Strövtåg i bortbygden

Tänk ändå vad det är roligt att besöka nya platser, man får se så mycket och man får så mycket inspiration. Under Växjö-strövtågen såg jag en massa saker som jag kan göra om hos mej. Den andre personen i hushållet började irra med blicken och jag riktigt såg hur han behärskade sig för att inte sätta bägge händerna för öronen för att slippa höra mina glada utrop: ”Sådär ska jag också göra!” ”Jamen en sån där kan jag ju ha hemma!” ”Det kommer att passa bra till höger om broa!”

En dag vandrade vi i en skog där vissa områden var iordningställda för att få olika bisorter att trivas (uppenbarligen finns det jättemånga olika bin, min brist på allmänbildning saknar gränser,,,) Där fanns så många fina träd, bok och ek och stora var dom också. Här och där hade dom fällt stora stockar som bara låg där och skulle vara lekplats för bina (här gissar jag). Men fina var dom, med mossa på.

Så nu är min plan att jag ska släpa fram en sån där stock och den ska bara ligga där och se mysig ut, mjuk och mossig och gammal … som jag!

Och bäst när jag gick där så kom jag ihåg när jag gick i småskolan och vi fick låna böcker av snälla fröken. Varje vecka lånade jag samma bok. Den handlade om just en gammal trästock som var förvillande lik en drake eftersom vissa grenar var kvar längst fram. Om jag inte minns fel så var det en prinsessa som lekte där med en kompis. Och en vacker dag blev stocken en drake som lyfte och flög iväg med barnen. Jag älskade boken så mycket, den var så tummad och hade inga pärmar så till slut sa Snäll-fröken Ella att jag kunde få boken. Lycka! Jag har kvar den fortfarande.

Nu tror jag väl inte att det blir nån flygtur. Hur skulle det se ut med reserestriktionerna, tänk om vi måste nödlanda i Norge!!! Och inte har jag hittat nån stock än heller, dom som jag ser när jag spanar efter nåt att ta hem och äta från skogen, ser inte ut att vara flyttbara. Men fina är dom. Vad är det med mej och mossa?

Och idag är det söndag och regnigt och kallt. Passar bra att elda brasa och göra det jag är bäst på; lösa korsord, läsa, sticka, lägga patiens. Det kallas Sköna Söndag!

Publicerat av

barbro

En kommentar till “Strövtåg i bortbygden”

  1. Så konstigt precis den boken älskade jag när jag gick i småskolan och lånade gång på gång. Jag har lugn söndag och kokar svartvinbärsaft och klipper snoppen av krusbär. Ska mosa och frysa in så jag kan koka kräm till vintern.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *