Min tågresa del II

Här kommer den spännande (???) fortsättningen på min senaste tågresa: 

–  Hej lilla gubben, det är farmor. Jag sitter på tåget nu. Har du kommit hem från skolan? Jaså har du åkt skidor, men va duktig du är. Jag är inte framme än, det tar några timmar till. Det var roligt att hälsa på dej. Jag hoppas vi ses snart igen. Hälsa mamma och pappa.

De är i 40-årsåldern. Snyggt klädda. Ser missbelåtna ut. Talar knappt med varandra. Så fort de satt sig tar de upp var sin tidning och börjar läsa. Till slut säger kvinnan:

–  Jamen det är inte klokt att hon kan få vara så otrevlig och bortskämd.
–  Hon var trött bara.
– 
Trött. Ja kan hon inte skärpa sig över en helg – vi är ju där så sällan – då vet inte jag. Vanligt    folkvett borde hon ha lärt sig tycker jag.
–  Ja då är din dotter förstås mycket trevligare antar jag?
–  Hon försöker då i alla fall. Och när vi var där sist hade hon ordnat middag och hon ställde upp och  följde oss till tåget och allting.
–  Hon har det bättre ställt ekonomiskt. Som student vet du att det inte är så lätt alla gånger.
–  Puh, hur många studenter har en pappa som kan köpa dom en lägenhet bara sådär. Och mitt i stan dessutom Hon vet inte hur bra hon har det.
–  Ja vi lär ju aldrig bli överens om vems dotter som är bäst – eller hur? I fortsättningen föreslår jag att vi reser till var sin. Det blir minst bekymmer tror jag.
–  Gärna för mej.

Bägge återgår till att ivrigt studera sina tidningar.

Hon gråter, ansiktet är alldeles strimmigt av tårar. Hon har nyss tagit avsked av sin pojkvän. Han ska åka till USA och plugga på ett fotbollsstipendium. De kommer inte att träffas förrän om 5 månader. Hur ska hon klara det? Han är ju så himla snygg också, bergis kommer han att träffa nån collegebrud i USA och sen kommer han väl aldrig hem. Om hon haft råd skulle hon ha bokat in en resa för att hälsa på, men hon har inte råd och det finns förresten ingen tid till det. Det är hennes sista termin på Handelshögskolan och det innebär, förutom extra mycket pluggande, en praktikplats. Något hon inte får missa, det kan vara inkörsporten till ett toppjobb så småningom. Efter nån timme har hulkningarna avtagit men ansiktet är alldeles svullet och rött. Hon somnar helt utmattad kramandes sin halsduk.

I morgon kommer sista delen ….

 

 

 

 

 

Publicerat av

barbro

En kommentar till “Min tågresa del II”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *