Häxan avundsjuk

Jag är en avundsjuk typ.  Föremålen för min avundsjuka växlar. Tyvärr har det ofta med utseendet att göra. Jag är stundtals avundsjuk på snygga ögonbryn. Mina uppvisar rätt många fina strå-exemplar i början, mot näsroten, men sen glesar det ut betydligt. Där spretar några ensamma och ödsliga stråliknande testar – vissa står rakt upp och kan inte tämjas. Jag försöker med min borste att göra en liten linje där men det är nästan omärkligt. Jag vågar inte ta i. Är avundsjuk på unga tjejer som gör fina breda svarta streck.

Jag är avundsjuk på folk som är spänstiga, som ällllskar att gymnastisera och motionera och hålla igång. Själv förstår jag helt nödvändigheten av att hålla sig i rörelse, men särskilt roligt tycker jag inte det är. Jag hasar runt i omgivningarna varje dag och tänker att ”visst, det här är nyttigt för dej din latmask!” men inte är det med nån större förtjusning jag tar på mej spikskorna och traskar iväg.

Jag är avundsjuk på dom som tar coronapandemin med gott mod. Fast dom är inte särskilt många.

Jag är avundsjuk på dom som har muskler. Kanske, kanske inte har även jag såna men dom syns då verkligen inte till. Jag glor fascinerat på folk som ska ta sej en kaka, spänner underarmen inför angreppet och vips så ser man tydligt att människan har muskler. Eller när dom går med spänstiga steg och jag riktigt seeer hur benmusklerna är lika tydliga som på bilderna av kroppen i genomskärning.

Man skulle nu kunna få för sig att jag är en riktigt gnällig typ… glöm det! Jag är glad som en lärka och varje dag slår jag vad med mej själv om när jag ska ha fått min första insprutning. Idag är jag säker på att den kommer precis till min födelsedag i slutet av januari. Ja vem vet. Nu kan man i alla fall leva på hoppet.

Och under tiden tar jag väl en promenad här i Karlslund. Jag tittar på snön som ligger som en fläckig hamster lite här och lite där. Jag är glad att det är tö för då tar broddarna bättre. Och medan jag går där och spankulerar (ni trodde väl inte för ett ögonblick att jag hastar mej igenom denna viktiga sysselsättning?) så spelar jag julmusik i nya hörlurarna, som jag faktiskt ibland får att sitta kvar.

Och så är det måndag … är det inte härligt så säg!

Publicerat av

barbro

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *