Solnas dubbelvärvning

Solna dubbelvärvar inför söndagens premiär mot Uppsala. Vänsterhänte pg:n James Washington (i fjol i Nässjö) ersätter Devonta White som inte får stanna och på centerpositionen plockas ett isländskt kraftpaket in; Sigurdur Thorsteinsson.
”Siggj” konmer från Grindavik där han i fjol hade 15.8 poäng och 9 returer per match.
Båda spelarna är aktuella för spel mot Jämtland i nästa vecka. Thorsteinsson kan dock tvingas vänta innan han blir spelklar.

Hemmapremiär!

Umeåmatchen är arkiverad och (nästan) glömd. Nu gäller det att komma upp på hästen igen.
Fredag: Jämtland-Sundsvall och hemmapremiär. Bättre än så kan det inte bli. Ett ”derby” direkt och en superchans till revansch.

– Ingen av oss – vare sig spelare eller coacher – var på festhumör i bussen på vägen hem ifrån Umeå. Vi visste vad vi ville göra, men misslyckades och fick stryk på just det sätt vi pratat om att vi inte vill förlora – inte på våra villkor! Att förlora är en lika stor del av sporten som att vinna – det måste man lära sig att hantera. Men det finns olika sätt att förlora på, precis som det finns olika sätt att vinna på, säger Torbjörn Gehrke.
Jämtlandscoachen blir sedan lite filosofisk när han pratar om årets säsong.

– För oss är det viktigt att förmedla ett budskap. Vi bygger på sikt och vinst eller förlust är i många fall ovidkommande – budskapet skall vara ”vi vet vad vi gör och gör det om och om igen”.
– För att vinna motståndarnas respekt krävs disciplin och prestation. Du kan vinna respekt hos motståndare, fans och media genom att leverera en bra prestation utan att vinna.

Enligt Gehrke var det bara två spelare som nådde sin kapacitet i premiären: Gustav Hansson och Jesper Eliasson.
– Vi har en rotering på nio-tio spelare per match och vi behöver ha fem av dem på eller över sitt snitt.

– För att ha en chans till vinst mot Sundsvall tror jag det kommer krävas minst sju spelare som lirar väldigt nära sitt max.

– Jag räknar iskallt med ett starkt Sundsvall och ett hungrigt Jämtland Basket. En till bredden fylld Östersunds Sporthall vore trevligt och väldigt uppskattat, samt en bra och välspelad match, säger Torbjörn Gehrke.

Frivold startar basketblogg

Förre Jämtlandscoachen har börjat en ny karriär. Som basketbloggare på Sundsvalls Tidning. Välkommen in på banan, Pontus!
Vi som känner den glade göteborgaren vet att han har talang för att uttrycka sig i skrift. Själv säger han att journalist är något av en dröm.
Pontus har en insikt i basketsverige som få andra. Det gör att han kan vara väldigt bred i sitt tyckande.
Hans första blogginlägg är lovande, med stor personlighet.
ST:s basketblogg kan bara vara bra för oss som gillar sporten. Ju fler som skriver desto bättre. Dessutom kan man knappast få en mer insatt bloggare än den gode Pontus.

Pesut efter matchen

Mario Pesut var synbart irriterad över förlusten mot Umeå. Han menade att Jämtland borde ha vunnit.
– Umeå blev konfunderat när vi flera gånger kom ikapp och gick förbi. Vi borde ha utnyttjat den situationen bättre, menade Pesut där han stod och tittade på sina lagkompisar som körde styrketräning/stretching direkt efter slutsignalen.
Förresten: vad skönt att se och höra den reaktionen hos Jämtlandsspelaren! Bloggen har genom åren blivit uppriktigt sagt trött på alla spelare och idrottare som verkar ta en förlust med en klackspark. Att vinna och förlora borde beröra alla på djupet.
Även om inte idrott är på liv och död måste förluster påverka. Det måste vara en mekanism som får idrottaren att analysera, förbättra sig själv och laget så att nästa match/tävling går bättre.
Att rycka på axlarna och säga ”sånt händer” är fel metod.
En vinnarskalle hatar att förlora, samtidigt som han/hon älskar att vinna.
Torbjörn Gehrke är en äkta vinnarskalle och det är sannerligen en god början när man är headcoach.

Max glänste i Norge

Max Tandberg Wall – som tagit en paus i sin satsning – spelar numera i Östersund i division 2. I helgen gjorde Max en framträdande insats när laget gick till final i en cup i Stjördal.
– De slog ut et lag från Nidaros Jets i semifinalen (det norske ligalaget som fredag föll stort mot Jämtland Basket, berättar Frank Cadamarteri.
I finalen, mot det andre Jets-laget, var det slut på bensinen för ÖB, som föll stort. Max Tandberg-Wall blev utfoulad men han var ändå en av fem spelare som togs ut till turneringens all star team efter finalen.

I damfinalen var Frida Bergner (också ex-Jämtland) MVP. Hon sköt fantastiskt genom hela turneringen. Hennes nya lag, studentlaget NTNUI Shakers vann klassen.

Henke J är pappa

Förre Jämtlandscoachen Henrik Johansson bor numera i Uppsala tillsammans med Sofie Andersson, tidigare spelare i Jämtland dam. Paret har precis blivit föräldrar till en liten dotter.
Bloggen gratulerar förstås och undrar lite försynt: är det en framtida power forward som sett dagens ljus?

Rekord av Jämtland?

Jämtland förlorade premiären mot Umeå på planen, men på bänken vann ”Älgarna” matchen. Där fanns totalt 17 (!) man – troligen klubbrekord.
De tolv spelarna (maximalt tillåtna antal) backades upp av två coacher (Gehrke och Zeljko Brlek), en team manager (Sune Pettersson), en materialförvaltare (Joe Zappala) samt Mario Pesut, skadad guard (som kan få ta bort gipset i nästa vecka).
Den bredddemonstrationen kunde i alla fall inte Umeå slå.

Domarna

Torbjörn Gehrke var frågande och Tyler Peters och Andreas Person slog ut med armarna när de fick tre och fyra snabba fouls (och sedan även varsin femte foul i sista perioden). Nä, domartrion hade inte sin bästa dag i ligapremiären.
– 46 fouls är alldeles för mycket. Spelarna visste inte vad de fick och inte fick göra. Å andra sidan drabbade de båda lagen lika mycket, sa Gehrke om den ibland fjantigt låga bedömningströskeln för fysisk kontakt.

Dagen efter

Dagen efter i Umeå handlar om frost på marken, Omar Krayem och derbyt mot Sundsvall på fredag.
Tittar ut från hotellrummet och ser strålkastarna på T3 Arena, men också vacker frost på gräsmattorna. Hösten är sannerligen här.
Omar Krayem har uppehållit sig i Bloggens huvud i natt och säkerligen också i många andra jämtars huvuden (till exempel i Andreas Persons). Inte så att Umeåguarden har förstört nattsömnen hos Bloggen, snarare gillar vi den typen av spelare.
Det är ju det här som gör basketen så speciell, så charmig och utstickande. En spelare kan ta över en match. En spelare kan avgöra en match.
En del ogillar det, men vi älskar det. Basket ger utrymme för individen, för de spelare som är så atletiska, så smarta, så snabba och så säkra i sitt skytte. Därför är basket mer än något annat en sport som skapar profiler.

Torbjörn Gehrke – som före matchen så träffande beskrev Umeå som ett lag med spetsigare toppar än Jämtland – var frustrerad över att hans gäng hade svårt att stoppa Krayem. Det är förståeligt. Självklart ska och kan Jämtland göra ett bättre jobb. Men teori och praktik är skilda saker. Nästa gång kommer det att gå bättre. Då har man lärt sig läxan.

Vi som varit med ett tag har upplevt Krayems typ av dominans så många gånger förut i ligan. Soloartisterna, konservöppnarna, som med sin irrationella spelstil är specialister i en-mot-en-spelet.
Doremus Bennerman är det bästa exemplet hos Jämtland. ”D”, Krayem och JJ Miller visar att basket inte är den grå massans sport. Vi får hoppas att Torbjörn Gehrke kan identifiera och lyfta fram de spelare som har potential att sätta färg på årets Jämtland.
Årets upplaga är lovande och bra, men lite grå. Superspecialisterna, som Darboe, Mosley och Peterson, finns inte riktigt där. Än. Dock har Gehrke många spännande och välskolade spelare som kan blomma ut med rätt coaching och självförtroende.
Bloggens favoriter just nu till att ta matchvinnarrollerna är Pesut och Peters. De har rätt psyke. Andreas Person har talang i överflöd. Ja, hans talangarsenal är så stor att man baxnar.
Frågan är om han kan matcha det med rätt mentalitet.
Här kommer en högst personlig analys när det gäller Jämtlands senaste tillskott: Andreas Person verkar vara en av de där extrema bolltalanger som då och då kommer fram. Talanger som varit så långt fram i alla årskullar, som toppat diverse ungdomslandslag och aldrig behövt kämpa livet ur sig för sin framgång.
Det är en fara. Många gånger kan såna jättetalanger stanna till i utvecklingen när de når seniornivå. De kommer till en platå då talangen måste mixas med hårt jobb.
Bloggen upplever att Andreas Person kan ha råkat ut för en sån avsats i karriären. Han har egentligen alla verktyg han behöver för att lyckas. Ändå saknas något för att han ska bli reguljär landslagsman.
Är det den mentala tuffheten? Hungern att ta nästa steg? Viljan att träna extra mycket fys för att förbättra sitt försvarsspel och bli en komplett guard?

Tillbaka till matchvinnartyperna. Den gode Gehrke har genom åren byggt sina lag på ett lite annat sätt än att vissa andra coacher.
Han har satt laget främst och jobbat med att den samlande kompetensen ska vinna matcher. I hans lag har det sällan funnits plats för ”Krayemare” eller ”Millertyper”. Gehrke påminner lite om Vedran Bosnic.
Gehrke prioriterar den ungdomliga hungern och styrkan i gruppen, inte att enskilda superspelare ska avgöra i skarpa lägen. Det handlar om att … ”tillsammans vinner vi”. Inte att ”du ska vinna matcherna åt oss”.

Självklart vill Gehrke ha spelare som kan ta det sista skottet, men han är ingen vän av att handplocka spelare med stora egon som förväntar sig att få vara den eller de stora profilerna.
Han vill ha ödmjuka, läraktiga spelare som har lätt för att underordna sig laget och dess mål. Såna spelare är ofta yngre och ”oförstörda”.

När vi pratade om detta menade Gehrke att det skulle bli intressant att få se vilka i Jämtland som till slut kliver fram och blir matchvinnartyper när det står och väger. Alltså att det utifrån gruppens totala styrka kommer en automatisk och intern ”urvalsprocess” när det gäller.
Intressant tanke.

Gehrkes arbetssätt är optimalt för att utveckla unga spelare. Därför kommer vi att få se stora kliv i år från spelare som Hansson, Markusson, Larsson, Eliasson och Zivkovic, kanske även Olle Lundqvist.
Jämtland som lag kommer att bli bätte och bättre. Speciellt efter jul. Nya USA-duon Peters och Gruis kommer att växa och leda laget.
Tiden talar för Jämtland, men det gäller att ta några segrar här och där för att hålla liv i brasan.
Framförallt behöver Gehrke täta till försvaret. Att släppa till 96 poäng mot en liganykomling är ICKE godkänt.
Bloggen tror att försvaret kommer att bli Jämtlands nyckelområde i år. Framåt kommer det att göras poäng, men för att vinna matcher måste man bli tuffare, sätta ännu bättre press på bollhållaren och trycka ut sina motståndare från korgen.
Jämtland är ett av ligans klenare lag rent fysiskt, men det kan absolut kompenseras med offervilja och aggressivitet.
Titta på Södertälje i fjol som vann guld utan en stor center och utan ett fysiskt insidespel. Vedran Bosnic matchade istället ett lag som sköt suveränt (färre returer) och som med sin aggressivitet och sin kondition var ligans bästa i det aggressiva man-man-försvaret.