Slut på lata dagar

Nu är det slut på friden. Nu är jag på jakt. Inte på älg, det är det många andra som är. Nej, jag jagar skogens skatter. Jag letar febrilt efter blodriskor. Lyckas inte så bra, det finns mycket svamp men väldigt få av just dom jag vill ha. Vi hittar några här och där men inte så många som vi brukar. Kanske är det för tidigt, kanske är vi på för gamla ställen, kanske finns dom inte just i år. Vem vet? Det är bara att trampa på och tänka att det är så härligt att gå i solen på vägen och medan man letar kan man tänka på allt möjligt. Härlig känsla.

Trattkantareller har jag letat i flera år. Vet inte var dom står och inte hur dom ser ut där dom står. Vet bara att dom kan vara svåra att upptäcka. Jag har frågat och frågat och fått olika svar; På myrkanten, i tallskogen, bland riset. Högt, lågt. Det är typiska kommentarer från folk som inte vill att man ska hitta svampen. Men igår kom det en snäll människa som följde mej och visade och vips så fanns dom bakom knuten nästan. Jag hade absolut inte kunnat hitta dom själv. Men nu har jag en liten hög som ligger på tork. Och nu kommer jag att se dom, det räcker med en gång sen vet man. I motsats till Skogsmästaren som hade en papperslapp i sin skrivbordslåda där det stod: ”Tall långa barr, gran korta barr”. ”Men herregud”, sa nån, ”det där borde väl du kunna utantill, det är ju ditt jobb!” ”Det räcker att man tvekat en gång, sen är det kört”, sa Skogsmästarn.

Åsså är det lingonen. Varje år vill man ju ha lite lingon. Och varje år när jag tittar i frysen så ser jag flera påsar där sen förra året. Men jag vill liksom ändå ha några fler. Tänk om jag inte kan plocka nästa år? Löjligt, det finns att köpa på torget för en billig penning. Men det är ju så roligt, dom är så fina och röda och granna där dom står. Och stubbarna som dom kantar är också så gulliga och mossiga (jag gillar ju mossa!) och det är så lätt att bara sträcka fram handen och ta i en klase, det frasar lite lätt och vips har man grabbat tag i en handfull. Jag använder inte plockare, tycker det är så bökigt att få in bären och sen blir det så mycket att rensa. Nej, min hink är röd och fin med bara nåt enstaka blad som följt med.

Och idag är det soligt och fint och förmodligen lite kallt. Jag har inte stuckit ut snoken än. Nu går jag iväg och hämtar posten, kollar lite på korsordet och bestämmer att det blir svårt den här veckan också och sen tar jag väl hinken och korgen och drar. Vilken dag det blir!

Publicerat av

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *