De ska styra Askersund i fyra år

Val av ordinarie ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen för mandatperioden 2019-2022 ska genomföras. Kommunfullmäktiges valberedning har inkommit med förslag till ledamöter och ersättare.

Till ordinarie ledamöter föreslås Caroline Dieker (M), Linus Thomas (M), Hans Sedström (KD), Fredrik Wernheden (L), Siv Ahlstrand (S), Peter Thuresson (S), Ronny Larsson (S), Billy Ludvigsson (C), Annika Finnström (V), Jonas Bygdén (SD) och Ulla-Carin Grafström (LPo).

 

Till ersättare föreslås Veronica Wiberg (M), Jan-Åke Looström (M), Klas Folenius (KD), Staffan Korsgren (L), Jan-Olov Carlsson (S), Monika Andersson (S), Tomas Vynge (S), Kerstin Svärd (C), Margareta Widell (MP), Lina Särén (SD) och Jan Gullstrand (SD).

 

Till ordförande, förste vice respektive andre vice ordförande föreslås Caroline Dieker (M), Hans Sedström (KD) och Siv Ahlstrand (S).

 

Val av valnämnd

Ärendebeskrivning

Val av ordinarie ledamöter och ersättare i valnämnden för mandatperioden 2019-2022 ska genomföras. Kommunfullmäktiges valberedning har inkommit med förslag till ledamöter och ersättare.

Till ordinarie ledamöter föreslås Bo Sylwan (M), Kurt Blomkvist (S), Per Willén (C), Maria Lilja (SD) och Roger Lif (V).

 

Till ersättare föreslås Erling Johansson (KD), Lars Karlsson (L), Solveig Samuelsson (S), Margareta Widell (MP) och Karl-Erik Möller (LPo).

 

Till ordförande respektive förste vice ordförande föreslås Bo Sylwan (M) och Kurt Blomkvist (S).

 

 Val av socialnämnd 2019-2022

Val av ordinarie ledamöter och ersättare i socialnämnden för mandatperioden 2019-2022

 

Till ordinarie ledamöter föreslås Veronica Wiberg (M), Niina Iinatti (M), Anna-May Björk (KD), Jeanette Nilsson (L), Siv Ahlstrand (S), Kenneth Johansson (S), Ylva Jönsson (S), Monika Davidsson (C), Lena Östling (V), Jonas Bygdén (SD) och Maria Lilja (SD).

 

Till ersättare föreslås Jan-Åke Looström (M), Ricky Öhlin (M), Michail Brittenstrand (KD), Ylva Lundbohm (KD), Faisal Alhaji Mustafa (S), Marina Carlsson (S), Erik König (S), Birgitta Fredriksson (C), Ingrid Fries Hansson (MP), Elisabeth Tegelaar Peterson (SD) och Carl-Eric Åneby (SD).

 

Att Anna-May Björk (KD) utses till ordförande i socialnämnden för mandatperioden 2019-2022,

Att Veronica Wiberg (M) utses till vice ordförande i socialnämnden för mandatperioden 2019-

2022

Att Siv Ahlstrand (S) utses till andre vice ordförande i socialnämnden för mandatperioden 2019-

2022.

___________

 

Val av barn- och utbildningsnämnd 2019-2022

Val av ordinarie ledamöter och ersättare i barn- och utbildningsnämnden för mandatperioden 2019-

2022 .

 

Till ordinarie ledamöter föreslås Johanna Martin (M), Sofia Härdvall Hansson (M), Daniel Öst (M), Anna Lundbom Hermansson (KD), Ronny Larsson (S), Peter Thuresson (S), Inger Trodell Dahl (S),

Kjell Johansson (C), Anna Gransten (MP), Jonas Bygdén (SD) och Lina Särén (SD).

 

Till ersättare föreslås Arne Kumm (M), Billy Gilbertsson (M), Ulrika Lindblad (M), Klas Folenius (KD), Tomas Olsson (S), Ann-Louise Karlsson (S), Anna Ahnér (S), Johan Danielsson (C), Björn Naesje (V), Maria Lilja (SD) och Ulla-Carin Grafström (LPo).

 

Till ordförande, förste vice respektive andre vice ordförande föreslås Johanna Martin (M), Anna Lundbohm Hermansson (KD) och Ronny Larsson (S).

 

Val av kultur- och tekniknämnd 2019-2022

 

Val av ordinarie ledamöter och ersättare i kultur- och tekniknämnden för mandatperioden 2019-2022. Kommunfullmäktiges valberedning har inkommit med förslag till ledamöter och

ersättare.

Till ordinarie ledamöter föreslås René Rijns (M), Meliha Mehmed (M), Mattias Hulth (KD), Staffan Korsgren (L), Johan Calais (S), Tomas Vynge (S), Margaret Englund (S), Peter Danielsson (C),

Malin Lönnqvist (V), Jonas Bygdén (SD) och Karin Bygdén (SD).

 

Till ersättare föreslås Per-Oliver Wikvist (M), Per Johansson (M), Torsten Jakobsson (KD), Vilhelmina Thomas (M), Siv Peterson (S), Kurt Blomkvist (S), Lotta Norling Larsson (S), Bengt Svärd (C), Anne Helgesson (MP), Peter Schmidt (SD) och Göran Eriksson (LPo).

 

Till ordförande, förste vice respektive andre vice ordförande föreslås Staffan Korsgren (L), René Rijns (M) och Johan Calais (S).

 

Val av kommunal- och oppositionsråd 2019-2022

 

Val av kommunal- och oppositionsråd för mandatperioden 2019-2022 ska genomföras.

Kommunfullmäktiges valberedning har inkommit med förslag till kommunal- och oppositionsråd.

 

Till kommunalråd med kommunstyrelsen som verksamhetsområde föreslås Caroline Dieker (M).

 

Till kommunalråd med socialnämnden som verksamhetsområde föreslås Anna-May Björk (KD). Till kommunalråd med barn- och utbildningsnämnden som verksamhetsområde föreslås Johanna Martin (M).

 

Val av oppositionsråd kommer i början på nästa år.

Vänsterpartiet motionerar om simhall i Askersund

Frågan  om en simhall i Askersund  har  kommit och gått genom åren.  Men det har stannat med diskussioner. Politikerna har ansett att ett simhallsbygge skulle bli för dyrt. Inte minst då det gäller driften. Nu har vänsterpartiet i en motion tagit  upp simhallsfrågan igen och presenterat ett förslag på finansiering. Motionen finns  nedan:

 

Vänsterpartiet tycker det är viktigt för invånarnas livskvalitet att ha tillgång till en simhall i kommunen. Alla människor oavsett ålder har glädje av en simhall. Där kan man motionera genom simning eller vattenträning. Barn kan leka och lära sig att simma. Sjuka och funktionsnedsatta kan träna upp sin kroppsliga förmåga på ett skonsamt sätt.

Just nu pågår ett arbete med att se över behov, utformning och finansiering av en idrottshall i kommunen. Vänsterpartiet anser även att en idrottshall är en bra investering för alla kommuninvånare som idrottar och många föreningar engagerar sig i olika former av idrotter för barn, unga och vuxna. En byggnation av en idrottshall och en simhall bör ske parallellt, men behöver inte nödvändigtvis ligga i samma huskropp eller bredvid varandra.

Under flera års tid har undersökningar gjorts bland våra kommuninvånare vad de tycker om den kommunala servicen och Askersunds kommun som boendekommun. Det är nästan alltid två faktorer som har fått dåligt betyg – kollektivtrafiken och fritidssysselsättningar. Antalet bussar mellan Askersund och Hallsberg samt Askersund och Örebro har utökats väldigt kraftigt. Nyligen har även försök med anropsstyrd närtrafik på landsbygden införts som förhoppningsvis ska förbättra möjligheterna att resa på landsbygden. Sjöängen har byggts och erbjuder både kulturella evenemang samt andra former av mötesplatser. Fastigheterna som ligger i kvarteret Verkstaden har rustats upp och innehåller numera bland annat gym och bowling. Planer på en ny idrottshall har nu påbörjats. Man kan säga att många saker har förbättrats de senaste åren. Dock saknas fortfarande en simhall. Det är något som har efterfrågats de senaste 20 åren av många kommuninvånare.

En simhall har många fördelar. Dels så erbjuder även en simhall möjligheter till motion och rörelse med simning och vattengympa. Barn kan leka och lära sig att simma i en bassäng. Poolen kan även användas till rehabilitering av sjuka och funktionsnedsatta personer. Det finns varken en undre eller övre åldersgräns för att glädjas av en simhall. I läroplanen står det att barn måste kunna simma i årskurs 5. Det innebär att skolan reser med elever till Hallsberg för att de ska kunna lära sig att simma. Genom att ha en egen simhall i kommunen så minskar man dessa kostnader som består av kostnader för bussresa, inträde samt lön till personal under den tid som resan och simträningen fortgår, då barnen inte kan resa själva.

Det finns olika möjligheter att bygga och driva en simhall. Ett exempel är företaget Malmsten.com som bygger en mindre simhall för cirka 40 miljoner inklusive markkostnader (förutsätter att pålning inte behövs).

Med en bedömd investering på ca 40 miljoner kr för den lilla hallen och med en ränta på 5 % och en avskrivning på 30 år blir den årliga kostnaden med annuitet ca 2 366 000 kr/år. Driftkostnaden blir med en sammanlagd våningsyta på 1 255 kvm och en kostnad på 900 kr/kvm och år ca 1 130 000 kr om året. Om vi slutligen antar att anläggningen kan drivas med en personal på 4 heltidstjänster så blir personalkostnaden ca 1 400 000 kr/år Sammantaget en årskostnad på 4 896 000 kr. En badavgift på 50 kr ger med 33 000 besökare en årlig intäkt på 1 650 000 kr och med en avgift på 75 kr blir det en intäkt på 2 475 000 kr. Drar man denna från den årliga kostnaden får vi kvar ett underskott på 3 246 000 kr alternativt 2 421 000 kr som måste täckas genom bidrag eller annan finansiering.

Det går förstås att blanda och ge mellan de olika alternativen och kanske finns det fler bra förslag på finansiering?  I budgetsammanhang har vi nyligen diskuterat om vi ska fortsätta med friskvårdscheckar till kommunens personal som har en årlig kostnad på ca 1 miljon kronor. Det har visat sig att de som redan är aktiva idrottare eller motionärer är de som utnyttjar dessa checkar, men det stimulerar sällan inaktiva motionärer till rörelse. Självklart är det bra att personalen får stöd till motion och även en morot för det bra arbete som de utför! Ett förslag är att använda denna miljon till att delfinansiera en simhall, samtidigt så erbjuds all persona gratis inträde under året på simhallen för att motionera med simning eller vattengymnastik.

En uppskattad preliminär kostnad för resor till Hallsberg för simträning för buss, inträde samt personalkostnad är 300 000 kr (måste beräknas korrekt innan beslut). Det finns idag ett underskott för foajé- och caféverksamhet på Sjöängen på 688 000 kr. Det har uppkommit därför att för få vill köpa servering under evenemang samt på caféet på entréplan. Denna verksamhet kan privatiseras och ge ett företag på orten möjlighet att få ett komplement till sin ordinarie näringsverksamhet. Personalkaffet på 255 000 kr är också en post som är möjlig att använda för att finansiera en simhall. Självklart är personalen värd gratis kaffe, men vissa nyttjar inte denna förmån och att istället få gratis inträde till en simhall i vår egen kommun är för många mer värt. De resterande 257 000 kronorna kan man ta från posten ”minskade räntekostnader” som beräknas uppgå till en miljon kronor.

Var ska simhallen ligga? Ja det finns förstås flera olika alternativ. Viktigast är att den ligger på mark som är stabil och inte sank så att pålning krävs, eftersom pålning skulle medföra extra kostnader. Eventuellt kan man tänka sig bredvid Sjöängshallen. Då kan man även undersöka möjligheten att bygga en korridor som möjliggör att omklädningsrummen på Sjöängshallen kan användas för att minska ned på byggkostnaderna avseende VA. Den yta som frigörs kan eventuellt användas till andra ändamålsenliga ytor.

Vänsterpartiet vill att man parallellt med utredningen om en ny idrottshall även tar fram ett underlag för byggnation av simhall. En simhall tror vi, förutom det vi redan har angett, har fler fördelar i form av en ökad attraktivitet att flytta till, samt stanna kvar, som invånare i Askersunds kommun.

Vänsterpartiet föreslår:

 

Att kommunfullmäktige beslutar om att snarast inleda ett arbete med att ta fram relevanta uppgifter inför ett beslutsunderlag för att påbörja en investering av en simhall i centrala Askersund.

Att ett eller flera företag bjuds in för att berätta om vad de kan erbjuda i form av byggnation i kommunens egen regi, uthyrning samt leasing av en ordinär simhall.

Att kommunfullmäktige sedermera beslutar om finansiering av byggnation av en simhall i Askersunds kommun i den årsbudget som berörs av projektet.

 

 

 

FINANSIERINGSALTERNATIV – SIMHALL ÅR 2020 från Vänsterpartiet

Friskvårdscheckar                  1 000 000 kr

Personalkaffe                            255 000 kr

Pausservering                            688 000 kr

Del av minskad räntebudget      257 000 kr

Simresor, Hallsberg                   300 000 kr

Min tidningskrönika 2 december 2018

 

Årets första julbord är avklarat. Det skedde på ett stort varuhus för en ganska billig penning.  Vid kassan fick man också en rund grön lapp att fästa på skjortan med den logiska texten ”Julbord”.  Det var för att motverka fuskare som inte hade betalat. Och det var inget fel på maten. Det fanns till och med ansjovisbitar i Janssons frestelsen, även om potatisen var  lite rörig och saknade tuggmotstånd.  Det var många mer än jag som gick med gröna lappar i varhuset den här dagen.

Det fanns annars det mesta på  julbordet. Visst går det också att dricka lingondricka till skinka och sillen även om det är lite ovant. Såg inte till något annat lämpligt i dryckesväg. Tror inte det blir något mer julbord i år. Det brukar räcka med ett. Istället får det bli lite kallskuret i familjekretsen och då behöver jag inte gå med någon grön lapp på skjortan.

Egentligen var det inte bara för julbordet jag besökte det stora varhuset. En nära bekant har inte varit nöjd med sina glasögon och hade beställt en synkontroll. Det hade varit lite dimmigt vid tidningsläsningen men det hela slutade i antiklimax. Istället för nya glasögon som förhoppningen var blev optikerns uppmaning att köpa    en sprayflaska med putsmedel och en putsduk till de gamla glasögonen.

Men tillbaka till julborden. Jag har besökt många julbord under årens lopp både i jobbet och privat. Ofta var det så att företagen bjöd sina anställda på julbord och samtidigt avtackade trogna medarbetare som gjort sitt arbetsliv. Det var anledningen till att jag var där som journalist. Var alltid varit noga med att skilja journalistjobbet från privatlivet. Gjorde mina jobb och gick vidare. Med det vill jag inte skryta om att jag är en någon särskilt  fin människa med  hög moral. Men det kändes rätt. Ville inte bli anklagad för att gå runt och vara en snyltgäst.

Grishuvudet  på julborden är  borta. Och det är tur det. För aptiten.  Här en gammal bild från Hargebaden

Själv har jag en bakgrund inom charkturinäringen innan glasbruksjobbet och journalistiken tog över. Minns stressen inför julen. Skinkor skulle saltas, syltor rullas och tunnorna med fläskkorv skulle vara fyllda.  På den tiden fanns inte mängden av kokta skinkor som i dag och kunderna frågade fortfarande efter ”rart fläsk”. Som tur är har de dekorerade grishuvudena försvunnit från julborden. Ett grishuvud som blickade emot gästerna. Tyckte det var makabert och något som förstörde aptiten. Det finns också julbord som jag minns med extra glädje men då inte bara för maten. Tänker då på Sportjournalisterna julfest på en festvåning i Örebro. Gänget  Ola, Pelle, Håkan, Kenneth, Hasse  hade alltid ordna det  mycket trevligt.

 

Askersunds kvarn var en ståtlig byggnad i hamnområdet

I Askersunds hamnområde fanns fram till i början av 1970-talet   en ståtlig röd kvarnbyggnad i fyra våningar. Det var en imponerande träbyggnad som revs. När kvarnen byggdes 1908 vallfärdade folk till stan för att se det imponerande bygget. Och det kan man förstå.

Den ståtliga kvarnbyggnaden i Askersunds  hamnområde revs  i början på 70-talet.

Bild:Kjell Johansson 

När kvarnen revs förändrades hamnbilden helt. Tittar man på bilder från 60-talet så kan man tycka att de styrande på den tiden borde gjort något bättre av den gamla praktfulla byggnaden, än att jämna den med marken. Det fanns också planer på att riva gamla Hamnkontoret (restaurang i dag) samtidigt med kvarnen. Som tur var blev det stopp på dessa planer. Många askersundare protesterade mot rivningen av kvarnen, men vad hjälpte det. På den tiden hjälpte det inte att protestera. Annat är det i dag…

 

Kvarnen i Askersund var en bygdekvarn som flyttades från Ängatorp till stan 1908.  Väl inne i Askersund var det ett kvarnaktiebolag som ansvarade för driften. Åtminstone till att börja med. Det visar gamla annonser. Aktiebolaget ägde också tomten där IOGT finns i dag.   Ägarna till kvarnen ville in till Askersund som var centrum för båt-och tågtrafik.

 

Oskar Hagle blev ägare till kvarnen 1933.  Han drev den fram till 1964, då ”mjölnardrängen”, Henry Persson, tog över. Han hade jobbat under Hagle sedan han tog över kvarnen. Han blev också förman vid kvarnen. I Askersund gick han under namnet ”Mjölnar-Henry”. Ett ganska logiskt smeknamn om man säger så. Henry drev kvarnen fram till det bittra slutet.

 

Bild: Kjell Johansson

Askersunds kvarn var länets största bygdekvarn. Hushållen kunde köpa mjöl direkt från kvarnen. För lantbrukarna fungerade den som en så kallad löneförmalningskvarn, där man malde sin säd. Största kunderna på 60-talet var stadens bagerier, där man i största möjliga utsträckning använde sig av Askersundsmjölet. Det blev mycket gott bröd av mjölet från Askersunds kvarn hävdade bagarna. På den här tiden hade kvarnen stor betydelse för bygden och var ett viktigt företag i stadens näringsliv.

 

Askersunds kvarn var knuten till lantbruket på ett alldeles speciellt sätt, då företaget också fungerade som ett slags sädesbolag genom att driva handel med utsäde, fodervaror och fröer.

På 60-talet ansågs Askersunds kvarn vara en modern rörelse i gammal stil. Det sistnämnda med tanke på att verksamheten var inrymd i en träbyggnad av typsikt 1800-talssnitt. Maskinparken var också imponerande enligt kvarnexpertisen, med tre par stenar, en havrekross och tre valsstolar. Till det kom också rensningsmaskiner och andra specialanordningar.

Henry Pettersson, eller  ”Mjölnar-Henry” drev  kvarnen fram till nedläggningen  på 70-talet.  Då hade han jobbar i kvarnen sedan 1933.

 

 

Henry Pettersson  och Oskar  Hagle som blev ägare till kvarnen 1933. 

Henry  och Oskar  kollar  mjölet

När kvarnen revs hade en grupp Sjöbodar redan uppförts mot Storgatan. Kvarnen skulle ge plats för ytterligare en rad. Och så blev det också. Husägarna i den första etappen var missnöjda med att inte kvarnen revs nog fort. De var nämligen utlovade sjöutsikt. Kvarnbyggnaden skymde.

Men frågan är om inte både Sjöbodarna och kvarnbyggnaden fått plats. Det var ändå den ståtliga kvarnen som gav karaktär åt hamnområdet. Förhoppningsvis var rivningen av en sådan kulturbyggnad en engångsföreteelse. Det är vad jag tycker efter att ha titta på äldre bilder. Minns själv också hur det såg ut när kvarnen fanns kvar. Så gammal är jag…

Leif Linus har också hjälp till med bilder.

 

Min tidningskrönika

Mitt intresse för fotografering och bilder började tidigt. Fick köpa en mycket enkel lådkamera av en av mina bröder som mycket ung för en billig penning. Det är inte alltid den finaste utrustningen som är avgörande för bra bilder. Men det är klart om någon har en billig Hassebladskamera till salu så hör av er. När jag sedan fick råd skaffade jag sedan en systemkamera från Ellos.  Den fungerade bra även om jag inte minns märket.

Sedan lådkammartiden har jag fotograferat privat från och till. Och förstås i mycket jobbet som journalist. Jag har fyllt ett källarutrymme med årgångar av bildtidningen SE, Rekordmagasinet, All-Sport och fotoböcker. Än så länge kan jag tränga mej in i förrådet. SE hade fantastiska bildreportage och fotografer. Det är lätt att bli fotoinspirerad av de gamla tidningarna.

Jobbet som journalist/fotograf var verkligen omväxlande. På den tiden var det vanligt att gå ut på stan och göra enkäter om aktuella händelser. Varje dag. En del i mitt yrke avskydde det jobbet, men jag tyckte det var roligt även om det kunde ta litet tid. Då kunde man exempelvis få reda på att någon röstade på bondeförbundet (centerpartiet) därför han gillade morötter. Vid ett annat tillfälle handlade det om Tradjazzfestivalen i Askersund som lockade massor av folk varje år. Frågade en person om han skulle gå på någon konsert. ”Jasså är det festival, den kanske jag ska gå ut och titta. Det är nog bra”. Min fråga istället borde ha varit hur han kunnat undgå jazzmusiken genom åren. Han bodde han ändå mitt i centrum.

Ibland gjorde jag reportage med personer som absolut inte ville att jag skulle ta med någon utomstående. Som en extra fotograf. Vid något tillfälle fick jag använda självutlösare. Det handlade bland annat om en man som var fritidsfrisör och på något vis skulle det illustreras. Vad gör man inte för en bra bild. Då fick jag ställa upp hemma vid hans köksbord och bli låtsatsklippt. Mannen hade berättat att han hade klippt alla åldringar på ett boende under en förmiddag. Och de var ganska många. Det imponerade på mej. Gjorde ingen undersökande journalistik hur resultatet blev.

Vid ett annat tillfälle skulle jag följa med en stolt pappa på reportage upp till grabben i Stockholm som var riksdagsman. Pappan hade aldrig varit uppe till riksdagen. Men jag var tvungen att ta med en fotograf för att klara jobbet. Och för att det skulle bli ett bra jobb. Pappan blev mycket skeptisk till att vi kom två personer till tåget.  Men det ordnade upp sig. Duktige fotografen Stig och pappan blev riktiga vänner.