Leva på stor fot

Känner du nån som lever på stor fot,  typ 15 cm på över- resp undersidan och som skulle vilja ha såna här sockor? Nej jag tänkte väl det! Nån karl givetvis men fläta på sidan känns väl lite tjejigt?

Mitt nyårslöfte var att jag skulle satsa på säkra kort när det gäller handarbete. Dvs jag skulle INTE sticka tröjor eller koftor som inte passar. Jag skulle INTE börja brodera nåt komplicerat tomtemotiv med 400 olika röda färger och hel hel skog med mörkblå granar. Jag skulle INTE göra nåt svårt överhuvudtaget. Jag skulle BARA ägna mig åt att sticka strumpor och kanske vantar, fast då i ett lättsamt mönster. Sen var planen att jag skulle lägga upp ett litet lager. Så kanske helt plötsligt när jag träffade eller hörde talas om nån som behövde en socka eller en vante, så skulle jag glatt säga ”Du kan få en av mig!”

Sagt och gjort. Snålheten bedrar visheten. Jag köpte ett annat garn den här gången, bara för att det var rea. Det var mycket tjockare än vanligt. Jag körde förstås samma beskrivning. SUCK.  Socken blir enorm. Och innan det här har gått i tryck så har jag repat upp allt utom skaftet. Nu kör jag storlek barn 10-12. Då kanske det passar.

Att skapa ett lager… gu va löjligt tänkt. Med den här takten och mitt tidsödande arbetssätt (sticka en häl, repa upp, sticka ett skaft, repa upp mm mm) så lär det ta tid. Alltså har jag redan den 20 januari bestämt mig för att ändra mitt nyårslöfte. Till vad? Oklart… Jag har inte hittat min nisch så enkelt är det. Men eftersom jag fortfarande är lika snål så får jag väl sticka upp det här garnet. Kanske blir det en färdig strumpa, fast helst förstås två.

Annars är allt bra… tisdag och allt!

 

Publicerat av

barbro

2 reaktioner till “Leva på stor fot”

  1. Hi hi hi nu måste jag småle lite grann när jag tänker på hur du sitter och stickar på din jättesocka som skulle passa en jättegubbe och sådana finns det nog inte så många av. Hur vore det om du stickade halskragar istället, varmt och gott och behöver inte vara sådan väldig passform eller kanske handledsvärmare. Då kommer du också undan problemet med hälarna och tummarna. Lycka till i alla fall.

  2. Jag förstår precis ur du tänker.Du tänker att jag ska tillverka något som inte kräver nån passform. Jag förstår också din omtanke om mitt välbefinnande. Då behöver jag ju aldrig säga att det inte passade, för alla halsar är väl ungefär? Men var finns spänningen då… jag bara frågar?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *