En strålande dag…

En av mina stora filmidoler är Richard Gere. Nu förstår jag varför. Vi är och tycker så lika om många saker. Han är gråhårig och det är jag också. Han var snygg och det var jag också. Karln är buddist men det är inte jag. Men nu har han nedtecknat några visdomsord och jag väljer några som passar mej. Man kan ju alltid säga att man glömt alla andra. Det jag tänker komma ihåg just denna dag är:

  •  njut av maten – det blir en smaskig lunch på två spisbrödbitar med sardiner på
  • promenera i solen – jag ska just gå till gymet
  • var snäll – det ska jag prova. Kan inte se att jag just idag skulle få anledning att bli arg på nån
  • var levande – Tackar Tackar.
Så nu tassar jag iväg på gymet, livs levande och med solen i ryggen och på framsidan och överallt. Himlen är alldeles blå så det finns inget som skymmer. Och när jag kommer hem sätter jag mej på min fina altan. Och kanske blir det som igår att det kommer förbi en massa människor; här var grannar och barn och släktingar och kompisar. Och som tur var hade jag bakat bullar, för jag kände på mej att det var den dagen som våren kom.
Härlig måndag på er!

 

Publicerat av

barbro

En kommentar till “En strålande dag…”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *