Hos doktorn

JAG: Först vill jag be om ursäkt för att jag belastar sjukvårdens dyrbara tid. Jag är nämligen inte alls sjuk utan vill bara lägga fram några synpunkter.

Här börjar den unge läkaren, som direkt när han kom in i rummet slank ner på yttersta biten av stolen, beredd på att direkt hoppa upp och undersöka något, anta en spänd hållning, plocka fram en blank sida i sitt collegieblock och försynt stryka sig i pannan med en svettig hand

Ja, låt höra!

JAG: Det är tre saker.
Han greppar om pennan som var den en livboj..
JAG: Nr 1: Jag är så svälld längst ner på benet, där foten börjar, det känns som nåt mjukt och luddigt där. Jag vet att jag har en VISS övervikt, men visst är det väl konstigt om allt samlas där nere?

DOKTORN: Jag ska titta på det.
Han klämmer och känner på fotknölen som knappt syns pga allt som lagt sig som bomull i vägen
Nej det här är inte farligt, jag föreslår stödstrumpor.

JAG: Jag tänker på strumporna som jag med nöd och näppe fått på mej under flygresor och som jag direkt vid landning sliter av mej. Sliter och sliter…. Dom sitter ju stenhårt fast på benet. Tänker också att jag kanske väljer att ha luddiga fotknölar.
Men jag svarar glatt. Men va bra, då ska jag köpa såna.
Nr 2: Jag är så fläckig i ansiktet.
(mitt ansikte, främst min panna påminner om ett ölandskap i Karibien, det röda är havet, mycket vatten blir det, och dom små ljusbruna stråken föreställer öar. Fint i Karibien, men inte i min panna.

DOKTORN: Vi ska titta på det (varför säger dom alltid vi… vi ska klä av oss … vi ska kolla på det …

JAG: För många år sen hade jag fläckar i ansiktet som dom frös bort på Hud. Men dom var liksom lite mer centrerade, rödare och fnasigare. Jag förstår ju om man inte kan frysa bort allt det där, undrar vilket redskap man skulle använda då?

DOKTORN: Det har du rätt i. Här får vi nog avvakta tills dom blir mer centrerade i formen. Du får hålla uppsikt över det.

JAG: Nr 3: Ibland rapar jag flera gånger i rad och det är ganska hårda smällar. Och sen har jag halsbränna ibland. Men då tar jag en Omeprazol
(jag sa inte att jag tar en sån tablett om jag ska bort på middag och dricka vin också …man vill ju inte berätta att man vid min förhållandevis höga ålder förbereder en bortamiddag med att grunda…

DOKTORN: Har du ont i magen? Inte. Här passar han på att berätta om  magmunnens och struphuvudets funktion. Då är det jättebra att du gör som du gör. Ta en Omeprazol när du känner att du behöver det. Det är inte farligt.

JAG: Jamen va bra då… då var det inte mer jag hade.

DOKTORN: Vi kan väl ta några blodprover också…. Nu när du ändå är här!
Jag kan riktigt se hur lättad han är… vad hade han trott?

Jag tackar för ett bra samtal och säger: Är du stationerad på den här hälso-centralen? Blir du kvar här? Jag säger inte ”blir du min egen doktor nu?”

Han svarar: HRMFP och får plötsligt väldigt bråttom bort genom korridoren.

 

Publicerat av

barbro

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *