Allting är så länge sen

På blomsteraffären:
– Jag skulle vilja beställa en fin korg med lite vårblommor. Och det skulle vara trevligt om ni la på  såna där trådar i nån härlig färg.
– Trådar?
– Jamen, jag har fått såna blommor en gång. Det är liksom lintrådar, kanske i rosa eller gult eller grönt.
– Du, det måste ha varit väldigt länge sen. Sånt har vi slutat med. Det är verkligen inte INNE.

Suck, såklart var det länge sen och OK, det kanske inte är inne. Men jag minns att jag tyckte det var så härligt och vårligt och fint. Nu var det ju så att eftersom jag tyckte det var så härligt och fint så sparade jag trådarna. Alltså tog jag fram min plastpåse och placerade lite rosa trådar runt pärlhyacinterna. Det blev fint tycker jag.

Fast det är ju så. Allt är så länge sen. Häromdan fick jag för mig att jag skulle städa i Biblioteket….. ja det låter jättelyxigt och överdådigt, men det är ju faktiskt ett rum där det finns mycket böcker och jag har inget bättre namn. Då jag den här dan var på humör att ”göra allt ordentligt” satte jag mej ner och gick igenom hyllorna längst ner också.

Att döstäda har jag hållit på med i flera år. Det betyder att man plockar bort sånt som man bedömer att barn och barnbarn inte kommer anse sig behöva den dag de ska ta rätt på allting efter oss. Man ska liksom underlätta för dom. Mina skolbetyg åkte härom året, tror inte nån är intresserad + att jag tänkte att nu kan man ju skarva och säga att man var geni i en massa ämnen. När våra betyg dessutom är omöjliga att översätta till dagens skalor blir ju allting mycket enklare.

Nu hittade jag en plastlåda med saker från vårt besök på OS i Athen. Jodå vi var faktiskt där och det var otroligt och fantastiskt och hej och hå. Jag har sparat kepsar som det står SWE på, jag har sparat inpasseringskorten och programmen och OS-maskoten.  Dom får vara kvar och jag satt och log när jag tänkte att det kan ju bli lite roligt för dom att se. Kan tänka mig kommentarerna: ”Jamen dom var ju ganska duktiga ändå, dom reste ju mycket och tänk att dom verkligen var på ett olympiskt spel! Men en gammal keps: nej den slänger vi!”

När jag hasade mej lite till höger längst ner kom jag till Idrottsböcker från 1961… suck! Men dom är så tunga så dom får stå kvar. Och inte behöver jag damma dom heller, ingen lär kolla i vem som blev OS-medaljör på 200 meter på 60-talet. Och om man absolut skulle behöva veta det, så lär det alltid finnas nåt ljushuvud som googlar.

Nu är det måndag och ”ute blåser sommarvind”. Som tur är har jag inte hört nån ”gök som gal i högan lind”, så jag får utgå från att det fortfarande är vinter. Härlig vecka på er alla!

Publicerat av

barbro

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *