Rolf och Eva längtar ut till sjöss

Rolf och Eva har en dröm. Att sjösätta sin båt och ge sig ut på Vätterns vågor vad det lider. Blir det inte år så blir det nästa år. Båda har hunnit bli några år över 80 men det är inte något de tänker på. De kör på för att få båten i fint skick utan att tänka på ålder.

.

Rolf Krokbäck och Eva Arvidsson har ett båtprojekt tillsammans i Åmmebergs hamn. Rolf var varvsarbetare under sitt yrkesliv

Båten finns i Åmmebergs båthamn. Och det är ingen liten båt. Åtta meter lång och 30 ton tung. Rolf och Eva hjälps åt så mycket det går med upprustningen. Rolf köpte båten på ett skrot i Hörby.  Han var där och hjälpte till med lite svetsarbeten.

-Båten kom till skroten för att klyvas på mitten men det satte jag stopp för. Köpte den och fraktade upp den till Askersund. Den är byggde som en segelbåt men det blev aldrig så. Att det blev Askersund för mej berodde på en vän som bodde där och hade en lägenhet som blev ledig.

När jag besökte paret en söndagsmorgon i hamnen var sadelmakare Eva Sääv ombord för att mäta för dynor till inredningen.

-Jag har jobbat med båten i fyra år, berättar Rolf som större delen av sitt yrkesliv arbetat på olika varv som utrustningsplåtslagare.

Ibland var han ute på de stora haven och arbete med skepp under gång. Rederierna hade inte råd att ligga stilla i hamnarna.

-Det hade varit svårt att ta hand om en sådan här stor båt utan yrkeskunskaper. Jag har varit med och byggt upp ett antal båtar från grunden. Jobbade själv med båten de första åren. Sedan jag blev bekant med Eva är det mycket roligare och trevligare att komma till båten i Åmmeberg, säger Rolf.

Eva Sääv ska ordna nya dynor till Rolfs och Evas farkost.

Båda är finlandssvenskar från Österbotten. Eva har bott i kommunen länge och är känd för de flesta askersundare som före detta kommunalråd inom socialförvaltningen. De träffades för något år sedan men har känt varandra sedan tidigare. De bor inte ihop men deras lägenheterna ligger nästgårds.

-Bodde tidigare i Skyllberg, men när jag blev själv ville jag in till stan, upplyser Eva, som har en viss sjövana med segelbåt.

Rolf har också engagerat sig i föreningslivet. Han sitter med i styrelsen för Snavlunda hembygdsförening.

-Det är mycket trevligt. Vi träffas en gång i veckan och då får jag lyssna på vad som hänt i bygden. Bra för mej som är inflyttad är det mycket givande. Vi ser ju också till att byggnaderna i hembygdsgården underhålls, betonar Rolf.

Ännu har inte båten fått något namn, men det är något som Rolf och Eva grunnar på.

-Vi hade planerat att sjösättningen skulle ske i närvaro av våra barn och barnbarn som är utspridda lite var stans i världen och i Sverige. Smittläget sätter ju stopp för alla resor. Vi heller inte är klara så det blir det nog inte förrän nästa år, konstaterar Rolf  och Eva.