Jag är en struts

Jag har varit på många föreläsningar och kurser i min dag. På senare år började en del föredragshållaren med att alla skulle fundera ut vilket sorts djur dom helst ville vara. Frågan hade dessvärre inget som helst med kursen och innehållet att göra. Det var förmodligen så att kursledaren ville skapa en lättsam och rolig atmosfär innan allvaret började. Jag brukade alltid säga: ”Hund”. Och min motivering – för det räckte inte att man tänkte ett djur – man skulle alltid säga varför också. Jag valde hund för att dom alltid är glada och för att det kommer en människa och säger att nu ska vi ut och gå…

Idag skulle jag definitivt välja Struts. Vill inte se eller höra, stoppar huvudet under vingen.

Som jag skrivit tidigare så har jag fått ett nytt intresse och det är fotbollslaget ÖFK. Jag har engagerat mej, skrattat, klappat händerna, gråtit en skvätt och läst allt som sagts. Och jag har tänkt att nu har vi i Östersund fått bli riktiga supportrar till ett duktigt fotbollslag. Vi är som dom där gamla AIK-arna man läst om som hållit på sitt lag till dödagar, eller Hammarby-klacken som står och vajar med fanorna fast dom borde ligga hemma i sängen och vara urgamla. Och nu tänker jag att det är nu det gäller. Det är nu vi ska vara supportrar på riktigt.

Jag är svag för första intryck. Mitt första intryck av Daniel Kindberg var när han skulle berätta om ett projekt för äldreboende som planerades på Stadsdel Norr. Vi var först där och fick en lång pratstund med honom. Han berättade om sin pappa som bodde på ett äldreboende i övre Norrland. Där fick de boende några timmar om dan drömma sig bort och befinna sig på semester i utlandet. I rummet fanns riktig sand, varma lampor, solstolar och parasoller. Ett sånt boende var det han drömde om att skapa här. Det blev inte så men det lät helt underbart och jag tyckte att Daniel Kindberg var en så fin och trevlig man.

Andra gången jag ”träffade” honom var i julas uppe i ÖSK-området. När jag inte kunde hålla mej utan strålande berättade att jag tyckte det var så roligt med laget. Att jag skulle åka till London och att jag tyckte han och laget gjort det så bra. Han blev så glad… lyste med hela ansiktet och tackade mej. Men visst har jag också smålett lite och nästan skämts när han kaxigt utbrett sig om lagets kommande framgångar.

Nu är han omtalad för mindre smickrande saker. Och där får utredning och rättvisa såklart ha sin gång. Jag har dock svårt att sudda ut mina goda tankar om honom.

Men inte desto mindre måste jag nu visa att jag är en Riktig och sann Supporter för fotbollslaget ÖFK..

Igår när jag var på match var jag ledsen och bedrövad. Inte arg som jag brukar vara när vi förlorar. En förlorad match är inget att säga om, Örebro var bättre helt enkelt. Men just igår kändes det extra tungt. Vi hade så väl behövt en seger nu.

Och i media runt om i Sverige plockar de initierade och kan-allting-sportjournalisterna fram sina gamla krönikor som dom haft liggande på hårddisken. Nu trycker dom på ”Skicka” och så tror dom att dom skickat ner ÖFK på listan över Förlorarnas och Skammens lag. Nu har dom glömt att dom faktiskt motvilligt beundrade laget ett tag. För det var ju lite svårt att bortse från att vi blev kända i hela Sverige, att vårt lag och vår tränare fick utmärkelser på en fin gala, och att vi faktiskt vann över flera storlag i Europa. Men även i dom referaten kunde man ana ett litet ”Fast Egentligen!!!!”

Nej nu väljer jag att läsa kanslichefen Lasse Landins skrivning. Att ÖFK inte står och faller med Kindberg. Att hela organisationen jobbar på som vanligt. Och jag väljer att tro på Potter idag som jag gjorde igår och förra dan. Och jag väljer att tro på spelarna som jag beundrat så länge.

Och jag tar inte till mej att vissa sponsorer redan vänt föreningen ryggen utan väljer att glädjas över Berners, Jämtkraft och Teknikland och säkert flera, som gått ut och bekräftat att de såklart fortsätter att sponsra föreningen. Som gör så mycket bra förutom att ha ett lag i allsvenskan.

Och nästa match så sitter jag med halsduken på och följer mitt lag och skriker och sjunger så det dånar i berg och i dal.

Trevlig söndag!

 

Publicerat av

barbro

En reaktion på “Jag är en struts”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *