Lär känna din stad -utställning i Sjöängen

Lär känna din stad! Det är ett ämne som eleverna vid särskolan Knopen vid Sjöängsskolan i Askersund  har jobbat med under några månader.  Arbetet har nu resulterat i en utställning i Sjöängens foajé. Eleverna har gjort modeller av byggnader i Askersund som sticker ut i stadsbilden.  Landskyrkan, Vattentornet, byggnader i hamnområdet för att nämna några. Eleverna har använt olika material till byggnaderna. Utställningen kommer att finnas under några veckor. Ett råd till besökarna är att ta med mobilen och använda QR-koden (optisk avläsning).  Genom koden går det också att få muntlig information om husen.

Elever och lärare har gjort ett fint arbete om något så viktigt som stadens historia och byggnader. Informationen har hämtas in på olika sätt genom personliga besök, fotografering och i bloggar på nätet.

 

Satsningen på Norra Bergen i Askersund är igång

Askersudsbostäder har börjat jobbet med satsningen på Norra Bergen. Det handlar då om markarbeten och ledningsdragningar. Gamla Samrealskolan ska byggas om till hyreslägenheter. De stora lönnträden vid trappan som under sommarhalvåret skymde skolan från Stora Bergsgatan har till att börja sågats ner. Det ska bli nyplanteringar.

28 januari 2020

Jag utfärdar också en reservation för trädsorten som kapats. Kunskapen om träd är inte min starka sida. Intill stubbarna fanns i alla fall torkade lönnlöv. Vän av ordning kanske undrar hur jag kan veta att det är den sortens löv när jag inte känner till träden. Tar då nytta av mina idrottskunskaper som gammal sportjournalist. Kandas ishockeylag kallas ”lönnlöven” och hade just ett sådant löv på sina tröjor som finns vid trappan. Långsökt men så är det. Ibland kan man ha nytta av sådant.

Kanadas ishockeytröjor.   Samma sorts  löv som vid Samrealskolan. 

Jag och många med mej har trott att träden vid trappan är en mycket gammal plantering men så är det inte. Det är bara att titta på gamla bilder.  Har en bild på konstnär Börje Sandelin från 1959 där han står vid trappan. Då fanns det inga träd.  Men lönnar-om det är så- verkar växa snabbt.

Beslut om att bygga Samrealskolan togs 1905. Årtalet som också står på fasaden. Invigningen skedde några år senare i januari 1907. Inflyttning hade då pågått under året. Byggmästare var N.J Ackzell Katrineholm och Viktor Forss, Askersund. Bygget kostade då 59.786 kronor. Det tillkom också en del kostnader för markförberedelser.

Lägger med  några bilder som visar utvecklingen.

 

26 januari 2020 

 

 

 

Bild  sommaren 2013 

På vykortet står årtalet  långt upp  på byggnaden. Det  flyttades ner  till ingången.

Bild från 1959 på konstnär Börje Sandelin.  Då fanns  det  inga träd  på gården .

 

 

Persienner på plats i nybygget vid Vårdcentralen i Askersund

Det är  full fart  i  alla våningarna på nybygget vid Vårdcentralen i Askersund. Senast träffade jag på några som satte upp persienner . Och det är  minsann ett antal   fönster att jobba med i den stora byggande. Gången  mellan gamla  och nya byggnaden  börjar också bli klar.

Gången mellan de  båda  byggnaderna för  någon vecka sedan.

Gången mellan byggnaderna i dag.

Den blivande entrén 

Min tidningskrönika 26 januari 2020

 

Jag har tagit för vana att gå och lyssna på Askersunds fullmäktige i Sjöängen. Det är möten en gång i månaden. Kanske en gammal yrkesskada efter att ha följt kommunens politiker att antal år son journalist. Samhällsintresset finns kvar. Brukar ha sällskap med några få åhörare och ett antal ersättare. Måste också erkänna att en bidragande orsak till mina besök också är att jag bara bor ett stenkast från Sjöängen. Bekvämt och bra.

Just nu rasar debatten om skolnedläggelser. Inga lätta politiska beslut. En del sågar förslagen och en del andra tycker det är det enda rätta för att spara pengar. Det är väl så demokratin ska fungera. Olika åsikter.  Betygen på politikerna kommer valdagen. Har man följt sina vallöften? Minns när jag skulle börja skolan i slutet på 40-talet. Då försvann ett antal bygdeskolor, bland annat Läggesta skola där vi bodde. Hörde aldrig några protester. Så var det på den tiden. Mina föräldrar hade heller ingen röst i samhället. Ingen skulle ha brytt sig.

Under en period kallades det politiska läget i Askersund för ”Grönköping” i media. Då fanns det mindre oppositionspartier som var emot det mesta. Minns att ordförande i fullmäktige, Norefors, vädjade till mej på skämt att jag skulle skriva Jönköping istället för Grönköping. Det skulle se bättre ut. En ledande politiker i ett oppositionsparti kom alltid in på redaktionen dagen efter fullmäktige och ville rätta till en del formuleringen. Det blev så klart nej från min sida. Förklarade att han fick stå för vad hans sagt på fullmäktige. Han tyckte då att jag böjde nacken för de stora och slog mot de små när han inte fick sin vilja igenom. Så skulle dagens politiska råd, Caroline och Anna, naturligtvis aldrig göra.

Har ofta funderat på vad som hänt om det funnits Facebook och likande vid den tiden. Det skulle förmodligen varit rena drömmen för de små oppositionspartierna i Askersund när det stormade som värst. En gillaknapp på Facebook.  Där kan man i dag följa det politiska läget och vad folk sympatiserar med och med vilka på gillaknappen.

Bröllopskort duger  inte  längre  som legitimation. Det okända  paret har inget med texten att göra.

När jag är ändå är inne på det här med datorer måste man i dag ha ett Bank-ID för att komma vidare i många fall. Jobbigt. Jag kan inte ens rätta stryktipset utan ett Bank -ID. Nej annat var det förr med id-handlingar. Vännen Viola som arbetade på Systembolaget i Askersund under många år berättade för mej att det krävdes legitimation med foto vissa tider på dygnet. Hon mindes ett gammalt par som stod och väntade och inte vågade fram till disken. Viola förklarade till slut att det var deras tur. Kvinna berättade då att de inte hade någon legitimation med foto, men hade istället tagit med sig ett vanligt familjefoto där båda fanns med. De fick så klart handla. Viola  är snäll. I dag skulle det inte ha räckt med ett bröllopsfoto.

 

 

 

Julgranen på torget i Askersund ifrågasatt

Ska det finns någon julgran på torget i Askersund eller inte? Ja det är en fråga som tekniska förvaltningen har synpunkter på med anledning av att torget ska renoveras. Skrivelsen från förvaltningen nedan:

 

En bild från 50-talet med granen på Askersunds torg

 

”Synpunkter till estetiskt och funktionellt råd avseende renovering av torget i Askersund från Tekniska förvaltningen

Under rubriken ”Vad torget i huvudsak skall användas till” vill tekniska förvaltningen föreslå att den nuvarande utsmyckningen vid juletid, med en stor gran med belysning, mitt på torget, övervägs.

Att hitta, fälla och transportera in en gran samt resa den på torget, och när julen är slut, fälla den och transportera bort den kräver både förberedelser och förhållandevis mycket arbetstid (2 man, 6-7 dagar) för att utföras. Vid resning av granen och montering av belysningen behöver speciell lyftutrustning hyras in. Under senare år har det också varit svårt att hitta en lämplig gran, i rätt storlek, som står så till, att den kan fällas och transporteras till torget utan att den skadas alltför mycket.

Tekniska förvaltningen föreslår att utsmyckningen vid juletid förändras så att den blir enklare att hantera och därmed minimerar tidsåtgång för uppsättning/nedtagning (2 man, 2 dagar).

Ett alternativ skulle kunna vara att liknande girlanger som sitter över Sundsbrogatan hängs upp mellan de lyktstolpar som ”omringar” torget. Man skulle också kunna tänka sig montage av ljusslingor i de mindre träd som står i refugen mot Sundsbrogatan. Uppsättning och nedtagning skulle likt girlangerna över Sundsbrogatan kunna skötas av Askersund i centrum varvid tidsåtgången ytterligare kan minskas (0 man, 0 dagar)

Effekten av förändringen blir att tidsåtgången för att julsmycka torget avsevärt minskar och därmed blir betydligt billigare.

Not: Granen på hamntorget skall naturligtvis vara kvar. Den är betydligt mindre och hör till den”.

Hamnmagasinet -köttbesiktningsbyrån som blev kulturbyggnad

Gamla Hamnmagasinet i Askersund har förvandlats från köttbesiktningsbyrå till något av kulturens högborg. Det har visserligen tagit ett några år men nu är det faktum. Något som hamnjobbarna en gång i tiden knappast kunde drömma när de slet med lasten från båtarna i hamnen. Då var byggnaden just ett magasin. Och under en period en lokal för köttbesiktning. Från början av 30-talet och en bit framåt.

Hamnen med Hamnmagasinet

Bild: Anton Tannerstad

Att få en köttbesiktningsbyrå var stort. I riksdagshuset fastställdes taxan för besiktningen i Askersund. Det fanns en större våg för vägning upp till 300 kilo.  I tidningsreferat kunde man läsa distriktsveterinär Östberg fick stiga upp tidigare än vanligt premiärdagen i december 1932. Det fanns också ett särskilt rum för kött som man misstänkte inte var helt i sin ordning. I det lilla kontoret fanns nämligen ett trikinmikroskop.

I dag är bottenvåningen fylld med små butiker och hantverkare. På övervåningen finns konsthallen och auktionskammaren. Under en period fanns där också ”Båt-Harry” Karlssons museum med bilder och information  om sjöfarten  på Vättern.

Under ett antal år var magasinet en verklig huvudvärk för beslutsfattarna hur underligt det låter i dag. Vad skulle den gamla byggande användas till? Skulle den rivas eller rustas. De politiska partierna kom senare att använda magasinet som lockbete i valrörelserna. Det fanns massor av förslag. Många var mycket fantasirika. Det handlade om att förvandla byggnadens bottenvåning till en saluhall. Fiskbutik, glashytta, och keramikverkstad var andra förslag. Som alltid handlade det om pengar. Hur mycket skulle satsningen få kosta? En del av verksamheterna blev också verklighet, som keramikverkstaden och glashyttan. Den senare finns inte kvar längre.

En äldre  nattbild på Hamnmagasinet

Ett mycket radikalt förslag var att flytta fram magasinet fem meter! Enligt många politiker var det ett utmärkt förslag. På det viset skulle man slippa den läckande stenmuren som finns på baksidan.  En del undrade om det inte var bättre att plocka bort stenmuren än att flytta hela magasinet. Men det blev det inte någon flytt, på grund av allt för höga kostnader.

Nu har det gått 31 år sedan Gösta Svensson blåste invigningsfanfaren och alla verkar vara nöjda med satsningen som gjordes på Hamnmagasinet. Förmodligen av de mera lyckade satsningar som gjorts. Magasinet har blivit ett verkligt dragplåster i hamnområdet. En turistattraktion.  Hur skulle det ha sett i hamnen utan magasinet…

Kan väl heller inte undgå att nämna att en riktig trotjänare i magasinet är min bror, keramikern Karlherbert.  Verkstaden har funnits i byggnaden sedan invigningen 1989.  Nu är det barnbarnet Sandra driver verksamheten.  Brukar inte skriva så mycket om släkten men jag tycker brorsan är värt uppmärksamheten även om han nu inte är aktiv på grund av sjukdom.

När Askersund hade tullar

Tullavgifter blir allt vanligare. Biltullar i Stockholm och avgift för att åka över nya bron i Motala. Bara för att nämna något.Tullavgifter är en återgång till gamla tider. I Askersund fanns förr tre tullstugor. En vid Sundsbron, en vid Norrtull och en vid Östertull. Det senare huset finns bevarat i Askersunds hembygdsgård. Stugan kom dit på 30-talet. Den stod öster om Tullplan innan den fraktades upp till hembygdsgården.

Östra tullstugan i sitt ursprungsläge i närheten av Tullplan. I bakgrunden Klippan. Från Leif Linus arkiv.

Reportage från Askersunds-Tidning 1925

 

Askersund hade fått rättigheter att få ta upp tullavgifter av folk som kom från
landet in till stan för att sälja livsmedel. Vid varje tullstuga fanns en bom
mitt över gatan. Ingen släpptes in till stan förrän tullavgiften var erlagd.

Tullavgiften växlade i storlek beroende på vilka varor som skulle försäljas i stan. Tullstugorna tillhörde staden. Den som skötte det hela fick bo hyresfritt i stugan och fick dessutom en liten avlöning som ”tullnär”.

Farsan Sven tillverkade en gång i tiden modeller av tullstugan. De finns bevarade i hembygdsföreningens samlingar.

I hembygdsföreningens jubileumsskrift  till medlemmarna finns det mera att läsa om stugan vid Östertull. Kan också nämna att farsan Sven gjorde ett antal miniatyrer av tullstugan som skulle användas till sparbössor att ställa ut i stadens butiker. Pengarna skulle gå till föreningens verksamhet. Stugorna finns bevarade i hembygdsgården, men någon insamling blev det aldrig.

PS! Min blogg byggde på tidningsuppgifter från mitten av 20-talet. Då var man helt övertygade om att östra tullstugan hade
klarat sig undan storbranden 1776. Men man hade fel. I hembygdsföreningens jubileumsskrift kan man läsa att det gjorts en dendrokronologisk datering av stockarna i stugan och den visar träden var fällda vintern 1780-1781, vilken visar sig att stugan är byggd några år senare. Dendrokronologi är en metod att datera träden efter dess
årsringar.

Min tidningskrönika 12 januari

 

 

 

Är det många av er som börjat ett nytt liv efter nyår?  Tänkte det. Tänker då mest på träning och motion av olika slag. Och kanske ny mathållning med massor av grönkål och broccoli? Inte för det smakar mycket av det gröna men det ska vara så. Har läst det i en hälsotidning. Förhoppningsvis kommer det att göra nytta på olika sätt. Går ofta förbi träningslokalen vid Strandparken. Där är det alltid full rulle. Folk svettas, sliter och står i.  Och badar bastu. Säkert väldigt trevligt och nyttigt för kropp och själ. Måste erkänna att jag själv inte varit inne i en träningslokal mer än som journalist för att göra reportage. Och då har jag ändå idrottat en del.

Själv kör jag på som vanligt några rundor i veckan runt Gårdsjön. Då passerar jag mitt gamla föräldrahem och det väcker tankar och funderingar, men inte så många direkta minnen. Jag är en katastrof när det gäller barndomsminnen. Vet inte vad det beror på. En del minns ju allt. På rundan finns heller ingen som tycker att jag fått ”åldersnoja”.  Ibland är det någon ko med sina vackra ögon som kollar efter vägen och ibland några hästar. Inbillar mej att de tycker det ser ganska bra ut. Det är nog för mej.

Vid den här tiden på året saknar jag och många med mej bandydusterna på gamla IP, eller Tivedsloppet på skidor som gick över Väderkvarnsbacken. Efter matcherna kunde vi spelare få osåld korv av ”Hälla-Oskar” som skötte kiosken. Men det var stora fläskkorvar som tog knäcken på ”Hälla-Oskar” som försäljare. Istället för den vanliga varmkorven hade han fått en plåtburk med stora fläskkorvar till sin kiosk en kväll när det var fest på gamla IP. ”Ove vad är det här ”, ropade han upprörd på mej. Han visste att jag hade jobbat på Slakteriföreningen. Vi kunde tillsammans konstatera att det var fel korv. Korven skulle aldrig gå att sälja till danslystna personer. Vem ville bjuda sin dam på en stor fläskkorv. Oskar fick slå igen verksamheten för kvällen. Tycker aldrig att han blev sig lik efter den pärsen. Men det är en svunnen tid och mest nostalgi.

Hälla-Oskar var lite allt i allo på gamla IP i Askersund . Han var också korvförsäljare.

Så här års är det annars mycket återblickar i tidningar och övriga media. Gamla nyheter om året som gått. Tycker det blir lite tjatigt. Under helgerna har jag kollat lite på tv. Det var trevligt att se ”Hasse och Tage” igen. Första gången jag såg Hasse i verkligheten var på en Knäppupp-revy i Laxå. Hade sparat ihop några kronor som grabb för att kunna ta bussen till Laxå och köpa en biljett till tältrevyn.  Udda för en ungdom tyckte en del.  Brydde mej inte. Hasse och Martin Ljung körde då det klassiska inslaget i en tågkupé där inte Martin kunde somna.

Slutligen lovade jag i min förra krönika återkomma om nyårslöften. Ska försöka ersätta en del kaffebröd med sådan där små runda kex ni vet. Lagom torra och smaklösa, men det är alltid något att stoppa i munnen.

 

 

 

Askersunds torg ska få ett eget råd

Askersunds torg ska få ett eget råd under ledning av ordföranden i tekniska nämnden Staffan Korsgren. Torget i Askersund har alltid varit ett kärt diskussionsämne. Nu är det dags igen. Det är dock första gången Askersunds torg får ett eget råd. Rådet ska ta fram förslag på en ny utformning av torget.  Det hela är kostnadsberäknat till 5 miljoner.

Kullerstenstorget. 

Förhoppningsvis kommer också den ”vanlige” askersundaren  få säga sitt med ett antal offentliga möten. Inte bara politiker, tjänstemän och intresseorganisationer som annars brukar vara vanligt i sådana här sammanhang.

För några år rustades torget upp ordentligt. Kommunen gjorde med hjälp av statliga pengar en handikappanpassning. Inte så mycket på själva torget, men runt omkring. Från början var det meningen att det var själva kullerstenstorget som skulle rustas. Det fanns pengar avsatta till det. Sedan kom staten in i bilden. Tyvärr blev det då inga pengar över till kullerstenstorget, när det andra delarna runt torget hade fått en ansiktslyftning. Lite av kullerstensbeläggningen fixade man till med plattgångar, men inte allt. Under de här åren var det också lite svängdörrar vad gällde chefsbefattningen på tekniska. Och det gjorde inte saken bättre.

Gångarna ska vara fria men det är  inte alltid så. Men för att det ska fungera måste  det  också finnas en  klara rutmarkeringar  för parkeringarna har parkeringsvakten upplyst.

Det har funnits nästa lika många förslag på hur torget ska se ut som innevånare i Askersund. På 40-talet fanns det förslag om att plantera ett träd på mitt på torget med lite bänkar omkring. En del har till och med föreslagit asfaltering, men det måste ha varit mera på skämt, eller efter glad kväll på krogen. Centrala Askersund är av riksintresse och då får det inte hända något som förstör stadsbilden.

 

Men det är inte första gången det varit bråk om torget. Inför Askersunds 300-jubileum 1943 uppstod en het politisk strid om en gammal fin torglampa. I folkmunnen var den döpt till ”metkroken”. Lampan hade stått på torget sedan staden fick elljus. Eftersom det skulle bli jubileumsfest på torget skulle lampan bort ansåg hälften av de aktiva politikerna, medan andra hälften ville ha lampan kvar. Beslutet blev att den skulle bort och placeras i stadsparken. Men när ”metkroken” skulle plockas bort gick allt snett. Stolpen slog i marken och gick i tusen bitar! Den var tillverkad av gjutjärn. Stadens förste pressfotograf Magnus Bromander följde händelserna med sin kamera. Förutom att plåta fick han också lyssna till alla bortförklaringar varför ”metkroken” slog i marken. Det var ingen som ville ta på sig skulden. Och Askersunds stad-som det hette då- blev en lampa fattigare.

I perioder har det funnits delade meningar om torghandeln. En del ville ha bort den helt för att ge plats för bilar. Som tur var blev det inte så. Ett torg utan handel vore allt bra futtigt. Nu är torghandeln begränsad till ett hörn av torget. I början av 80-talet drev sosseföreningen i Askersund kravet om ett bilfritt torg.  Kristdemokraternas ungdomsförbund hakade på direkt.  Förslaget ledde till heta diskussioner. Förslagsställarna möttes med ord som ”befängt” och ”idiotiskt”. Det blev heller aldrig något bilfritt torg.

Vi får nu se  vad det  nya torgrådet kommer  fram till. Det ska bli spännande. Redan nu är diskussionen igång  om det är vettigt att satsa stora pengar på ett torg istället  för skola  och äldreomsorg. Något  för politikerna att bita i men de verkar vara eniga.