Det kallar jag att fira…

En gång, på den tiden vi var värsta globtrottrarna, firade vi Alla Hjärtans Dag i Malaysia. I asiatiska länder firar man verkligen den här dagen med buller och bång.

Den här kvällen tog vi plats på hotellets servering alldeles intill havet. Alla stolar hade försetts med vita överdrag och runt ryggen satt en jättestor röd rosett. Om det gick att göra ett hjärta av nåt matnyttigt så gjorde man det. Minns inte vad vi åt men jag minns att det  var alldeles kolsvart ute och att månen såg ut som en leende mun, den låg liksom ner och lyste. Den som vet allt har säkert nån förklaring med jordens dragningskraft mm. Jag nöjer med att jag tycker det var vackert och  jättekonstigt. Ja lika konstigt som  att man kunde gå på en stig över till en ö  vissa stunder på dagen, men att vips så var där lite senare ett helt hav i vägen.

Så nu är frågan, hur ska man fira den här dagen? Klippa sönder två lakan och dra över stolarna känns väl till att ta i?? Och mina röda band sen i julas är så smala så dom skulle knappast synas på stolsryggen. Vi har visserligen köpt en sån där hjärtask och dom är så goda dom där geléhallona, men om jag äter mer än två så vill jag kräkas. Och kl 1730 ska jag sälja biljetter på basketmatchen…

Men herregud vad säger jag?? Vi har ju firat hela dan!! Silver och brons i OS. Johan Olssons hus ser jag där jag sitter nu, känns som om vi känner varann (oklart om han har samma känsla). Bostadsrättsföreningen Tallåsliden har hissat flaggan och den passade verkligen bra idag. Lite vind så att den är så där utsträckt och fin och färgerna syns så väl mot den vita snön.

Det kallar jag att fira….

 

 

Publicerat av

barbro

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *