Rektor Frendel fick som han önskade i Askersund

 

Utan att göra dagens politiker och arkitekter allt för besvikna så är inte iden med ett skolbygge i kanten vid Strandparken i Askersund ny. Redan på 1950-talet föreslog rektor Anton Frendel ett skolbygge där. Nu har det utvecklas till ett skol-och kulturbygge. Lite större kanske än vad den stränge rektorn hade tänkt sig men ändå.

Nya skol-och kulturbygget i kanten av Strandparken

En gång i tiden fanns det en planteringsnämnd i Askersund med rektor Frendel som ordförande. Både rektorn och planteringsnämnden är borta, men han hade en ide om Sjöängsområdet som var rena träskmarken på den tiden. En stor vacker park skulle anläggas, men så fanns förslag också om ett större turisthotell med vandrarhem som också kunde vara en fritidslokal för ungdomarna i anslutning till parken. Men Frendels stora dröm var ändå att bygga en enhetsskola med utsikt över Alsen och Stjernsund. Iden med skola i direkt anslutning till den nya parken har nu förverkligats. Men det tog nästan 70 år.

Nya Sjöängen är snart klart för invigningar. Enligt programmet ska det bli ett antal invigningar med en stor final den 11 november. Rektor Frendel är säkert nöjd i sin himmel över vad som hänt. Han skulle säkert också påpekat att placeringen var hans ide. Inte någon modern arkitekt eller dagens politiker. Hur som helst hade han blivit glad skulle jag tro.

Frendel och hans nämnd kämpade hårt för att få bygga en vacker park i träskområdet vid Sjöängen. Närmare i 17 år. Efter stationshuset och ut mot Hagaområdet fanns bara ett träskliknande område. Fyllningen som fanns där kom från olika byggen i staden då husgrundar grävdes. Men det fanns också åtskilligt annat som bilvrak, trädstammat, kaffekittlar och allt vad det kunde vara. En soptipp skulle man kunna säga. Under krigsåren fanns där också koloniland.

Första förslaget på en park i Sjöängsområdet kom redan 1933. Ritningen gjordes sedan om 1941. Ett tredje förslag gjorde arkitekt Gunnar Anders från hushållningssällskapet. Samtliga förslag förkastades. Istället blev det anläggningsträdgårdsmästare Gösta Persson som 1945 gjorde ritningar som i stort sett följdes. Den nya parkanläggningen kostade en del pengar men det fanns fonderade medel. Chefen vid Trikåfabriken Karl Nilsson skänkte också 4 000 kronor. När det stora jobbet med parken började 1950 fanns 19 000 kronor till förfogande. Planteringar och en lekpark var den första satsningen. Frendels önskemål vara att hela området ut till Hagabergen skulle förvandlas till park. I en tidningsartikel 1953 fanns en intervju med Anton Frendel. Enligt rektorn var mycket väl använda pengar. Yttre förutsättningar för en lyckad månskenspromenad hade skapats av planteringsnämnden.

Det tog lite tid från ritningen 1945 att få igång arbetet. Det var brist på arbetskraft och det var svårt att få tillstånd till bygget. Planteringsnämnden hade räknat med arbetet med parken skulle bli reservarbete vid en eventuell kris. Men så blev det inte. Just vid det här tillfället fanns det turligt nog både arbetskraft och pengar så jobbet kom igång snabbare än beräknat. Sex man fick jobb med parken.

Rektor Frendel, som kom till Askersund 1923, var mycket trädgårdsintresserad. Hans målsättning var att förvandla träskområdet ut mot Haga till Askersunds vackraste park. Med en skolbyggnad i kanten på området. Frendel avled 1961, 72 år gammal. Han är dock en av de drivande personerna bakom Strandparken, inte att förglömma nu när invigningarna börjar dugga tätt.

Fjärrskrivare var lösningen-1950.

 

Fjärrskrivare var lösningen-1950.

”Fjärrskrivare ger tidningen snabbare nyhetsförmedling”. Så löd en tidningsrubrik i gamla Askersunds-Tidning i augusti 1952. En fantastisk teknisk utveckling för tidningen med den modernaste formen av teleprinter , nämligen telex. Genom denna anläggning kan man föra en verklig skriftlig konversation med alla som är anslutna till det textnät som håller på att byggas ut såväl inom-som utomlands, kunde man läsa i artikel om nymodigheten. För Askersunds-Tidning betydde det en snabb nyhetsförmedling genom att tidningen fick ett värdefullt komplement till post och telefon när det gällde riksaktuella saker.

Många som sitter vid en dator i dag drar säkert på munnen när de läser det här. Nu tar bara några sekunder att sända text. Några i dag kanske aldrig har hört talas om fjärrskrivare. Inte jag heller innan jag började på Nerikes-Allehanda som då hade köpt upp AT. När jag började var det fax som gällde för att få in artiklarna. Och papper som trasslade. Men för 64 år sedan när artikeln skrevs var telex ett begrepp som enligt tidningen hade framtiden för sig. Vi den här tiden var tidningen anslutna till en telexstation med ett 40-tal abonnenter.

”Man slår bara ett nummer med en vanlig petmoj, skriver vad man vill ha sagt med hjälp ett vanligt tangentbord och får svar omedelbart om mottagaren sitter vid apparaten”, var budskapet.

I augusti 1952 så var en utbyggnad på gång till alla små telegrafstationer i landet. Tidningarna var tidigt ute med nymodigheten. Det fanns en förhoppning om att länsstyrelserna och polisen skull ta efter. Ett föregångsland var USA

Nu hjälpte det inte att Askersunds-Tidning skaffade sig en fjärrskrivare. Några år senare, 1956, lades tidningen ner, som så många andra småtidningar vid den tiden. I dag är det de stora papperstidningarna som har problem, trots bra teknik. Satsningen sker nu stort på den digitala tekniken, medan ett antal duktiga journalister tydligen blir ”överflödiga”. Ingen bra utveckling kan jag tycka som gammal journalist. Tror att många läsare håller med mej.

Sista utställningen i Askersunds Hamnmagasin

I

25 år har konstföreningen i Askersund arrangerat sommarutställningar i Hamnmagasinet. Årets utställning blir den sista i den fina och udda utställningslokalen upplyste konstföreningens Calill Ohlson i sitt välkomstanförande. Cirka 2000 personer har besökt utställningen varje år. En mycket bra siffra för en konstutställningar. Ny utställningslokal kommer att finnas i nya Sjöängen. En lokal som får det svårt att mäta sig med Hamnmagasinet, även om den är helt ny. Frågan är nu vad som ska hända med den nuvarande utställningslokalen…

Vernissage på årets utställning hölls på fredagskvällen inför ganska stor publik. Invigningstalare var Maria Reifeltorn, som är ansvarig för verksamheten i nya Sjöängen. Hon undrade varför inte flera bosätter sig i Askersund, som var så vackert med massor av olika aktiviteter. Maria passade också på att berätta att hon gått med i Rotary och skaffat sig lägenhet i stan.
                                     Maria Reifeltorn invigde utställningen
Calill Ohlson i konstföreningen berättade att det var sista sommarutställningen i Hamnmagsinet

                    Mannen bakom verket är Basel Zamman från Damaskus.

Årets utställning var för första gången en så kallad jurerad utställning. Konstnärer hade fått lämna in sin alster och sedan har en jury plockat ut 50 konstverk av 140 inlämnade. Konkurrensen har varit hård. Redan på torget utanför entrén till konsthallen möttes besökarna av en häst gjord i armeringsjärn. Mannen bakom verket är Basel Zamman från Damaskus. En av våra nya landsmän. I hallen fanns det mycket blandad konst allt från tavlor, glas och skulpturer. Utställningen pågår fram till den 7 augusti.

Målfrossa av IFK:s Andreas Borg

Andras Borg IFK 29 juli 2016

Andreas Borg gjorde sex mål mot Glanshammar. Han började med fem raka.

 

IFK Askersunds snabbe anfallare, Andreas Borg, öppnade fem raka mål mot bottenlaget Glanshammar i vårens sista seriematch i femman. Han var  mycket svårstoppad den här  kvällen. Slutresultatet blev 11-1  till IFK, efter 6-0 i halvtid. Borg gjorde sedan ytterligare ett mål.

Det var mest frågan om hur många mål IFK skulle orka med att göra. Och det fanns chanser till ytterligare mål. Glanshammar kom med ett mycket ungt som var helt chanslösa. Tidigare på dagen var det oklart om det skulle bli match. Glanshammar hade svårt att få ihop lag. IFK pumpade på och har nu skaffat sig den imponerande målkvoten 60-16. IFK ligger två i serien tre poäng efter serieledande Eker.

Tränar Conny Eriksson passade på att vädra hel manskapet. Alla visade att de vill vara med i startelvan till hösten. Ett angenämt problem för tränaren. Då väntar ett antal tuffa bortamatcher.  Andreas Borg fick priset som bäste hemmaspelare och det hade varit konstigt annars. Målskyttar förutom Borg var, Johan Eriksson, Johan Hailee, Jesper Karlsson och Marckus Wäcklèn. Efter ett inlägg av Anton Degerfeldt rensade en Glanshammarsförsvare bollen in i eget mål. Glanshammars tröstmål vid ställningen 10-0  gjorde Julius Jalding.

 

Mjölkbaren i Askersund

Mjölkbaren i Askersund

Ingen behöver längre lämna Askersund hungrig. Den som av någon anledning trots allt gör nu får skylla sig själv. Det har växt fram ett antal matställen och serveringar senaste åren och det fortsätter. Utbudet är stort och det finns olika varianter av mat att välja på. I hamnområdet är det lite av kontinental stämning och då tänker jag mest på matutbudet. Det har berikat stadens matkultur. Lukten av stek strömning gör att man ändå påminns om att det är ett svenskt hamnområde, även om det inte finns strömming just i vattnen runt Askersund.

I hamnområdet finns det många varianter av mat att välja på.

Länge bestod utbudet mest av ett antal pizzerior, men nu finns allt från våfflor i Torgparken till Libanesisk mat i hamnen. Mellan de båda platserna finns det lite av varje att välja på, som vanliga lunchbufféer, grillat och glass i massor.



I min ungdom åt jag ofta på en mjölkbar, Fenixbaren, som låg central vid Storgatan. På den tiden öppnades mjölkbarer på många ställen i Sverige. Där servades husmanskost. Anna-Lisa Jedenmark var kvinnan som vågade satsa också i Askersund. Hon kom från Leksand och hade där drivet en mjölkbar med samma namn. Ibland fick jag sällskap av en person som ofta hade tagit sig ett glas eller två redan innan lunchen. Och då handlade det inte om mjölk. Men han var snäll och vänlig. Han hade läst i en tidning att det var bra att ”äta grönt”. Men han visste inte riktigt vad det var bra för, men det som stod tidningen var rätt. Jo, det stod i tidningar även på den tiden om nyttan av att äta rätt, även om det inte var några stora artiklar som nu. Det gröna skulle göra livet lite lättare och nyttigare. Men det fanns ett problem med det för mitt matsällskap. Han tyckte inte om grönt men ville ändå hålla den nyttiga stilen utåt och att han hängde med i tiden. När det serverades stekt falukorv så förklarade han alltid att det skulle var spenat till korven för att göra det hela lite mera nyttigt. Att han sedan satt och petade bort det gröna var en annan sak. ”Nu står man sig ett tag och lite grönt har man också fått i sig” var alltid kommentaren när vi reste oss från matbordet, allt medan barens ägare plockade in tallriken till disken och skrapade av spenaten.

Fenixbaren fanns vid Storgatan. Skylten syns till vänster.

Mjölkbaren vid Storgatan var populär. Enkel och billig husmanskost. Verksamheten försvann från Storgatan till hamnen när husen revs. Då var det Ebba Johansson som basade för verksamheten.

Ett annat populärt ställe var ”Panget” som drevs av familjen Arrenius. Serveringen låg på övervåningen i ett hus där nu Torghallen finns. Minns att det kom vandrade ett svart gäng från gjuteriet på Askersundsverken till ”Panget” varje dag för att äta sin lunch. Jobbet i gjuteriet gjorde att de var helt nedsotade, men de var alltid välkomna när de tvättat av sig lite sot. Ett tufft jobb som krävde riktig husmanskost.

Väderkvarnsgatan där ”Panget” fanns. Skylten syns till höger.

Själv har jag prövat på maten på de flesta av stadens matställen. Det är svårt annars att diskutera om det smakade bra eller inte. Och hittills har det smakat bra även om inget ännu når upp till morsans köttbullar. Men det kanske mest handlar om nostalgi när jag tänker efter…

Sista sammanträdet i Askersunds Folkets hus.

                    Skylten kan plockas ner

Folkets hus-lokalen i Askersund har gjort sitt som möteslokal för fullmäktige. I måndags hölls det sista fullmäktigesammanträde där. Men det var säkert inte därför politikerna firade med tårta och kaffe. Det handlade förmodligen mera om lite extra festligt inför sommaruppehållet. Alla som var där blev bjudna på fika och tårta. Även åhörarna. Såg att åtminstone en av de två åhörarna utnyttjade skatteförmånen -tårta och kaffe.
                               Sista mötet i FH med Per Eriksson i talarstolen

I fortsättningen kommer sammanträdena att hållas i nya Sjöängen i den stora fina matsalen. Direkt efter sommaruppehållet i september är det första sammanträdet utlokaliserat till Bergsgården i Närkesberg. Men i oktober är det dags för inträdet i nya ståtliga Sjöängen, där köksfunktionen redan är igång. Och allt fungerar. Måltidschef Liz Borgward kan det här med planering.

Köksfunktionen vid nya Sjöängen är redan igång. Trots allt nytt fungerar det hela. Bilden är från dietköket.

Politikerna har flyttat kommunens viktigaste sammanträde några gånger under årens lopp. Stadsfullmäktige höll till i rådhuset. Vid kommunsammanslagningen blev det för trångt. Då flyttades mötena till Sjöängsskolans matsal. Där höll man till i många år. Efter det blev det Folkets hus.

Många undrar vad som ska hända med gamla Folkets hus i Askersund. Mitt tips är att det kommer att rivas. Vågar nog sätta en Triss-lott på det. Beslut kommer under hösten. Vad som ska komma istället törs jag inte sia om, eller offra Triss-lotter på. Men förmodligen har politikerna klart för sig hur det hela ska hanteras…

”Skanskatomten” en gåta för många askersundare

 

Behovet av bostäder för personer med psykiskt funktionshinder i Askersund är stort. Samma är det när det gäller större lokaler för korttidsvistelse utanför hemmet. Frågor som politikerna i Askersund måste lösa. Och nu finns det också beslut på hur det ska gå till. Askersundsbostäder har fått i uppdrag om ett nybygge på den så kallade ”Skanskatomten”, Knappfabriken 21. Min fråga är hur många askersundare och politiker som vet var ”Skanskatomten” ligger? Tror bara att de mest inblandade har svaret.

                           Den aktuella tomten där bostäder ska byggas.

Många har frågat mej när jag går på stan var tomten ligger. Utan att låta som en besserwisser-det finns så många sådana utan mej- kan jag upplysa om var tomten ligger. Bara som en liten information om någon vill kolla. ”Skanskatomten” ligger mellan Pingstkyrkan och Norra Bergens äldrebonde vid Klockargatan. Vet inte vem som hittat på det gatunamnet? För mej har det alltid varit Loggatan. Gatunamnet finns kvar i området men fast lite längre norr ut. Knappfabriken som låg några hundra meter längre norr ut revs för ett antal år sedan, men har gett namn på kvarteret. Lite knepigt det också.

Den aktuella tomten i bakgrunden gränsar till området där Pingstkyrkan finns.

På tomten som nu ska bebyggas fanns förr en tvåvåningsbyggnad med Kraftbolaget kontor i bottenvåningen. I huset fanns också några lägenheter. 1957 stod det huset färdigt. Kraftbolaget hade tidigare funnits i en lokal vid Sundsgatan. När inte Kraftbolaget behövde sitt kontor längre och huset revs har ägare till tomten skiftat.
Den här bilden fanns Askersundsbygdens tidnings julupplaga 1957. Det fanns ett antal bilder på vad som hänt under året med rimmade bildtexter. Huset har rivits och tomten har stått obebyggd ett antal år.

En byggherre från Norrköping köpte tomten förr att bygga lägenheter. Han var redan etablerad i Askersund med andra byggen. Men så kom den ekonomiska krisen på 80-talet. Byggaren hade inte pengar att fortsätta och fick också lämna ifrån sig de övriga fastigheterna som han hade i Askersund. Då kom Skanska in i bilden men använde aldrig tomten. Som journalist fick jag påringningar ett antal gånger om en misskött tomt där gräset växte. Det hade varit en dröm för vilken fårfarmare som helst att släppa ut sitt djur där. Gräset hade räckt i flera veckor. Efter det kom Askersunds kommun in som ägare. I dag ser det bättre ut även om gräset skulle räcka till några stycken får.

Nuvarande lokaler för verksamheten är för små och förvaltningen kan inte tillgodose det behov som finns. Och då passar den tomma ”Kraftbolagstomten” för ett nybygge anser politikerna. Och med tanke på hur huset kommer att användas så måste ”Kraftbolagstomten” vara ett bättre namn. Vistelsen i huset ska ge ny kraft åt de som ska bo där. Tycker jag.

Historiska hus i Askersund

 

Föreningen Gamla Askersund har satt upp fyra nya skyltar på historiska hus. Föreningen uppmärksammat ett antal hus i centrala Askersund de senaste åren med informationsskyltar om husens historia. En uppskattad insats både av besökare och askersundare. Skyltarna är en liten historielektion kan man säga. När skyltarna sattes upp för några dagar sedan kom mycket folk till rundvandringen som avslutades med snittar och cider hos Jakobsson vid Sundsgatan. Konkurrensen om publiken med EM-fotbollen var hård den här kvällen. Trots det kom ett 40-tal personer.

                                                  Bilder: Kickis Eliasson
————————————-

                                             Akvarell Patrik Danielsson




Erik Frykman, mannen bakom schlagers som i ”En röd liten stuga” och ”En grönmålad båt”, bodde i huset vid Sundsgatan under en period.

Drottning Lovisas skola i Askersund

 


Från vårt fönster ut mot Lilla Bersgatan

Från ett av våra lägenhetsfönster mot Lilla Bergsgatan i Askersund har vi utsikt mot Eva och Reines fina gula trähus. Och deras trevliga trädgård. I sommar ska huset målas om . Det är viktigt att underhålla gamla trähus. Målar-Micke har redan börjat så smått, men han har flera andra gamla fina trähus att ta hand om. Paret Gustavsson har bott i huset sedan 1974. Innan de flyttade in fick de rusta med god hjälp av Evas pappa Edvin. De behöll rumsindelningen och trivs mycket bra i sitt hus. Många nya askersundarna som går förbi huset varje dag, kanske funderar lite över husets historia. Jag ska ta lite om historien.

Reine Gustavsson vid sitt hus där en gång i tiden fanns en skola.

Det finns många gamla fina trähus vid Lilla Bergsgatan


Tomt nummer 5 i kvarteret Väduren Lilla Bergsgatan

En gång i tiden var Drottning Lovisas skola var inrymt i huset. Redan år 1853 fann några unga damer i Askersund för gott att någon eftermiddag i veckan undervisa folkskolans äldre flickor i diverse ”fruntimmersgöra”. Ett sällskap med namnet ”Nytta och nöje” hade bildats runt 1860. Sällskapet försökte få till stånd en skola för fattiga flickor. Rådman C. A Beckman och hans maka upplät kostnadsfritt lokalen, som rådman C.G. Kjerrström en gång hade låtit byggt vid Lilla Bergsgatan. Senare skänkte makarna Beckman huset till sällskapet.

Bild från 1800-talet. Barnen vid Drottning Lovisas samlade.
Ur Leif Linus bildsamling

Ledningen för sällskapet skrev till drottning Lovisas make, Karl den XV:s , om att drottningen skulle bli skolans beskyddare. Och i samband med det bestämdes att dagen före hennes kröning, den 3 maj 1860, skulle bli sällskapets högtidsdag. Drottningen tackade ja och lämnade också kontanta bidrag. Undervisningen startade i augusti samma år. Men misstron mot skolan från askersundarna var stor. Det fanns kritik mot att det inte fanns någon redovisning om vad skolan sysslade med.

Bönemöten i skolan hölls också varje söndagsförmiddag trots gudstjänsterna i stadskyrkan. Kyrkans ledning tyckte det var fel. Kritik kom också mot att skolbarnen fick sitta inklämda mellan ”läsarkärringar”. Flera protesterade också mot namnbytet från ”Fruntimmerskyddsföreningens skola” till ”Drottning Lovisas skola”. Några år senare upprördes folk över att en herr Maurke visat en ”Konst –och figurteater” i societetssalongen vid Sundsbrogatan. Både gamla och unga tog del av föreställningen med stort nöje. Eleverna vid skolan blev inbjudna, men lärarinnan mamsell Bolin, förbjöd eleverna att gå dit. Många av flickorna trotsade förbudet. Nu vände sig ilskan istället mot mamsells Bolins hårda disciplin. En författare tog dock lärarinnan i försvar genom en artikel i Askersunds-Tidning. Han skrev bland annat: ”att alla beklagliga uttalanden ej skulle kunna nedslå den aktade lärarinnans mod eller förlama hennes ädla bemödande att utså den goda säden i de ungas hjärtan”.

Ledningen för skolan ordnade en fest för barnen 1869 i anledning av prinsessan Lovisas (en dotter till drottningen) giftermål med kronprins Fredrik av Danmark. Eleverna hade stickat en fin matta till drottningen som då vistades på Ulriksdals slott. Några elever fick också lämna över mattan. Enligt tidningsartiklar ” blev hon glad” över gåvan. Vad skulle hon säga annars…

Mamsell Bolin var lärare på skolan i 25 år, men på grund av dålig hälsa lämnade hon sin tjänst 1885. Hon erhöll då av skolans räntemedel en mindre årlig pension. År 1886 ombildades skolan till en vanlig småskola för flickor. Det blev beslut om att skolan skulle drivas ihop med en annan skola som fanns i Askersund, Högre Flickskolan. ”Drottning Lovias skola” hade också fått löfte om ett samgående. På det viset skulle man få ta del av stadsbidraget. Men ledningen för Högre Flickskolan höll inte sitt löfte. Det ledde till att skolan vid Lilla Bergsgatan fick läggas ner efter att ha haft ekonomiska problem i flera år. År 1928 antogs nya stadgar för sällskapet och då tog man också beslut om att huset skulle användas till att hjälpa sjuka och fattiga, och till andra allmännyttiga ändamål. Efter 1934 skänkte stiftelsen ett ganska stort belopp till stadens Hemsysterfond.

Huset kom sedan att i Askersunds församlings ägo. När hjälporganisationer upphörde blev det ofta församlingen som fick ta över. 1957 togs beslut om att sälja fastigheten. Församlingen ville komma ifrån underhåll och andra utgifter för fastigheten. Pengarna behövdes till underhåll av kyrkogårdarna. Fröknarna Gertrud och Gerda Karlsson blev ägare Väduren 5. De sålde sedan till Edvin Eriksson 1968 för 43 000 kronor. Men då var det gamla huset inte i bästa skick. Edvin, rustade tillsammans med Reine och Eva. Och som nämnts tog de över 1974.

Tidningskrönika 5 maj

Större mästerskap kräver större tv har vi kunnat läsa i tidningarna. Inför det stundande Europamästerskapet i fotboll är det många som satsar på 60-tummare. Apparater som nästan täcker en hel vägg i  tv-rummet.  Själv nöjer jag med en 45- tummare och det funkar. Tror inte jag missar många sparkar trots storleken.

”Fotbollstävlingen” i Paris som någon reporter i radio berättade om får mej att bli lite nostalgisk och tänka tillbaka på VM i Sverige 1958. Då var det inte många privatpersoner som hade tv. Kände ingen själv. Men det rådde tv-handlare Olle Borg i Hammar bot på. Olle drev en firma under namnet Olob Radio och TV. Han disponerade ett skyltfönster i Hammars Handel där han ställde ut en tv och bjöd in folk att komma och följa matcherna. Han räknade förstås också med att några skulle köpa tv-apparater av honom i samband med VM.

Hammars handel 1958001

Hammars handel VM fotboll TV 1958 (84)

I en inbjudan skrev Olle att alla intresserade Hammarsbor var välkomna till skyltfönstret för att titta på fotboll. Men andra fick också komma om det skulle vara så stod det i inbjudan. Bilderna skulle bli skarpa och tydliga lovade Olle vidare. Vad han inte hade räknat med var att det skulle bli rena invasionen vid Hammars Handel när Sverige spelade sina matcher. Det kom folk från halva Sydnärke för att få se rörliga bilder i skyltfönstret . Man kan gott säga att Hammar verkligen levde upp under några sommarveckor i juni 1958. Är tveksam om det varit större tryck i samhället varken förr eller senare.

Själv missade jag och mina kompisar inte en match. Fick vi inte åka med någon i bil från Askersund, åkte vi moped eller cyklade. Huvudsaken var att få se matcherna. Och det gällde att vara där tidigt.  Att hamna längst bak och kolla på en liten tv var ingen höjdare, men man hörde i alla fall ljudet.  I Sveriges finalmatch mot Brasilien var grusgården framför butiken fylld till bristningsgränsen av tv-tittare.  Sverige förlorade, men det uppvägdes ändå av att vi fick vara med på något vis. Och när Sverige tog ledningen genom Nisse Liedholm jublade vi i Hammar ikapp med Råsundapubliken.

2016-05-31 15.59.16

                                     VM-laget 1958. Lagbild från Rekord-Magasinet  

Några år senare kunde fotbollsgänget som jag var med i gå till gamla Statt och titta när viktiga matcher sändes. Krögaren var inte så intresserad av fotboll men en hygglig människa. När han gick hem för kvällen lämnande över nyckeln och bad oss stänga när matchen var över. Han ställde också fram en back dricka. Köp och lägg pengarna  på bordet var beskedet.

Tre bra saker.

Rotary. Varje år delar klubben ut stipendier till duktiga musikelever i Askersund. En trevlig tradition.

Sjöängen. Formgivare och illustratör Lotta Grönkvist Albinsson, har tagit fram en enkel och bra logotyp till kulturdelen. NA har visat den på bild i tidningen och på na.se.

Askersundsbloggen. Eftersom det inte ska vara några bilder till krönikan i tidningen, har jag ändå möjlighet att lägga in bilder och klipp på bloggen som finns på na.se. Det är bra. Kolla den som har lust.