Vad blir det idag?

Här lever vi i, om inte i splended, så i alla fall isolation. Vi ser nästan inte en människo-kotte på hela dan. Ibland kommer det en bil på lill-vägen nedanför och då har man fullt upp under långliga tider för att komma på vem det kunde vara… det var inte han och inte dom och inte den…. Faktum är att det aldrig är han eller dom eller den som brukar vara här. Sommarstugorna står tomma och livet är liksom på paus.

Så vad gör man? Som tur är finns ju alltid Telia att tillgå som fritids-sysselsättning. Igår anslog jag 3,5 timmar till att 1) sitta i kö 2) vänta medan man kollar med en kollega 3) ringa igen eftersom råden inte fungerade. Den här gången skulle jag ha hjälp med att få igång Dplay. Allsvenskan är snart här och den väntar jag verkligen på, ska bli kul att ropa och skrika och skälla och skratta och vara galen på motståndarna, domarna m fl på matcherna. Och det kan jag säga att det var inte helt lätt att få till (det är fortfarande inte klart). Telia har nämligen alldeles nyligen ingått avtal med Dplay så alla system fungerar inte ännu. Nu väntar jag på att jag ska sätta kryss i en ruta där det står att Telia är samarbetspartner, och den rutan kommer inte att finnas förrän i slutet av veckan. Behöver jag säga att jag är tveksam till lösningsförslaget?

En rolig detalj under mötet med en av kvinnorna jag pratade med: När jag sagt mitt personnummer sa hon ”Grymt”. Tänkte faktiskt en sekund på att jag skulle kolla vad som var grymt; att jag fortfarande kunde tala i telefon när jag var född 49, eller att jag kom ihåg mitt personnummer eller kanske att hon tänkte ”Grymt, nu fick jag en sååån på mitt första pass, en som förmodligen inte kommer att förstå ett jota av vad jag säger”. Nu fick jag aldrig chansen att kolla vad hon egentligen menade för hon gick direkt för att fråga en kollega och när jag väntat i 20 minuter på att hon skulle komma tillbaka så trodde/insåg jag att hon kopplat bort mej. Det var bara att ringa upp igen. Nya köer/nya chanser!

Nu har vi haft några ljuvliga dagar här. Idag är det andra bullar kan man säga. Jag skulle precis gå ut på min dagliga runda men då började det regna. Så nu blir det städning istället. Har aldrig städat så mycket på Lantstället som i år. Och så har jag kommit på att jag minsann är en människa som värnar om naturen … på mitt eget lilla sätt. Jag behöver aldrig tvätta gästhandduken och då spar jag ju på vatten och tvättmedel och el och … Bra va!

Alltså…. Skurhinken here I come!

Publicerat av

barbro

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *