En röst i natten

En röst i natten hette en TV-serie för väldigt många år sen. Det var en snygg kille som hade jobb på en radiostation och satt och pratade med människor hela natten. Det var mörkt och mysigt i hans lilla studio och jag riktigt kände hur varmt och gott och mjukt det var där. Han, och jag, levde oss in i de olika människoöden som var uppe på natten och ringde för att ha nån att prata med.

Kanske skulle jag behöva en sån där röst i natten. När jag inte kan sova. Och inte har nån att prata med. För nu ligger jag bara och funderar på en massa konstiga, oviktiga och dumma saker. Igår när klockan började närma sig 2 fick jag syn på överskåpen till garderoberna i sovrummet. Tänkte: tänk om det händer oss nåt helt plötsligt och nån ska komma hit och plocka bort alla saker. Vad kommer dom att hitta i överskåpen? Kommer dom att undra varför vi har dom överhuvudtaget? Det blir väl en sopsäck direkt för om jag minns rätt så ligger det i

Skåp 1:   ett virkat överkast som jag tänkte ha som duk nån gång
Skåp 2:   två extra kuddar som är så tunna så det skulle vara lika bra att bara lägga örngottet direkt i sängen
Skåp 3:   4 gamla tröjor som jag köpte för länge sen och som jag absolut inte kommer att ha på mej nån mer gång.
Skåp 4:   ingen aning.

Sånt där ligger jag och funderar på. Och det är ju lika bra att jag ligger. När jag är uppe och går utgör jag en sorglig figur.  Eftersom jag fortfarande har ont i hälen så går jag som om jag lekte skeppsbrott och måste undvika markkontakt. Armen, som jag anlitar sjuk- gymnast för att få rätsida på, svajar på fram och tillbaka för sig själv och försöker förhindra att bli använd. Och nu idag när jag skulle resa mig efter en farofylld resa ner till skosnörena så gjorde det ont i ryggen på ena sidan. Så nu är jag krokig också.

Därför kära vänner, tar jag nu och reser mig i min fulla längd, tassar in i sovrummet, läser en bok halva natten och sen hoppas jag att jag somnar fridfullt och härligt och att när jag vaknar i morgon bitti så har jag drömt alltihop.

Tja, varför inte! Man vet ju aldrig! God natt!

Publicerat av

barbro

En kommentar till “En röst i natten”

  1. Stackars dig. Jag har bara en enda sömnlös natt i månaden och det är vid fullmåne och det vet jag om så jag går inte ens och lägger mig. Går ut och sällskapar med månen och ugglorna istället men det kanske du inte kan göra i stan och föresten med den ynkliga lilla foten så går inte det. Du får väl gå upp och ta en macka och se på tv. Då om inte förr somnar du jag lovar. Ps Se inte skräckfilm bara.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *