Askersunds Landskyrka 350 år 2020

Landskyrkan i Askersund  är 350 år   och det  kommer att firas med en historievecka 14-20 september. Det blir flera föreläsningar och en jubileumskonserten ”Året var  1670”. Det blir  också en sommarutställning om Landskyrkan  i församlingsgården 20 juli -2 augusti. För  några dagar sedan var jag upp i tornet i sällskap av Magnus  och vaktmästare Tony för ta några bilder  över staden. Det var  på uppdrag. Lägger ut  några bilder  som jag plåtade.

 

Norströmsgatan  från kyrktornet

Ombyggnad av gamla Samrealskolan i Askersund

Här  kommer  lite  nya bilder från Askersundsbostäders  ombyggnad av  gamla Samrealskolan  till lägenheter. Intresset för  lägenheterna verkar stort. Mycket  arbete med  murning  pågår just nu. Det ska upp en ny trappa mitt husen och en del väggar ska muras  igen och väggar ska muras upp.

Bilder finns  också på Askersundsbostäders hemsida. Petra sätter in bilder varje vecka.

Herman med tittskåpet

 

”Herman med tittskåpet” hade säkert haft en  bra marknad i dess tider när det mesta av stora samlingar  ska ske utomhus.  Herman åkte runt  med sitt skåp och visade  bilder  ute i fria naturen. Och han var  populär.

I hembygdsföreningens fina samlingar finns Herman Anderssons tittskåp. Det är ett unikt föremål och en unik person. Herman med tittskåpet reste runt i Sverige med sitt skåp. I sitt unika tittskåp visade han unika händelser från stora världen. Enligt kännare var Herman från torpet Skogsbrynet i Aspa en orolig själ, ja en tragisk produkt av Fattigsverige. Tusentals människor har lyssnat och gjort spe av hans föredrag till bilderna. Men många har också med spänning tagit del av hans bilder.

Herman påstod vid några av sina bildvisningar att han i det närmaste hade en stol reserverad i Svenska Akademin. Men dit nådde han tyvärr aldrig. Herman föddes i det lilla torpet 1861 där han bodde med sin mor. Det var meningen att han skulle bli skräddare, men han nådde aldrig några stora framgångar i yrket. Han var mera intresserad av matsäcken, samtidigt som han ondgjorde sig över arbetets förbannelse.

”Herman med tittskåpet” var enligt gamla källor en verklig kvinnokarl. Det var också kvinnor som lockade bort honom från vardagen. Han tog tjänst vid ett tivoli som utropare. Efter det så byggde han sitt berömda tittskåp. Han reste sedan runt och visade sina bilder. Ett verkligt klipp gjorde han i samband med bärgningen av Per Brahe vid Hästholmen 1922. Bärgningen utvecklades till rena nöjesplatsen. Den sommaren tjänade han grova pengar med sitt tittskåp.

På rullarna i tittskåpet finns bland annat Titanics undergång, Jerikos murar och ett besök i sultanens harem. Den senare rullen med lite lättklädda damer var mycket populär. Det finns massor av historier runt hans bildvisningar. En av historierna om Herman är från ett tysk-engelsk sjöslag på Nordsjön. Han hade skaffat sig en bild av en del krigsfartyg, men för att spetsa till historien utropade han med stort engagemang.

-Där till vänster ser ni engelska kryssaren Nottingham som just sjunker med aktern före!

Då planschen visades fanns inget sjunkande fartyg, så folk började protestera.

-Jaså, ser ni ingenting, kommenterade Herman, ja då har den väl redan gått till botten.

När Herman skulle fylla 70 visade han sitt verkliga födgeni. Han samlade själv in pengar på en lista som skulle gå till firande av hans högtidsdag. Herman avled 1937 och då bodde han Norbergahemmet i Askersund. Graven finns inte kvar. Den är utjämnad och igenväxt.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är 1269814136.jpg
Farsan Sven med Hermans tittskåp. Han renoverade det slitna skåpet och bilderna vid ett tillfälle.

 

Anledningen till att jag själv just nu skriver om ”Herman med tittskåpet” är att jag på nära håll som ung konfronterades med det unika tittskåpet. Farsan Sven som var en mångsysslare fick nämligen uppdrag att laga upp skåpet och fixa till trasiga bildrullar. Tror det var på 50-talet. Vi hade skåpet hemma i huset vid Gårdsjön. Men vad som var på rullarna brydde jag mej inte så mycket om. Jag hade andra intressen, som att spela bandy på sjön, eller ligga i vattnet och blaska under sommarmånaderna. Men jag har kollat i skåpet i Hembygdsgården där det står nu så jag vet. Kanske det mesta unika föremål som finns där….

Lite fakta om Herman

Lägenhetsbygget vid gamla Samrealskolan

Gamla Samrealskolan på Norra bergen i Askersund förvandlas  just  nu till åtta lägenheter. Ännu återstår  mycket arbete  men planerna  är att huset ska vara  inflyttningsklart  den 1 december. Exteriört blir det  ingen större skillnad.  Fasaden är skyddad. Mitt i huset byggs ett nytt trapphus med hiss. Själv har jag lovat Bostadsbolaget att följa bygget med min kamera. Här  kommer  några bilder från bygget de senaste veckorna.

Trapphuset mitt i huset  är  på gång

Gårdsjobb vid nybygget i Askersund

Plattläggningen  är  i full gång vid nybygget vid Vårdcentralen i Askersund. Och det  är  många plattor som ska läggas.  Plattorna ska läggas  mellan  ny  och gamla bygget ut mot  den vägen  som fått namnet Bertil Boos väg. Invändigt är det mesta klart.  Upprustningen av Vårdcentralen är  också på gång. Bland annat med en ny entré. Själv har jag följt  bygget från starten med  min kamera  på uppdrag av Länsgårdar, men nu börjar det sjunga på sista versen. Det har varit intressant att följa bygget och aldrig några problem att få fotografera. Alla har varit hjälpsamma.

 

 

Cyklande frisören och tecknaren Sven Hagman

I många Askersundshem hänger det teckningar av den cyklande frisören, Sven Hagman. Han finns inte i livet längre, men hann också med att teckna ett antal Askersundsmiljöer och personbilder vid sidan om sitt frisörjobb.  Som läget är i dag när  inte folk vågar gå till sina frisörer  på grund av Corona hade säkert Sven haft fullt upp. Han var en föregångare om man säger så.

I ett 40-tal år varje morgon packade Sven sin frisörväska, placerade den på pakethållaren för att åka iväg till sina trogna kunder. Han började som tvålgrabb hos frisörmästare Pettersson i Askersund.

”Det var rena slumpen att jag hamnade där. Det fans ett lärlingsjobb. Att fortsätta läsa var omöjligt för en fattig grabb som mej. Mitt frisördiplom fick jag 1937. Det några fina gubbar från Örebro som jag fick raka och klippa. Och de blev nöjda”.

Klipp från 1981

Det var inte aktuellt för Sven att skaffa sig en egen frisörsalong. Föräldrarna var sjuka och Sven måste ta hand om dem. Om han skaffat eget hade han blivit bunden från morgon till kväll.  Med cykeln kunde han själv bestämma sin dag och hinna med att ta hand om sina skröpliga föräldrar. Sven trampade både vinter och sommar. Det blev åtskilliga mil om året. Bilköp var aldrig aktuellt.

”Jag har inget körkort. Bilar har aldrig heller intresserat mej”, upplyste han en gång.

Svens kunder var ofta äldre människor.  Han fick en mycket personlig kontakt att det naturligtvis berodde att han kom till kunderna och inte tvärtom. Kundkretsen fanns i Askersund och några kilometer utanför stadskärnan.

”Man klipper och man språkar. Ibland hinner man också med en  fikar”, sa han ofta.

                                              Sven vid Sagers stuga i Strandparken 

Stora Bergsgatan

Hospitalsgatan en gång i tiden. Nu finns hyreshus där.

Centralcaféet i korsningen Stora Bergsgatan -Stöökagatan en gång i tiden.

Sven använde alltid fotografier som förlaga. Många bilder kom från Kjell Johansson. Frisörens teckningar är enormt skickligt gjorda. Det saknas inga detaljer. Sven tecknade också av en del gamla klasskort och till det krävdes en makalös precision. Jämfört med originalfotografierna kan man inte bli annat än imponerad.

Märta  ”Göteborgs-Posten ” med sina tidningar.

Hagmans teckning och Kjell Johanssons bild.

Sven hade tecknat sedan koltåldern, men den första utställningen i Askersunds hamnområde kom inte förrän 1975. Folk vallfärdade dit. Sven berättade för mej att han alltid hade tecknat. Det var också hans bästa ämne i skolan.

”Jag hade lilla a. Högre betyg kunde man inte få i teckning på den tiden. Jag hade önskat att få utbilda mej och arbeta med teckning och konst. Men det fanns inte pengar till sådant när jag växte upp”, berättade Sven för mej en gång.

Ett tidningsklipp från december 1986 om Sven Hagman låg i min postlåda. Jag har själv skrivet artikeln. Personen som lämnat klippet önskade att jag skulle skriva om Sven på Bloggen också , nu när det är knepigt att  gå till sina frisörer. Och det är nu  gjort.

Bloggläsarna kan själva konstatera hur skicklig Sven var som tecknare. Och han var också en mycket skicklig frisör. Minns att jag själv som ung blev klippt av Sven. Morsan tyckte det blev riktigt snyggt och billigt. Han kom trampande på sin cykel ut Gårdsjön där vi bodde. Vad tyckte jag själv? Minns inte det. Tyckte kanske inte så mycket på den tiden…..

 

 

 

Folke Dahlbergs landskap

Hemma.Vättern.Tived. Det är namnet på en nyutkommen bok om konstnären Folke Dahlbergs landskap. Jonas Modig och Anders Åkerberg, står för text och foto. Texterna är plockade ur Folke Dahlbergs böcker och brev. Formgivare till den fina boken är Lars-Åke Sundgren. Bakom utgivningen står Folke Dahlberg Sällskapet. Boken är nummer 13 i Sällskapets skriftserie.

”På ett eller annat sätt finns det sökande efter det egna landskapet i allas medvetande. För somliga blir det helt avgörande, en drivkraft för det dagliga livets uthärdighet och ett nav för alla professionell verksamhet. Så var det för tecknaren och författaren Folke Dahlberg. Hans landskap är trakten kring norra Vättern”, skriver författaren till boken, Jonas Modig, i förordet till boken.

 

Lakefiske på Vättern

Folke Dahlberg kämpade länge med renoveringen av Agda, men tvingades ge upp.

Folke Dahlberg växte upp i Askersund men hans förhållande till staden var kluven. För honom var det en plats att komma bort ifrån-och kanske återkomma med nytt bagage. För askersundarna är Dahlberg mest förknippad med torgbrunnen i Torgparken. 1943 beslutade stadsfullmäktige skulle ha en torgbrunn till 300 jubileet. På sidorna skulle det finnas reliefer som skulle berätta om bygdens historia. Uppgiften fick Dahlberg. Det både skrämde och gladde honom.

Dahlbergs sammanfattning om staden Askersund  i en tidig dikt från boken Cartesiansk dykare

Kanske mest känd blev Dahlberg för sina landskapsböcker som Vättern, Tiveden, och Göta Kanal. Under många år bodde Dahlberg också på öar i Vättern.

Torgbrunnen i Askersund 

1966 drunknad Folke Dahlberg i Karlsborsviken under en båtfärd med en god vän den 28 augusti. I den nya boken finns en helhetsbild av konstnären, både i text och bild.

Bilderna kommer från boken och får användas till bloggen  med tillstånd från utgivarna.

 

 

Rolf och Eva längtar ut till sjöss

Rolf och Eva har en dröm. Att sjösätta sin båt och ge sig ut på Vätterns vågor vad det lider. Blir det inte år så blir det nästa år. Båda har hunnit bli några år över 80 men det är inte något de tänker på. De kör på för att få båten i fint skick utan att tänka på ålder.

.

Rolf Krokbäck och Eva Arvidsson har ett båtprojekt tillsammans i Åmmebergs hamn. Rolf var varvsarbetare under sitt yrkesliv

Båten finns i Åmmebergs båthamn. Och det är ingen liten båt. Åtta meter lång och 30 ton tung. Rolf och Eva hjälps åt så mycket det går med upprustningen. Rolf köpte båten på ett skrot i Hörby.  Han var där och hjälpte till med lite svetsarbeten.

-Båten kom till skroten för att klyvas på mitten men det satte jag stopp för. Köpte den och fraktade upp den till Askersund. Den är byggde som en segelbåt men det blev aldrig så. Att det blev Askersund för mej berodde på en vän som bodde där och hade en lägenhet som blev ledig.

När jag besökte paret en söndagsmorgon i hamnen var sadelmakare Eva Sääv ombord för att mäta för dynor till inredningen.

-Jag har jobbat med båten i fyra år, berättar Rolf som större delen av sitt yrkesliv arbetat på olika varv som utrustningsplåtslagare.

Ibland var han ute på de stora haven och arbete med skepp under gång. Rederierna hade inte råd att ligga stilla i hamnarna.

-Det hade varit svårt att ta hand om en sådan här stor båt utan yrkeskunskaper. Jag har varit med och byggt upp ett antal båtar från grunden. Jobbade själv med båten de första åren. Sedan jag blev bekant med Eva är det mycket roligare och trevligare att komma till båten i Åmmeberg, säger Rolf.

Eva Sääv ska ordna nya dynor till Rolfs och Evas farkost.

Båda är finlandssvenskar från Österbotten. Eva har bott i kommunen länge och är känd för de flesta askersundare som före detta kommunalråd inom socialförvaltningen. De träffades för något år sedan men har känt varandra sedan tidigare. De bor inte ihop men deras lägenheterna ligger nästgårds.

-Bodde tidigare i Skyllberg, men när jag blev själv ville jag in till stan, upplyser Eva, som har en viss sjövana med segelbåt.

Rolf har också engagerat sig i föreningslivet. Han sitter med i styrelsen för Snavlunda hembygdsförening.

-Det är mycket trevligt. Vi träffas en gång i veckan och då får jag lyssna på vad som hänt i bygden. Bra för mej som är inflyttad är det mycket givande. Vi ser ju också till att byggnaderna i hembygdsgården underhålls, betonar Rolf.

Ännu har inte båten fått något namn, men det är något som Rolf och Eva grunnar på.

-Vi hade planerat att sjösättningen skulle ske i närvaro av våra barn och barnbarn som är utspridda lite var stans i världen och i Sverige. Smittläget sätter ju stopp för alla resor. Vi heller inte är klara så det blir det nog inte förrän nästa år, konstaterar Rolf  och Eva.

Gamla Samrealskolan i Askersund under förvandling

Gamla Samrealskolan håller på att förvandlas till lägenheter. Ännu återstår mycket, men i december är det meningen att huset ska vara inflyttningsklar. Det handlar om åtta lägenheter med en imponerande utsikt från Norra Bergen över Askersund. Bilder från bygget publiceras på bostadsbolagets hemsida allt eftersom.

Ny trappa mitt i huset är på gång mitt i den gamla byggnaden

Vykort på gamla Samrealskolan

Arbetsledare Stellan Håkansson och ägaren till ÅV BYGG Peter Letskog i planeringstagen

Varmbadhuset i Askersund ska säljas

 

Varmbadhuset i Askersund ska säljas. Tjänstemän har arbetet fram ett förslag på hur det ska gå till och vilka som ska ingå i försäljningsgruppen. Varmbadhuset har länge  diskuterats som en  möjlig plats att etablera en restaurang. Huset ägs av kommun.  Det bokförda  värdet för fastigheten i dag är  bara  futtiga 1 700 kronor. I dag hyr Länkarna  övervåningen. Jag har skrivit en egen betraktelse  över  minnen minnen från Varmbadhuset, samt mot slutet lagt till  det kommunala beslutsunderlaget för  försäljningen.

Gamla Varmbadhuset i Askersund var förr en viktig byggnad för många. Särskilt  under julveckan.  Varmbadet  var viktig  när julen stod för dörren. Det var dags att snygga till sig. Några äldre sa att de skulle löga sig. Det gällde att vara ren och fräsch till julfirandet. Det var på den tiden det inte var så vanligt med badkar och rinnande vatten i husen. Särskilt då inte på landsbygden. Som tur var bodde jag bara några meter från stranden av Gårdsjön, så vi hade åtminstone nära till vatten även om det var kallt ibland. Varmbadhuset är för mej förknippad med många trevliga minnen. Som skolgrabb var det inte bara julveckan som gällde, vi fick gå dit och bada en gång i veckan. Klassen fick gå på ett led från Kyrkskolan bort till Varmbadhuset och badmästare Tyra Rydén.

 

Tyra Rydèn var föreståndare i Varmbadhuset under många år.

När man sedan blev lite äldre blev det kommunala badhuset en samlingspunkt på lördagseftermiddagarna efter jobbet.  Förutom bastubad, och tvagning, sedan gjordes helgens festplaner upp. Ibland kunde vi tas ända upp till Åboholm i Tiveden om vi samlade till taxi. Och så var det alltid trevligt att sitta och lyssna på de gamla stamgästerna i bastun.  Den ena historien var värre än den andra.  Själv sysslade jag lite med brottning i säsongen mellan bandyn och fotbollen. Och den sporten bygger i stort på att banta ner sig till ”rätt” viktklass. Så det blev åtskilliga timmar i Varmbadhusets bastu.

Teckning av  teckningslärare Kurt Grönvall 1922

Bild från Leif Linus samling

När Varmbadhuset stängdes i slutet av 70-talet, kom huset att användas till olika ändamål. Och gör så även i dag. Länkarna finns permanent på övervåningen där badmästaren hade sin länge hade sin lägenhet. Under en period förvandlades huset till Rikets Sal av Jehovas Vittnen . Som tack för allt trevligt jag haft i Varmbadhuset gjorde jag en ”kulturinsats” när det gäller texten på badhuset. Jag tycker själv det var en sådan insats, men kanske ingen annan…

När huset målades efter stängningen målades också den stora texten på väggen över. Men de stora klassiska bokstäverna ”VARMBADHUSET” lyste igenom trots målningen. Så var det i många år. Tyckte det var synd. För askersundarna var huset ett badhus och jag tyckte det borde synas. Bokstäverna fans ju ändå kvar under färgen. Det var ju bara att fylla i. Minns att jag skrev om det och pratade med Hasse Andersson på kommunen om det hela. Efter en tid ställde han sig på min sida.  Lasse Pettersson som då målade gamla stationshuset fick gå över till badhuset och fylla i den gamla texten. Kanske många tycker det är en bagatell, men jag tycker det blev bra. Och det gör Hasse och Lasse också.

Annons från 1953

Badhuset som ligger nere vid Alsens strand har verkligen sin historia. I ett litet bås satt Tyra Rydén och sålde biljetter och lämnade ut handdukar. Bakom skylten ”Karbad” fanns ett gammaldags badkar på lejonfötter. Det fanns tio hytter med draperier. Vågen var i det närmaste antik när jag badade där.  På vågen hängde en ”Viktbok”. I den skrev stamgästerna i sin vikt vecka för vecka. I alfabetisk ordning.  Det var bara att kolla vad grannen vägde, om man var intresserad av det.

På en annan skylt stod det ”Rakning undanbedes inom badhusets lokaler”. Den skylten hade sin egen historia enligt badmästaren.  För när alla herrar använde rakblad, hamnade det använda rakbladen på golvet bland badskum och använda borstar.  När städerskan sedan kom och svepte ihop borstarna för att tvätta dem, skar hon sig förstås på rakbladen. Läkaren sa ifrån till slut, och skylten kom upp.

”De första tio åren på 40-talet eldade jag hela huset och bastun med ved. Det fanns veckor under de kalla vintrarna, då jag aldrig var ur kläderna, utan så gott som bodde nere i pannrummet. De gav mej ribbved att elda med och det var som att elda med tändstickor i den kalla vintern”, har Tyra berättat.

Tyra skötte alla tvätt i badhuset helt själv. Hon kokade vittvätten på vedspisen hemma i köket. Lönen var heller inte så storslagen. Hon fick 53:33 i månaden och fri bostad. Men när Tyra gick med i facket och det blev det andra bullar. Och högre lön.

”Kommunstyrelsen kom ner till badhuset och förklarade att det kommit tråkiga nyheter till deras kännedom angående badhuset. Och det var förstås att jag gått med i facket. Men jag var glad att några bakom ryggen och slippa svara själv”, förklarade hon i en intervju i mitten på 70-talet.

Så småningom köpte kommunen också en tvättmaskin till badhuset. Och det underlättade arbetet för Tyra, som var en mycket avhållen och älskad badmästare. Men hon kunde säga ifrån när vi skolungar fuskade med att tvätta oss. Tyra såg till att det blev ordentligt gjort. Och hon drog sig inte för att gripa in själv med tvagningen om det skulle vara så.


Tyra Rydèn . Bild från Leif Linus samling

——————————————————————————

Protokoll från kommunen:

Försäljning av Varmbadhuset

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att

*Utse en grupp bestående av kommunstyrelsens ordförande, oppositionsrådet, kommundirektören och utvecklingschefen, med den senare som sammankallande, att genomföra försäljning av Varmbadhuset.

*Gruppen ges mandat att bedöma lämplig tidpunkt och fatta beslut om försäljning av huset med tillhörande markområde utan ytterligare politisk behandling.

*Ge förvaltningen i uppdrag att omgående ombesörja avstyckning av en fastighet motsvarande detaljplanens centrumområde kring huset för att förbereda en försäljning.

Ärendebeskrivning: Varmbadhuset har länge diskuterats som en möjlig plats att etablera en restaurang. Huset ägs av kommunen och en ny detaljplan ha gjort det möjligt att realisera idén om en restaurangetablering. Nu föreslås att försäljning påbörjas och att en grupp föreslås att utses med mandat för att genomföra denna.

Ärendet Bakgrund och planläge: Varmbadhuset i den södra delen av Askersunds hamnområde har från och till varit föremål för diskussion om försäljning. Tidigare har ett hinder varit detaljplanen men en ny plan för hamnområdet vann laga kraft 2017-03-20, vilket öppnar för att bedriva centrumverksamhet i huset. Planeringen och diskussionen om fastigheten har hela tiden byggt på idén att sälja huset till en köpare som har kunskap och möjlighet att skapa och driva en restaurang på platsen. Den nya detaljplanen medger detta och ger även plats för att bygga ut huset mot sjön, lämpligen med en helt eller delvis inglasad terrass. Huset står idag på den stora stamfastigheten Askersund 1:1, varför ett markområde motsvarande centrumområdet i detaljplanen föreslås styckas av.

Ekonomi och avtal : På senare tid har ärendet om försäljning väckts igen och företaget Svefa har därför under våren gjort en värdering av fastigheten, på uppdrag av förvaltningen. Bokfört värde för fastigheten är idag cirka 1700 kr. Idag hyr föreningen Länkarna övervåningen i huset på ett kontrakt som löper ut 2022-12-31 och skall sägas upp senast nio månader innan utgången. Om beslut fattas om att starta en försäljningsprocess skall föreningen kontaktas skyndsamt och resonemang kommer att föras om alternativ lokal och möjligheten att bryta kontraktet i förtid. Detta är en förutsättning för att en försäljning skall kunna ske, då det inte är rimligt att sälja huset för restaurangändamål inklusive hyreskontrakt.

Försäljningsprocess :En grupp föreslås arbeta med försäljningen. Denna grupp föreslås bestå av kommunstyrelsens ordförande, oppositionsrådet, kommundirektören och utvecklingschefen med den senare som sammankallande.

Försäljningen föreslås skötas genom att fastigheten annonseras ut varpå intressenter får lämna intresseanmälan med presentation av sin nuvarande verksamhet, vad de avser att göra med huset, vilka möjligheter de har att förverkliga idén, och finansieringsplan. Gruppen ges mandat att fatta beslut och genomföra försäljningen. Marknadsföring av fastigheten kan ske via mäklare om gruppen beslutar detta.

Finansiering:  Beslutet innebär inga kostnader för kommunen. Då nuvarande hyresintäkter är cirka 19 tkr och driftskostnaderna cirka 77 tkr innebär försäljningen en besparing i driftbudgeten med cirka 58 tkr per år. Då fastigheten när nog saknar bokfört värde kommer försäljningsintäkten att vara direkt positivt resultatpåverkande. Fastigheten skall säljas marknadsmässigt.