Nu är jag glad igen…

När jag förr i tiden skulle berätta hur man lättast hittade till mitt Lantställe – det vare alltså på den tiden då man hade främmande som kom och åt och drack och sov över och hade roligt och badade och spelade kubb – så brukade jag säga på slutet ”å så tittar du upp till vänster, och där vid skogskanten ligger mitt hus”.

Idag, om det fanns anledning, skulle jag säga att ”det står ett hus i skogen, där är det”. Jag och mitt hus har nämligen blivit ”ett med skogen”. Den tränger in på bred front. Blåbärs- och lingonriset rusar fram över gräsmattan, typiska vasiva (hittar bara på, jag vet inte vad dom kallas) dyker upp här och där i det som jag under många år har trott skulle kunna bli den perfekta gräsmattan. Om bara inte det vore isbränna, om inte grävmaskinen hade varit här eftersom om jag installerade vatten för 20 år sen och fiberkabel i fjol.

Myrornas krig rasar som aldrig förr. Dom kommer visserligen inte innanför den utmärkta linjen, men utanför… vojne, vojne, där kan jag säga att det är race. Men eftersom jag är en sån fiiin människa så låter jag dom ha sina gångstråk i fred så länge dom håller sig till reglerna. Men nu har jag fått hem en ny burk med Myrr så man vet aldrig … jag tar inte ansvar för mina handlingar i det här fallet ….

Sen länge har jag bestämt att ljungen inte ska få sträcka sig mer än till veboa. Och där har jag bra koll. Jag kan inte riktigt se mej vada fram i ljungblommor när jag ska till dass. Nån ordning får det väl ändå vara.

Så ni förstår här är det helt andra krafter som nu ska bekämpas. Nu har jag resignerat beträffande en fin och ljuv och blommig tomt, nu koncentrerar jag mej bara på att ha en tomt överhuvudtaget. Om jag inte ser upp nu så får jag hugga mig in på farstubron.

Men det är ju fint att bo i skogen också. Nu kan jag på ett par minuter befinna mej mitt i ett härligt blåbärsris, fullt med fina blåa bär. Jag tar med mej en liten hink och strosar iväg, efter ungefär en halvtimme är jag less så då går jag hem och rensar, och fryser in i små askar. Spar spar! Ibland kan vi få några till frukost.

Nu har jag lite att stå i, så det känns mycket roligare på en gång!. Härlig onsdag på er!

Publicerat av

barbro

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *