på tiden  4,49 min.

Rune i Brona

Travtävlingarna på Alsen lockade i slutet av 40-talet ofta runt tre tusen personer. Det var stora folkfester. Vid tävlingen 1947 skänktes halva behållningen, 614 kronor, till ”Radio-hjälpen”. Travsällskapet hade begärt att få höra ”Gamle Svarten” spelas upp på radio, men till sällskapets stora besvikelse blev det inte så. Det blev ingen skiva alls.

Det hölls travtävlingar  även  på sjön Anten norr om Askersund 

Askersunds Travsällskap bildades 1947 och upplöstes 1960. Håkan Person var sällskapets sekreterare från början fram till det bittra slutet. Håkan hade sitt dagliga värv vid stationshuset i Askersund. Han var också sekreterare i IFK Askersund under många år. Håkan finns inte i livet längre. Han berättade för mej att många häståkare kom till stationen där han arbetade. Ernst Skoog övertalade honom att ställa upp som sekreterare. Ordförande var Robert ”Telefon-Johan” Johansson. Enligt Håkan bestod styrelsen av ett verkligt färgstarkt gäng.

Håkan Persson  var sekreterare i Travsällskapet 

Håkan berättade att det inträffade många dråpliga händelser i samband med tävlingarna på Alsen. Vid ett tillfälle var mikrofonen inte avslagen när speakern Robert ondgjorde sig över en ”kuse”. Den stora publiken fick verkligen höra vad han tyckte om hästen.

Direkt efter tävlingarna på Alsen var det prisutdelning och travmiddag på Stadshotellet. Enligt referaten var det en charmant prissamling som travsällskapet fått ihop. Det var nöjda hästägare och kuskar som travade hem efter middagen.

Leif Linus har  hjälpt till med en del bilder  från sitt arkiv

 

 

 

Annandagsbandy på gamla IP i Askersund

Annandag jul har alltid varit en stor bandydag. Så var det i Askersund förr i tiden också. I dag är det innefotboll och innebandy som gäller och lockar åskådare. IFK lade ner bandy för ett antal år sedan. Förhoppningen för några år sedan var att ungdomarna som bor i Askersund skulle börja spela bandy igen, men det har inte blivit riktigt så. En massa dåliga vintrar skrämde bort de flesta bandyintresserade

Annandagsbandy på gamla IP i Askersund 1955. IFK slog Bollnäs med 3-2. Här  är ”Snoddas” Nordgren på fall.

Det fanns bandymatcher på annandagen som verkligen lockade storpublik till gamla IP i Askersund.  Tror att det är en vänskapsmatch mot Bollnäs inför den allsvenska säsongen 1955–56, som de flesta bandyälskare minst bäst.  Det kom 1600 personer för att se Gösta ”Snoddas” Nordgren och hans kompisar i Bollnäs spela mot IFK. Det blev en sensationsseger för hemmalaget med 3–2. ”Snoddas” och gänget åkte sedan vidare till Nässjö för att där slå hemmalaget med 2-0, så det var en verklig merit för de blå IFK-arna. Det hjälpte nu inte. Askersund åkte ur allsvenska med dunder och brak.

 

Askersunds storstjärna Gunnar Carlsson kom in i andra halvlek och var spelsugen som aldrig förr. Han gjorde också 3–2 målet. Säkert kom många för att se ”Snoddas” Nordgren spela bandy. Under de här åren var han också en mycket populär sångartist. ”Snoddas” var en bra bandyspelare och mycket skicklig på att plocka ned höjdbollar på tennis. Det resulterade också i att en av hans högt slag rev upp ögonbrynet på Gunnar.

IFK:s bandylag 1955-56. Bilden  är från Nässjö då det blev förlust med  7-1  och respass ut Allsvenskan. Laget i sista matchen  i serien. Sående fr.v: lagledare Arvid Swidèn, Svante Eriksson, Astley Nylen,Elis Karlsson, Hasse Bergsten, Ingvar Öhlin, Sven Alm, tränare Karl-Ivan Appelgren. Knästående: Gunnar Öhlin, Hasse Öhrman, Karl-Erik Edvardsson, Karl-Erik Hagman och Hans Sääv.

Några av IFK:s storspelare i bandy, Gunnar Carlsson, Elis Karlsson  och Karl-Erik Södergren.

Annandagsbandy  IFK -ÖSK

Det här var lite bandynostalgi. I dag får bandyälskarna i Askersund nöja sig med en match på TV. Fördelen med det är att den gamla portföljen inte behöver plockas fram. Det är bara att sjunka ner i TV-soffan. Men frågan är vilket som var det trevligaste….

 

”Båt-Harry” Karlssons museiförmål skingras

Askersunds kommun drev under ett antal år ett båtmuseum. Museiföremålen har till största delen samlats in och skänkts av Harry ”Båt-Harry” Karlsson som startade muséet. Sedan båtmuséet lades ner förvaras samlingen i olika lokaler i kommunen. Merparten av föremålen kan inte visas för allmänheten just nu. Förslag till beslut är att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att fortsätta arbetet med  att  avveckla båtmuséet.

Båt-Harry med en av sina modellbyggen

Tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsförvaltningen :

”Under ett antal år fanns ett båtmuseum i Hamnmagasinet i Askersund. Eldsjälen Harry ”Båt-Harry” Karlsson var starkt involverad i tillkomsten och driften av muséet. Det var också Båt-Harrys samlingar som till stor del utgjorde muséet. Båt-Harry skänkte hela sin samling till Askersunds kommun under 1990-talet. Samlingen består av båtmotorer, redskap som används vid fiske och sjöfart, modeller av fartyg m.m.

Nu finns samlingarna förvarade i förråd i Hammar, i för detta lokalhistoriska arkivet samt i Birgittastugan i Olshammar. Det är inte sannolikt att förvaltningen kommer att kunna visa upp samlingarna för allmänheten igen inom de kommande åren. Det skulle kräva lokaler, arbetstid och kompetens som inte finns i förvaltningen just nu. Kraven på muséer idag är höga när det gäller pedagogik, tillgänglighet och möjlighet att aktivt ta del av samlingar. Ett museibesök ska vara en upplevelse. För att göra samlingen så attraktiv att ett båtmuseum skulle locka fler än de redan intresserade ställer mycket höga krav. Förvaltningen bedömer därför att det är bättre att avveckla muséet.

Båt-Harrys familj är intresserade av att bevara vissa föremål ur samlingen. Familjen har kommit med förslag på andra muséer som kan kontaktas för eventuellt överföring av övriga föremål. Nämnden föreslås besluta att förvaltningen får i uppdrag att fortsätta arbetet med  att avveckla verksamheten.”

En lite äldre  bild  på hamnmagasinet där  Båt-Harry fick sitt efterlängtade båtmuseum

Hamnmagasinet Askersund där  utställningen fanns

I källaren  vid PLM i Hammar finns delar av Båt-Harrys samlingar

Källaren vid PLM

Källaren vid PLM. Båtmotorer under  plastsäckarna

—————————————————————————————————————————————-

”Båt-Harry” Karlsson i Olshammar levde för sina Vätterbåtar. Han samlade allt som rörde sjöfarten på Vättern. Både bilder på fartyg och berättelser om folk som arbetat på sjön. Harry var oerhört kunnig.  Han kämpade länge för att få ge ut en bok om fartyg som trafikerat Vättern. Men böcker är dyrt, så Harry fick vänta. Med hjälp av pengar från Lions. 1986 gick dock drömmen i uppfyllelse. Namnet på boken blev rätt och slätt ” Vätterbåtar”.

En annan dröm som Harry bar på var att få en lokal där hans samlingar kunde ställas ut för allmänt beskådande. Och hans samlingar var mycket sevärda. Även den drömmen gick i uppfyllelse. Ett båtmuseum skapades i Askersunds Hamnmagasin, dit Harry donerad sin samling. Och han var själv där så, ofta han kunde.

När Hamnmagasinets övervåning byggdes om för några  år sedan lånades delar av samlingen  ut till en förening i Motala, där den var utställd. Naturligtvis skulle den lämnas tillbaka och få en permanent utställningslokal. Men så blev det nu inte.

 

 

Agneta och Hjalmars jul

 

Konstnär Agneta Swidèn målade många fina tavlor från Askersund och dess omgivningar under sin karriär. Bland annat en julbild från torget i Askersund 2005. Även konstnär Hjalmar Trafvenfelt, var en flitig målare av sin hemstad. Publicerar bilder från de båda som passar bra vid den här tiden på året.
Trafvenfelt 

Min tidningskrönika 16 december 2018

Hur är det? Börjar julförberedelserna bli klara? Tänker då på julklappar, julbak, slå in julklappsböcker och mat till julborden. Själv brukar jag ordna med köttbullarna. Det ligger på min lott säger alla närstående. Under några år höll jag upp med att rulla julköttbullar. Jag blev lite knäckt när någon stal mina fina och goda köttbullar utanför husknuten. Kanske det ändå var ett bevis på att det var goda och värda  att knycka. ..

Hade ställt ut köttbullarna i en karott med lock över eftersom den inte fick plats i kylskåpet. Det var kallt ute och de skulle stå över natten. På morgonen när jag skulle hämta var karotten med julmaten tom. Det satte sina djupa spår i min begränsade matlagning länge, men nu är jag tillbaka på banan igen. Tror att årets skapelse blev riktigt bra. Känner på mej det. Hur som helst ligger de i säkert förvar. Kan nämna att det inte bara var  jag som blev bestulen på julmaten i Askersund det året. En person som jag känner blev av med all mat till ett julbord som han skulle bjuda jobbarkompisarna på.

I dag är det luciafirande i Askersund. Det är Lions som lottar fram en lucia ur en kör. Ett sympatiskt tillvägagångssätt. Men när jag började på tidningen var det fullt pådrag hela december med bilder och röstning. Arrangörerna fick ändra på reglerna när det gällde röstningen. Det skulle bara vara röstkuponger från tidningen som gällde. Anledningen till ändringen det var att någon tog med kopierade kuponger till I3 i Örebro och fick ett halvt regemente att rösta på en kandidat.

Så här strax före jul har Askersund också fått en ny politisk majoritet. Vill bara nämna det om någon missat. Företrädare för de nya laget har sagt att de ska styra Askersund på ”rätt köl” igen.  Ska följa den ny rutten med stort intresse. Det är det som märks i vardagen som gäller för de flesta av oss askersundare. Och det ska bli spännande.

Jag brukar gå och lyssna vid fullmäktigesammanträdena i Sjöängen. Så även senast när det blev maktskifte. Vi i publiken blev precis som politikerna bjudna på lussekatt och kaffe i en paus. Kommunchef Andersson såg till att vi också fick får lussekatt. Det nya presidiet har ändrat en del på hur politikerna ska sitta mot tidigare. Nu sitter politikerna ihop som en enda stor familj med nacken mot oss åhörare. Jag har varit lite sur på ändringen eftersom jag vill se vilka beslutsfattarna är. Inte bara nackar. Men så har jag tänkt, varför skulle de bry sig om en sådan som mej. Jag har ändå ofta var ganska ensam som åhörare. Men faktum är ändå att ordföranden Ohlson kom fram till mej i pausen och sa att det skulle bli någon form av  ändring. Det lönar sig att vara lite sur ibland när det passar.

 

 

Askersunds bryggeri återuppstår som fågel Fenix

Precis som fågel Fenix reste sig ur askan har nu Askersunds bryggeri återuppstått i samma fantastiska lokaler som det en gång startade i för 140 år sedan. Och vi är mycket stolta över att nu få en del av dess historia.

Tommy Pettersson  och Klas Stjernström står för satsning i Askersunds gamla bryggeri

Texten finns att läsa på Askersunds bryggeris öletiketter. Bakom satsning på minibryggeriet i de gamla upprustade lokalerna står Klas Stjernström och Tommy Pettersson. Ännu finns inte ölet ute på marknaden men provkörningar har gett bra resultat. Om några veckor kommer det att bli en lite större satsning. På sikt är det meningen att Tommy och Klas ska brygga både lättöl och starköl. I första skedet är det lättöl som gäller. För några dagar sedan hade ”bryggarna” bjudit  in gamla bryggeriarbetare  för en  liten visning och för ett smakprov på den mörka lättölen.

-Att vi älskar öl är ingen hemlighet och vår ambition är att vi askersundare ska kunna ha tillgång till riktigt gott, färskt och välbryggt öl trots att vi bor  här  ute på landsbygden, säger Klas  och Tommy, som betonar att deras  bryggeri är litet  i jämfört med andra  minibryggerier.

-Intresset för vår satsning har varit stort. Men vi är ju begränsade om det skulle rusning till vårt bryggeri. Bara en liten förvarning.

Sven Widing  jobbade vid Askersunds bryggeri  på 50-talet. han var  inbjuden att kolla den nya utrustningen.

 

Klas och Tommy har köpt in utrustning från ett minibryggeri i Gnesta som planerar utöka sin verksamhet.  Askersundarna har också varit där och gått utbildning.

De båda” bryggarna” har byggt en läktare där besökarna kan följa processen. Där ska finnas också möjlighet till ölprovning. Kanske en ny turistattraktion för Askersund? Bryggeriets långa historia kommer också att presenteras.

-Provning är tillåtet, men försäljning av starköl är inte godkänt. Lättöl får vi sälja och starkölet kommer att finnas på nära håll att köpa hoppas vi. Det är bara att gå några hundra meter över torget i Askersund från oss till systemet. Tycker att Systembolaget är en suveräna med sitt breda sortiment, säger Tommy.

Ägare till bryggerifastigheterna är Klas Stjernström.  Han har förvandlat en av de stora fastigheterna där minibryggeriet finns till udda hyreslägenheter. Det gav också möjlighet att ställa i ordning lokalen där ölet bryggdes förr. Och kommer att bryggas nu.

——————————————————————-

Askersunds bryggeri

Wolmar Lundkvist bryggeriet häst.  Bröderna  Gunnar  och Volmar Lundkvist.  Bild från Leif Linus arkiv

Ernst Skoog hämtar dricka. Bild från Leif Linus arkiv

Askersunds bryggeri är ett mycket gammalt bryggeriföretag från 1840-talet. Bryggeriet lades ner i slutet av 50-talet.  Den ståtliga byggnaden, där Galfa finns i dag, dominerade under en lång period stadens västra höjdsluttning. Men har det tillkommit hyreshus i närheten. Men visst är bryggeribyggnaden ståtlig. Bruksinspektor Otto Sundblad startade bryggeriet på 1840-talet, men då på nuvarande Folkets hus gården. Till en början var det endast svensköl som gällde. Men 1848 anställdes bryggare Weiss från Bayern. Då började förstås också tillverkningen av Bayerskt öl. Askersunds bryggeri var ett av det första bayerska bryggerier i landet.  Efter Weiss kom en ny bryggmästare, en Dreihall från Wurtemberg. År 1865 flyttade Sundblad bryggeriet till den nuvarande platsen på västra slutningen vid gamla kyrkogården. Och nu är det dags för en ny epok med uppehåll ett antal år.

 

 

 

Dags för lucia i Askersund på söndag

Bara för ett tiotal år sedan var luciafirandet stort på många håll. Det var omröstning i bilder i tidningen varje dag på kandidater. Omröstningen väckte ett stort engagemang och främst då från släktingar till de olika kandidaterna. Och det var inte så konstigt. Vem ville inte dotter eller vännen se som lucia? I dag är luciafirandet i Askersund betydligt mer nedtonat mot förr. Tidningarna har mer eller mindre slutat med röstning. I Askersund kommer lucian med sina tärnor från någon kör. Årets lucia i Askersund heter Jonna Eriksson. Personligen tycker jag det är en mycket bra utveckling. Meningen är väl ändå att bevara själv luciatraditionen och kortegen runt torget i Askersund. På söndag sker firandet i Askersund med avslutning i Landskyrkan.

1943 fick Askersund sin första folkvalda lucia.  Solveig Kaufeldt till vänster fick ersätta Kathe Karlsson som fick mest röster men insjuknade och kunde inte ställa upp.

Askersunds-Tidning och Lottakåren arrangerade under många år luciafirande i Askersund. När sedan gamla A-T försvann tog Allehanda och Lions över. I dag är tidningen borta ur bilden men Lions har fortsatt. När jag började på tidningen för 30 år sedan var luciafirandet en stor händelse. Jag var själv aldrig inblandad i själva uttagningen av kandidater, där gick gränsen för mej.  Däremot var som sagt tidningen inblandad, med presentation av kandidater och röstsedlar. Folk fick sända in bilder på kandidater och sedan satt några män-och ibland också någon kvinna –och plockat ut vilka som skulle få var med. Min uppgift blev ibland att intervjua den som utsågs till Lucia. För det mesta en hopplös uppgift, om nu inte mamma eller pappa till lucian fanns med för att berätta om dottern. Annars gällde det att ha bra fantasi eller ställa ledande frågor. Det handlade för det mesta om unga blyga flickor som inte hade så stor erfarenhet av livet och inte kunde berätta så mycket. Förmodligen hade läsarna bara nöjt sig med en bild.

Margareta Johansson var Askersunds första lucia, men hon hade valts ut av lottakåren.

Föreningen Gamla Askersund gjorde för ett antal år sedan en skrift där alla luciorna i Askersund genom åren presenterades. Där kan man läsa att Askersunds första lucia hette Margareta Johansson och året var 1942. Hon var inte folkvald utan det var kvinnorna i lottakåren som ordnade arrangemanget. Kortegen startade vid gamla Esso-macken vid Drottning Kristinas väg.  Året efter klev Askersunds-Tidning in i bilden och då blev det en folkvald lucia med röstning och allt. Men det blev en knepig historia. Kathi Karlsson valdes till Lucia men ett oblitt öde gjorde att hon fick tillbringa dagen som patient på sjukstugan. A-T skrev att: ” till ersättare fick den purunga Solveig Kaufeldt från Hammar hoppa in”. Hon hade fått näst högst röstetal. I referatet kan man läsa att i väntan på luciakortegen beskådade folk affärsmännens utställningar av julklappar i stjärnklass.

”Att Sverige i detta världskrigs femte år är långt ifrån utarmat, bevisades av den rikhaltiga expositionen i skyltfönstren, där det fanns både vindruvor, apelsiner och konstigt nog gott om choklad. För detta senare har vi väl eftersommarens livliga lejdbåtstrafik att tacka”, kunde man läsa.

Fruarna Ella Johansson och Valborg Ramzell, svarade för regin av 1943 års luciakortege genom staden.

IFK Askersund satsade också hårt på julfirandet på 50-talet. Föreningen försökte också ta över luciafirandet men det gick i stöpet. Istället höll IFK ”Bandysoaréer”  i Hantverksföreningens  lokaler (nuvarande Folkets hus) för att få in pengar till bandyn. Det är tillställningar jag mins med glädje. Inte minst för att IFK kunde locka dit artister. Ett år var Bertil Boo, Laxås egen sångfågel Britt Damberg och sångerskan Gunvor Häggblad var där samtidigt 1955.Britt Damberg hade var inte så kände på den tiden, utan uppträdde mera lokalt. Tidningen uppgav att det blev ett rekordnetto på 1 250 kronor. Redaktör Johannes Kjerrström var konferencier. Askersunds-Tidning var inblandad även i IFK:s arrangemang.