Seger, Shonganya, stämningssvagt

Jämtland har precis avverkat ett taktiksnack i tredje perioden.

Om vi ska försöka summera Jämtland-Köping i några korta ord kan det låta så här:

Hemmaseger. Shonganya tillbaka. Stämningssvagt.

888 åskådare är årets lägsta siffra i nya Sporthallen. Det är ändå inte katastrofdåligt med tanke på att det pågår ett skidskytte-VM i Östersund.

Stämningen har dock varit bättre tidigare i år. En del av denna avslagna atmosfär berodde förstås på mängden åskådare. En annan orsak var att Jämtland inte kom igång på allvar förrän i korta sekvenser i andra halvlek.

Matchens relativa obetydelse spelade också en roll. Det är svårt för publiken att gå igång när alla väntar på slutspel.

Jämtlandssegern (93-80) var trots allt väntad. Köping kom utan spelmotorn Aleksa Solevic (revbensskada) och då blir man förstås ett helt annat lag. Ja, han är kanske den spelare som betyder mest för sitt lag i årets SBL.

Nu tvingades Köping sänka tempot och gå mycket inside, men klarade det ändå förvånansvärt bra.

RT Guinn – som numera också är svensk medborgare – hade en halvtung kväll. 2/8 i skyttet och bara 15 minuters speltid.

Jämtlands totala insats var långt ifrån femstjärnig. Returtagningen hade tydliga brister. Distansskyttet var så lågt som 26 procent och oförmågan att tidigt rycka loss och utnyttja övertaget på guardsidan, var överraskande.

Nåväl. Istället för att bli alltför griniga kan vi istället konstatera att matchen är ett nytt bevis för hur jämn och bra som årets SBL är. Alla lag har kvaliteter. Köping har tidigare vunnit mot bland annat Luleå och kan i sina bästa stunder spela absolut jämnt mot alla topplag.

Förutom segern fanns det några riktigt stora glädjeämnen i Jämtland.

Evariste Shonganyas återkomst var det största. Det blev 11 minuter och 4+4 samt 4 turnovers. Rostigheten var påtaglig, men det var väntat. Över två månader utan en match, utan tuffa träningspass sätter sina spår. Glädjen att få se honom tillbaka i spel uppvägde alla misstag och otajmade rörelser. Hans härliga leende på presskonferensen, hans uppenbara glädje över att få göra det han förmodligen tycker är det roligaste i livet och publikens varma applåder, var kvällens stora behållning.

Andrew Smith. Vilken spelare som Jämtland och Torbjörn Gehrke har lyckats värva. Den amerikanske centern (som alltså räknas som EU-spelare genom sitt lettländska pass) blir bara bättre och bättre. Förutom att han är atletisk och spänstig, tar returer och kan spela försvar på ett strålande sätt, har han nu också visat att han har en trepoängsbössa. 2/2 mot Luleå och 3/5 mot Köping. 19+14 i kväll och hans femte raka double-double. Smith snittar 17,5 poäng – näst mest i laget. Bara Teyvon Myers gör aningen fler, eller 17,6.

Gustav Hansson. Jämtlands assisterande lagkapten har haft en småtufft roll i några månader. Med tanke på hur våldsamt bra som Adam Rönnqvist och Teyvon Myers har spelat, har Gustavs spelminuter kanske inte blivit lika många som han hade hoppats. Men i kväll fick han lite mer utrymme och han var klart lyckosam i leveransen framåt. 13 poäng är en av hans bästa siffror i år.

Matchkvoten 21-13. Aldrig tidigare har ett Jämtlandslag vunnit så många matcher i en grundserie. Det är värt en mäktig honnör och mycket stort beröm. Torbjörn Gehrke och de övrigas enträgna och metodiska arbete med att forma laget, med att hitta ett fungerade spelsystem och med att utföra all teori i praktiken, är alltså redan historiskt bra. Aldrig tidigare har Jämtland Basket haft ett så bra lag och så många enskilt spännande spelare.

Andrew Smiths statistik blir nästan bättre och bättre för varje match. 19+14 i kväll gör honom till åtta i poängligan och trea i returligan.

Oliver Gehrke hade 11+6 på sina 22 minuter.

Gustav Hansson var riktigt bra. Här mot unge Simon Klaasma.

Publicerat av

Hans Andersson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *