När man är en lat pensionär…

Det finns många fördelar med att vara pensionär. En, som de flesta kvinnor av denna sort är ganska enhälliga om, är morgnarna. Tänk att slippa ställa väckarklockan och ta det lugnt på morgonen!

Så även för mej. Jag sover väldigt bra, vaknar vid 7-tiden och ligger sen och ”tjyvsover” fram till 8, då jag hasar mig ur sängen och gäspande sätter mej vid det av min man dukade frukostbordet. Jättehärligt!

Men inte idag! Jag är stundtals en hårt strävande ideell arbetskvinna och idag hade jag satt upp mej på tidiga passet på Bikupans café. Dumt! Himla dumt!

Jag har sovit dåligt hela natten. Kollat på klockan minst en gång varannan timme. Kollat på piggen på sidan så att den säkert är upphakad ett klick (=ringsignalen) och hela tiden undrat ifall klockan fungerar. Varför skulle den inte göra det?

Så när jag hade legat och väntat på att få höra att den fungerade i 35 minuter så plingade det till och jag hoppade upp ur sängen illa kvickt.

Allt gick bra. Jag tog mej iväg till ”jobbet” och upptäckte samtidigt att det var så  himla mycket folk ute. När jag andra dagar börjar tänka på att ta mej till affären eller ner på stan då är det lugnt och stilla i både trafik och bland gångtrafikanter. Men nu fattar jag att det finns en annan värld också, där folk som ska iväg och jobba börjar röra sig sådär i sju-halv-åtta-tiden.

Säkert roligt för dom men jag ska försöka komma ihåg att välja ett senare pass nästa gång.

 

Publicerat av

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *