Om jag vore …

Under mitt liv som arbetande fick jag ibland åka på utbildning eller konferens. En tjusig tid på många sätt! Det får jag faktiskt nu också, inte utbildning och inte konferens, men jag är i alla fall med på vissa möten som skickas ut via etern. Senast var det ett nytt grepp där man skulle välja vilka par skor man föredrog att gå i. Jag missuppfattade frågan och valde ett par med stilettklackar. När jag skulle förklara varför och hur skovalet skulle påverka mej så var jag rökt.

Men nån annan gång har man tillfrågats vilket djur man skulle vilja vara, ifall möjlighet fanns. Tur att inte alla möjligheter ligger öppna…. Jag har alltid sagt hund, eftersom det alltid är nån som kommer och hämtar hunden och säger ”kom nu så ska vi gå på promenad”, vilket vore perfekt för en latmask som mej. Och sen förstås för att hunden jämt är glad och bara därför är det ingen som kan vara riktigt arg på den.

Men nu har jag kommit på att jag är som en Travhäst. Jag står här i spiltan och bara väntar på min debut i omvärlden. Jag har vilat mej till toppform, mina träningsvärden förbättras för varje dag (hm), jag äter god och nyttig kost (för mycket skulle säkert många hävda), mina hovar är klippta och lagom långa (fast jag har inte nagellack på handnaglarna, slöseri eftersom ingen ser mej och jag diskar och städar och tvättar dagarna i ända (stooor överdrift),  jag längtar ut och jag trampar otåligt och väntar på min debut i Livet där utanför.

Jag är fullvaccinerad, mer än full faktiskt, vet inte vad jag skulle kunna hitta för ytterligare preventiv dos att peta in i mina ådror. Jag har mitt blodtryck under kontroll och jag tror mig om att ha vissa delar av hjärnan igång också. Alltså skulle jag kunna fatta intelligenta och smarta beslut som skulle gagna min väg ut i världen. Min man är välkammad och försedd med lämplig tonart.

Nu väntar jag bara på en plan för mitt återinträde. Var ska jag börja? Hur ska jag vara? Vad kan jag tillföra? Vem kommer tycka att min ankomst är av det härligare slaget?

Frågorna hopar sig… under tiden försöker jag glädja mig åt att det verkar vara läge för en promenad, stormen verkar ha bedarrat. Dessutom är det fredag hela dan. Gläd dig du med!

Publicerat av

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *