Så här slutar Basketligan

I morgon torsdag är det uppkast för årets upplaga av Basketliga. Här kommer vårt tips på hur grundserien slutar, efter 30 omgångar:

1. Södertälje.
Inte speciellt vågat, det ska medges. Grunden till tipset är en faktor: Vedran Bosnic. Hans kunskap, driv och träffsäkra linje hur man ska bygga ett lag och hitta en bärande identitet, är överlägsen alla andra ligacoacher. Bosnic famlar inte. Han är konsekvent och fullständigt trosviss. Dessutom har han kanske hittat årets rookie. Se upp för centern Nick Spires!

2. Borås.
Trots defensiva brister och en något smal bänk. Det kompenseras av skyttet, målgörandet och rutinen i form av Krayem, Sigurdarson, Darboe (ruggig bakplan!), Vitali och Palm. Nyhet: Boråshallen får i vinter ligans första (?) jumbotron.

3. Luleå.
Peter Öqvist är Sveriges näst bästa coach. Anledning? Bland annat förståelsen av att varje lag behöver en egen stil, ett särmärke. Öqvists mantra är: ”allsidiga och rörliga spelare som kan göra allt”. För honom existerar till exempel inga renodlade centrar. Wesby symboliserar Öqvists filosofi. Därför är varken Kings eller Luleå superkänsliga för skador. Alla kan göra lite av varje. Se upp för Denzel Anderson, Luleås nya stjärna?

4. Norrköping.
Coachrookien Adnan Chuk bygger nytt. Det kommer kanske inte att bli succe direkt. På sikt däremot kan Dolphins bli en utmanare till Kings. Bli inte förvånad om Chuk väljer att kopiera Bosnic i sin ledarstil. D-e-t kan bli Dolphins trumfkort. Obs! Om Chuk förmår maximera lagets potential redan i år, kan det bli SM-final. Här finns alla verktyg för det.

5. Sundsvall.
Trots alla skulder hos Kronofogden. Trots alla uppgifter om ekonomisk kris. Tommie Hansson är kompetent och kan handplocka rätt spelartyper. Första sju-åtta spelarna håller alla dagar i veckan. Har dock tappat matchvinnare som Akeem Wright, Jakob Sigurdarson och Shane Edwards. Ersättarna Ernests Kalve, Jordan Downing och Ray Willis är väldigt bra, men inte fullt lika vassa. Profiler: Charles Barton J:r och Ernests Kalve.

6. Nässjö.
En skräll. Tipset bygger på två faktorer. 1. Nässjös satsning på fem utlänningar (mest i ligan). 2. Nye coachen Raul Jimenez. Han kan vara ett fynd. Också han verkar ha fattat galoppen – att lagbygget alltid börjar med att man måste hitta ett spelsätt hur laget ska vinna matcher. Välja det spelsystem som passar in och därefter nöta in det, timme efter timme, dag efter dag, vecka efter vecka. Det här är coachens kanske viktigaste uppgift. Bygga in en vinnande identitet. Gör man rätt från början blir det rätt på slutet.

7. Uppsala.
Tyvärr Kevin Gaines och styrelsen. Vi tror att er svensksatsning kommer att slå fel. Den är sympatisk och får säkert massor av applåder från förbundets landslagsledning, med Jonte Karlsson i spetsen, men den är naiv. För att lyckas i dag i den ganska starka Basketligan, måste man rekrytera ett antal icke svenska spetsspelare. Det fick Torbjörn Gehrke erfara i fjol i Jämtland.
Annars kommer bördan att bli för tung för bröderna Person, Mannos Nakos, Alex Lindqvist, Axel Nordström och Anton Gaddefors.
Styrkan: den aggressiva försvarspressen, rörligheten och den multifunktionella spelstilen hos många samt krigaren och X-faktorn Axel Nordström. Svagheten: noll utlänningar.

8, 9, 10 och 11. Jämtland, Umeå, Örebro, Malbas.
Här fegar vi ur. Vem som helst kan bli åtta eller elva. Alla lag ser ungefär lika starka ut. Skulle vilja säga att små detaljer kommer att avgöra. Coachens kompetens att maximera sina spelares potential är den stora vattendelaren. Nyckelspelarnas förmåga att kliva fram en annan. Liksom bredden i truppen.
Jämtland har tre profiler (Henry, Cinac och White), men lite tunt där bakom. Några behöver alltså morska upp sig, ta för sig mer än någon vågat drömma om. Ja, bara bestämma sig för att blomma ut och få det där genombrottet.
Det låter enkelt, men ibland behöver det inte vara så komplicerat. Eller som en känd reklamslogan säger: ”Just do it” (vilket kan översättas med… tänk mindre och gör mer).
Varsågod, bollen är hos er; Gustav Hansson, Niklas Larsson, Anton Kobylak, Srdjan Vukovic, Mattias Markusson och Jacob Andersson!

Umeå har också tre tunga kort (Davis eller Pierre, Saleman och Anzuluni). Dessutom flera kompetenta krafter på bänken samt nye Nathan Dawit, med potential att vara matchvinnare.

Örebro har Ahmad Starks. Han ensam kan fälla avgörandet. Där finns också Pierre Hampton, Nebosja Pavlovic och store Miklos Szabo. Matchvinnare alla.

Malbas är en dark horse. Välcoachat, intrimmat, entusiastiskt.

Vad gäller Jämtland har vi ett annat (stort) önskemål. Hitta en vägvinnande spelstil! En spelide som passar det här laget. En identitet som skapar trygghet hos spelarna. Det här var det mantrat som Mathias Eckhoff ständigt återkom till som Jämtlandscoach och som vi tror är ett bärande fundament i hans ledarstil.
Torbjörn Gehrke behöver kopiera Eckhoff. Lyckas han med det är mycket vunnet.

Publicerat av

Hans Andersson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *