John och Karins Hargebaden

En gång i tiden var det ryssar, tyskar, fransmän, stadslösa, men även askersundare som övernattade vid Hargebaden.  Lite överraskande är det att så många utländska gäster kom till Hargebaden vid den här tiden.  Europa stod i brand. Andra världskriget rasade, så det kanske var därför. I liggaren från 30-talet som sträcker sig fram till i mitten på 50-talet kan man följa vika gäster som bott där. Intressant läsning.  Bland annat övernattade konstnär Folke Dahlberg några nätter i ett gästrummet vid Harge. Året var 1938.

Första  restaurangen vid Hargebaden 1933

 

 

Liggaren, kontrakt och en del foton från den tiden har Lasse Johansson bevarat. Lasses morfar och mormor, Karin och John Johansson drev stället  från 1935  fram till 1955. Morfar John ägde  också Centralcaféet i Askersund , som  låg  vid  Stöökagatan. Han övertog kaféet 1934. John titulerades källarmästare. Innan han kom till Askersund ägde han och drev Runans Matsalar i Örebro . Han dog 1942, men hustru Karin fortsatte att driva  Hargebaden fram till 1955 då hon  sålde till Hammars  kommun.

År 1933 skrev John Johansson kontrakt med Hammars glasbruk om att företagets sandtag  i Harge  fick  utnyttjas till badplats då Johansson drev kaférörelse  på granntomten.

 

John och Karin Johansson med personal vid Hargebaden.

Johansson-Wiktorsson, Karin Johansson, Astrid Karlsson, Bastedalen, Ingrid Johansson, Astrid Tolfson.  Lasse är ett av barnen.

-Jag  tillbringade alla somrar från 1947 fram till  mormor sålde  1955 vid Hargebaden. Mamma Ingrid som var kontorist vid Öhrmans i Askersund hjälpte mormor på helgerna. Vi bodde i en lägenhet på övervåningen i restaurangen, berättar Lasse.

-Vi den  här den fanns det  många barn att leka med, både  bland sommarboende, fast boende  och gäster. Bättre somrar som barn kunde jag och  syrran Eva inte haft. Pappa Ruben var plåtslagare. Ett yrke som gått i arv i familjen. Farfar var plåtslagare och det blev jag också. En annan sak som gick i arv i familjen var också  IFK Askersunds  målvaktsjobb i bandy. Pappa Rubens  jobb i målet övertogs av  brodern Gösta. Han gick under smeknamnet ”Gösta Plåtis” upplyser Lasse.

Lasses mamma Ingrid  och pappa bandymålvakten Ruben vid en  match på Alsen

Ingrid Johansson som kontorist  vid Öhrmans. På helgerna  hjälpte  hon ofta föräldrarna vid Hargebaden

Lasse  har bevarat liggare, kontrakt  och bilder  från Hargebaden, då hans  mormor och morfar drev stället.

Nr 70 Folke Dahlberg, konstär från Askersund

”Hargebaden, vad mer begär du”. Så löd reklamen för Hargebaden på 30-talet. Reklam som gäller än i dag under sommarmånaderna vid ”Närkes Rivera”. Kanske något att ta upp igen?

Sedan 30-talet har det förstås hänt mycket. Under en period satsade kommunen och länets fritidsstiftelse stora pengar på en utbyggnad. Bland annat byggdes en bassäng och det gjordes en satsning på campingen.  Sedan ett antal år tillbaka driver privatpersoner anläggningen och fortsatt med utvecklingen. Särskilt då campingen. Nya ägare är sedan november 2016 , Askersundsbon Peter Gylling och örebroaren Charlie Söderblom.

Hargebaden   20 juni 2018

I den här bloggen gör  jag en liten tillbakablick  hur det hela startade.

 

”Låtom oss hoppas att Hargebadens strand alla vackra dagar denna sommar skall bli ockuperad av hundratals badande och att ortens damer skola göra den så färglysande, glad och trevlig som möjligt.”

Så avslutades en artikel i Askersunds-Tidning 1933. Artikeln handlade om att Hargebaden fått en restaurang. Ett verkligt lyft för hela området enligt tidningen. Året innan hade Sten Blomgren byggt en kiosk på stranden med försäljning av diverse varor.  Och därmed var det också början till bebyggelsen vid Hargebaden avklarad . Blomgrens kiosk var faktiskt det första steget.

Lasse och en  kompis sitter  på trappan till Blomgrens kiosk.

Arbetena forcerade kraftig våren 1933 för att bygget skulle vara klart till badsäsongen. Företagets chef,  John Johansson och fru Karin ,var ständigt  i farten  för att få allt färdigt i tid. I tidningsartikeln nämndes att det fanns både elektriskt ljus och telefon i byggnaden. Och inte nog med det. Det fanns en högtalare på byggnaden som sände ut radiomusik över den lugna Hargeviken.

Vid den här tiden hade man också planer på att bygga en badhytt, speciellt för damer. Vidare fanns det planer på en rutschbana ” för den som vilja med fart komma i vattnet” skrev tidningen.

Sommarstuga vid Hargebaden en gång i tiden

Satsningen på restaurangen vid Hargebaden blev mycket lyckad. Redan 1937

invigdes en tillbyggnad med Casanovas orkester. På övervåningen hade man fått sju vinterbonade gästrum i trevliga färger enligt reklamen.

Förhoppningar från 30-talet om att Hargebaden skulle bli en attraktiv plats för badare och tältare har uppfyllts. Det fanns också förhoppningar att man skulle konkurrera ut Varamobaden i Motala. Vad jag förstår finns det badfolk så det räcker till båda platserna i dag.

Ägarna till Hargebaden lockade på 30-talet med fin vit sand, vackra klippformationer, klart vatten och härliga vågor. Kronan på verket var den nya restaurangen. Allt det där finns kvar och lite till.

Hargebaden, vad mer begär du?

”Hargebaden, vad mer begär du”. Så löd reklamen för Hargebaden på 30-talet. Reklam som gäller än i dag under sommarmånaderna vid ”Närkes Rivera”. Kanske något att ta upp igen?

 

 

 

Sedan 30-talet har det förstås hänt mycket. Under en period satsade kommunen och länets fritidsstiftelse stora pengar på en utbyggnad. Bland annat byggdes en bassäng och det gjordes en satsning på campingen.  Sedan ett antal år tillbaka driver privatpersoner anläggningen och fortsatt med utvecklingen. Särskilt då campingen. Nya ägare är sedan november 2016 , Askersundsbon Peter Gylling och örebroaren Charlie Söderblom.

I den  här bloggen gör  jag en liten tillbakablick  hur det hela startade.

”Låtom oss hoppas att Hargebadens strand alla vackra dagar denna sommar skall bli ockuperad av hundratals badande och att ortens damer skola göra den så färglysande, glad och trevlig som möjligt.”

Så avslutades en artikel i Askersunds-Tidning 1933. Artikeln handlade om att Hargebaden fått en restaurang. Ett verkligt lyft för hela området enligt tidningen. Året innan hade Sten Blomgren byggt en kiosk på stranden med försäljning av diverse varor.  Och därmed var det också början till bebyggelsen vid Hargebaden avklarad . Blomgrens kiosk var faktiskt det första steget.

 

Arbetena forcerade kraftig våren 1933 för att bygget skulle vara klart till badsäsongen. Företagets chef, en herr Johansson och hans fru,var ständigt  i farten  för att få allt färdigt i tid. I tidningsartikeln nämndes att det fanns både elektriskt ljus och telefon i byggnaden. Och inte nog med det. Det fanns en högtalare på byggnaden som sände ut radiomusik över den lugna Hargeviken.

Vid den här tiden hade man också planer på att bygga en badhytt, speciellt för damer. Vidare fanns det planer på en rutschbana ” för den som vilja med fart komma i vattnet” skrev tidningen.

Satsningen på restaurangen vid Hargebaden blev mycket lyckad. Redan 1937 invigdes en tillbyggnad med Casanovas orkester. På övervåningen hade man fått sju vinterbonade gästrum i trevliga färger enligt reklamen.

Förhoppningar från 30-talet om att Hargebaden skulle bli en attraktiv plats för badare och tältare har uppfyllts. Det fanns också förhoppningar att man skulle konkurrera ut Varamobaden i Motala. Vad jag förstår finns det badfolk så det räcker till båda platserna i dag.

Ägarna till Hargebaden lockade på 30-talet med fin vit sand, vackra klippformationer, klart vatten och härliga vågor. Kronan på verket var den nya restaurangen. Allt det där finns kvar och lite till.

Bassängen vid Hargebaden

 

I juni 1989 invigdes nya Hargebaden under pompa och stått. Allmänheten skulle få bada gratis i den uppvärmda bassängen hela dagen. Oron från kommunen var stor att ingen skulle bada i den omdiskuterade bassängen. Skulle folk i protest och fortsätta bada i Vätterns klara kalla vatten? Folk som badade i bassängen kanske skulle bli mobbade?

Inte nog med oron för att den tempererade bassängen skulle stå tom. Politikerna i kultur-och fritidsnämnden och tekniska nämnden hade kommit riktigt på kant med varandra. Det ledde till att invigningen bojkottades av fritidsfolket. Anledningen till bojkotten var att tekniska nämnden hade gjort upp invigningsprogrammet utan att fråga fritidsfolket som skulle ansvar för anläggningen.

Tidningsreportage 1989

Petra Gustavsson var föreståndare vid nya Hargebaden 1989. Hon är tillbaka inom kommunens turistnäring.

Satsningen på upprustningen av Hargebaden i mitten på 80-talet blev en het politisk fråga. Det handlade inte så mycket om upprustningen av området utan om den tempererade bassängen. Kommunen fick en del pengar från länets T-stiftelse till satsningen, men kommunen fick stå för större delen själva. Motståndarna tyckte det var helt onödigt med en tempererad bassäng för dyra pengar när Vätterns klara vatten fanns strax intill. En del menade att pengarna istället skulle gå till en simhall i centralorten.

Trots protesterna före invigningen 1989 var det ändå ganska många som passade på att ta ett gratisbad. Under ett antal år drevs anläggningen av kommunen, men sedan har det övergått till privat drift. I dag har proteststormen lagt sig. Tror till och med att några av de som protesterade har tagit ett dopp i bassängen som nu utnyttjas flitigt av barnfamiljer. Det finns rutschkana och allt. Och glass i kiosken intill. De som driver verksamheter i Harge är förmodligen mycket nöjda med bassängen. Det brukar ta lite tid innan temperaturen Vätterns vatten är badvänligt. Och då är bassängen ett alternativ även om den blev dyr. Varma sommardagar är Närkes Rivera, som Hargebaden kallas, fullbelagd. Det finns nästan inte en parkering att uppbringa. Det gäller att vara tidigt på plats vid sandstränderna. Just bristen på parkeringar har alltid varit ett stort problem. För att råda bot på det har det gått bussturer från Askersund.

När debatten var som hetast fick jag dagliga besök av uppretade personer på redaktionen. Jo, det kom också några som var för bassängbygget. Ett minne som bitit sig fast är ett besök av ett äldre uppretat par. Kvinna talade nästan oavbrutet i en kvart om hur dåligt hon tyckte satsningen på Harge var. Efter en kvart skulle mannen komplettera kritiken. Men det gick inte. ”Nu lugnar du ner dej” var kvinnans kommentar.