Puts och prins

Idag kändes det som en dag som absolut skulle passa till fönsterputsning. Eftersom såna dagar är väldigt sällsynta gällde det att passa på. Jag tycker det går så bra att putsa fönster sen jag köpte fönsterskrapan Kärcher. Det går så himla fort och kvickt och inte behöver man ha en massa trasor och hinkar och andra ting. Om man bara kommit ihåg att ladda den så går det som en dans.

Har noterat att alla inte gillar denna nymodighet. Tycker mig också kunna utläsa att det är dom personer som är skiiiiiit-noga med städningen som inte tycker det blir bra. Dom som ser ränder. Dom som ser nån fläck som blivit kvar. Dom som får till fönster som är blanka dag ut och dag in tills det är dags för nästa puts.

Jag är inte en sån. Jag har aldrig fått till perfekta fönster och efter ett oändligt antal år har jag bestämt mig för att lägga väldigt lite vikt vid det. Jag tänker att i morgon kan det komma blötsnö eller en störtskur och då blir dom fula igen. Tänker att det är huvudsaken att jag putsat dom överhuvudtaget. Då kan jag ju säga: ”Tänk mina fönster var så fina, och se nu bara vad som hände när regnet kom.

Minns mamma, när hon hängt ut tvätt och det kom en regnskur. Istället för att sura över att hon inte hunnit ta in tvätten, sa hon bara: ”Det var ju tur för jag sköljde nog lite dåligt!” Hon var också lite ”laid back”, som jag.

Under arbetets och dagens gång har jag vid upprepade tillfällen fått höra vad nyaste prinsen ska heta. Tänkte på drottningholmsborna. Nu har dom stugan full med barnbarn att ta hand om.  Ibland kan jag höra på mina kompisar som har barn som fått barn, att det stundtals kan bli väldigt många förfrågningar om hämtning på förskola, barnvakt när föräldrarna ska resa och vila upp sig eller hjälp med att laga middag när föräldrarna inte har tid. Hör också att dom har lite svårt att säga ifrån. Och det gäller förstås att ha ett godkänt skäl om man vill säga nej. Där har dom det bra drottningsholmsborna.

När Vickan ringer och ber mormor lämna på förskolan kan hon bara säga:
– Å va synd, det hade jag gärna gjort. Men jag ska till Brasilien på stadsbesök.
Svårslaget skäl!

Och när jag ändå är inne på Royalties så hörde jag att Elisabeth II fyller 90. Hon hade tydligen beställt catering så att den som ville kunde titta in på en matbit. Och det blir säkert en rolig dag för henne, jag hörde att herr Obama kommer flygande i sitt Air Force One och tittar in för att gratta.

Säger jag som också haft en väldigt rolig dag. Förutom putsandet har jag köpt lite penséer, lämnat en säck till Röda Korset och fikat med grannarna.

 

Publicerat av

barbro

2 reaktioner till “Puts och prins”

  1. Jag har också skaffat en sådan där fönsterputsare och det lilla jag använt den så är jag nöjd men jag hittar alltid på en massa ursäkter för att putsa fönster för det är minsann inte roligt alls och livet ska vara roligt så mycket som det går och om man är lite smålat så mår man bättre och det är ingen risk att man bränner ut sig och trots allt är fönsterputsning en världslig sak och inget att ta så allvarligt på

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *