Nåt måste göras

Igår morse vaknade jag med tanken att något måste göras. Sökte och sökte bland alllllla mina pågående, opåbörjade, nödvändiga och onödvändiga projekt. Kom på att jag skulle ta och måla dörren och räcket till förrådet.

Så ”innan fanken fått på tussan”, som min mamma skulle ha sagt så beväpnade jag mej med skrapa, pensel, trasor och färg. Ja mamma hade förstås inte alls hållit med om att kl 1015 var innan fanken fått på tussan, men i min nuvarande värld så tycks morgnarna börja senare och senare.

Kvällen innan hade jag genomlidit Allsång på Skansen. Den glittrande och glada och mycket festklädda Sanna (jag förundrar mej över programledarnas klädval, dom ser ut som att dom skulle svepa iväg i en wienervals på värsta balen … vad är det för fel på en blommig sommarklänning en dag som denna?) strålade och försäkrade att såklart var inte allt som vanligt men det skulle ändå kännas precis som vanligt och det skulle bli såååå roligt. Det tyckte inte jag.

Sen var det dags för TV:s paradnummer Morden i Midsomer. Jag brukar inte se det men eftersom jag hade att välja på 40 andra repriser på samtliga kanaler så bestämde jag mej för ett försök. Gud så långsamt och trist. När det hade gått 1 timme och 20 minuter ringde telefonen. Så jag fick inte se slutet men när jag såg vem mördaren var så kände jag att det inte alls var nödvändigt att jag hörde om motiv eller tillvägagångssätt. Han var för mesig för att ställa till med några braskande avslöjanden.

Efter det kändes Utrikeskorrespondenterna i Smittans spår som rena uppåttjacket. Det var både hemskt och intressant. Ja sen var jag uppjagad och påbörjade min nattläsning. Tror jag det att jag sov till 0945 nästa dag.
Så ser mina dagar ut nu för tiden. Min ständiga replik är ”Va, är klockan redan 12?”

Vad hände med förrådsdörren. Jodå den grundades och målades och blev så vit och fin. Efter att i skuggan ha lyssnat på Sommarprataren i radion var det så dags för ett bad. Härligt att man har en sjö att doppa sig i. Vattnet är underbart, alldeles lent och mjukt och varmt och mysigt. Jag snurrar runt som värsta sälen och blöter till och med huvet, fast såklart inte genom att dyka. Det är att ta i…

Man skulle kunna tycka att jag, när ni läst denna, är en osedvanligt tråkig, kritisk och rent av trälig person. Men det är bara en tillfällig svacka. Snart blir jag glad igen. Faktiskt redan nu. För idag tror jag att jag ska ta det alldeles lugnt hela dan och det passar mig alldeles utmärkt!

Publicerat av

barbro

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *