Landslagsstjärna till Kings

Anton Gaddefors. FOTO: TT

Södertälje ser ut att förstärka med en svensk landslagsman.

Anton Gaddefors är på väg in.

Enligt LT i Södertälje är den 30-årige skytten bara detaljer från att skriva på.

– Anton skulle vara en grym spelare för oss. Lämnar motståndarna hörnen öppna så sätter Anton skotten varje gång, menar Jonathan Persson i LT.

Persson håller sin forne lagkompis mycket högt.

– Han är en ledare och visar det genom att aldrig vika ned sig en tum. Han är tuff och har en otrolig vinnarnentalitet.

Då så. Då är nog Södertäljes relativa formsvacka snart över. Med Gaddefors i laget kan Kings på allvar börja utmana om topp-2 i årets SBL.

Lindvall: ”Jätteimponerad av Jämtland”

Peter Lindvall såg matchen mot Södertälje och blev imponerad av Gehrkes lag. FOTO: NSD

Jämtlands starka segermatch mot Södertälje kom säkert som en överraskning för många. En av dem som blev ”tagna på sängen” var Peter Lindvall, välkänd basketexpert på NSD i Luleå.

Han såg saker hos Jämtland som han nästan aldrig har sett förut.

– Jag blev jätteimponerad och absolut överraskad över deras insats. Jag är mest imponerad av deras försvarsspel. När jag har tänkt på Jämtland har åtminstone inte jag tänkt på dem som ett försvarslag. Gehrke har aldrig varit känd som någon försvarscoach. Han är ingen Chuk (Adnan) utan lite som Charles Barton och prioriterar anfallsspelet. Det är inte så mycket regler och sånt i defensiven, men den här gången var försvaret jättebra, menar Lindvall.

NSD-journalisten gillade verkligen det han såg av ”Det Nya Jämtland”.

– Det såg fantastiskt bra ut, förutom Bell.

Ja, vad är din åsikt om honom?

– Njaeeee… nej. Han är en konstig spelartyp. Liten och snabb, men ingen trepoängsskytt och han kan inte ta bollen till korgen. Han klarar inte att ta bollen hela vägen utan avbryter ofta sina attacker. Då blir det panikpassningar istället.

Davon Bells andraplats i assistligan (efter Elvar Fridriksson i Borås) är starka papper, men inget som direkt biter på Peter Lindvall.

– Okej att han har nio-tio målpass per match, men jag ser inte att han har så många skarpa assists. Det är inte så att han attackerar i mitten och sedan hittar ut med bollen i hörnen, där de står fria skyttar och väntar.

NSD:s mångårige basketexpert tror inte att Jämtland kan gå hela vägen med Davon Bell som ledande PG.

– Jag har svårt att se att det skulle fungera. Inte om man vill gå till SM-final, som man pratar om. Dessutom är Bell inte så där överdrivet bra i försvar heller. Det är lätt att skjuta över honom eftersom han är så liten.

Huvudlinjen hos Peter Lindvall efter segern mot Södertälje är dock inte Davon Bells brister. Det är totalintrycket av laget.

– Jämtland har bra storlek på alla positioner. Sedan gillar jag Jordan Semple. Det är lite av min favorit. Han är allround och lurig runt korgen. Han hittar öppningar och kan göra poäng från alla möjliga håll. Han är en spelartyp som jag tror att Peter Öqvist skulle gilla att ha i sitt lag.

Jordan Semple, till vänster, är en personlig favorit hos Peter Lindvall på NSD.

Södertäljes bleka insats var också överraskande, men där är inte Peter Lindvall särskilt oroad.

– Södertälje kommer att göra de åtgärder som behövs för att kunna utmana om guldet. De tar säkert in en amerikan till. Sedan kan det nog även dyka upp någon före detta Kingsspelare i laget. Alla verkar vilja komma tillbaka dit, förr eller senare. Det skulle inte förvåna om William Magarity kommer eller Alexander Lindqvist, om han blir less på livet i Spanien.

Stormatch av Yemane

Matchens särklassige lirare mot Alvik.

Alexander Yemane slog i dag till med sin bästa prestation på mycket länge.

Den 200 cm långe power forwarden – med det mjuka och fina skottet – fick nästan 30 minuter på golvet mot Alvik och visade både stor spelglädje och stora kvaliteter.

AY var en stor och viktig faktor till att Jämtland U kunde vinna med 85-77.

Här är Yemanes siffror:

25 poäng (bäst på planen).

3/6 på treorna (bäst på planen).

8 returer (näst bäst).

5 assist (tredje bäst).

Yemane kompletterades fint av lördagens succeman John Pålsson, som matchades hela 36 minuter. JP hade 21 poäng (5/13 på treorna), 6 returer och 3 assists.

– Vi hade bestämt innan att Yemane och John skulle gå många minuter, mellan 28 och 30. Förutsatt att de presterade. Annars får de inte spela så mycket, förklarade coachen Ingemar Nord, som sällan har varit så nöjd som i dag.

Ingemar Nord är en krävande coach, men i dag var han riktigt nöjd med prestationen.

Hela laget fungerade och den blandning av försvarssystem som Nord satte upp gav resultat.

– Vi mixade mellan olika försvar vilket gjorde att vi saktade ned dem.

Eftersom årets Jämtland U saknar de där riktiga ”biffarna” i laget, måste man spela snabbt. Det passar Ingemar Nord som gillar den typen av basket.

– Dessutom är det så viktigt att dela bollen mycket. Det gjorde vi i dag.

Segern mot Alvik är en bra skalp. Stockholmslaget må vara ungt (de flesta är födda 2000-2002), men man har storlek och kan lira. Förlust med bara tio poäng mot Ockelbo visar på kvalitet.

Alvik var faktiskt i ledning en gång mot Jämtland, men tappade direkt det tvåpoängsgreppet.

Vad glädjer dig mest förutom segern?

– Att vi spelade tillsammans. Vi hade många fina passningar där vi hade en fri spelare, men vi valde att passa en gång extra och då hittade vi en spelare som var ännu mer fri.

Förutom Yemane och Pålsson gjorde även guardduon John Petersen och Axel Blomgren starka prestationer.

Axel Blomgren – 12 poäng och ett bra försvarsspel.

En annan guard stod över matchen – Tim Nord. Han har fått order att vila.

– Han har början till ”hopparknä” och då drog vi i handbromsen direkt. Vi vill inte att han ska få samma problem som Olle (Lundqvist) och tvingas operera. Jag hoppas att han är tillbaka nästa helg, säger ”Ingo”.

Apropå John Pålsson. Han snittar 18,7 poäng hittills och skjuter fina 44 procent på treorna.

Nästa helg väntar en dubbelmatch på bortaplan. Mot Lidingö och ett obesegrat Uppsala.

Förstafemman fixade ny seger

Mari Stewart checkade ut från ÖB med en ny stormatch. 15+18, samt 1 assist och 3 steals på 33 minuter. Dessutom bara 1 turnover.

Lidingö i går, AIK i dag.

ÖB tog sin andra raka seger och det var förstafemman som banade väg för den triumf som till slut skrevs till 73-70.

65 av poängen gjordes av förstafemman.

Mari Stewart hade 18 poäng.

Ciara Rosten, Stina Dahlin och Sinit Tesfaslassie sköt i 15 poäng var, medan Mika Vågström noterades för 2 poäng.

Vi konstaterar att något speciellt har hänt med Elena Popkeys lag i helgen. Detta ”något speciellt” stavas förstås Ciara Rosten.

Den amerikanska centern är verkligen den saknade pusselbiten. Den som gör skillnad. Den som tillför tyngd, fysisk närvaro och som underlättar för de övriga laget.

Det är inte så att Rosten öser i poäng och river ned 25 returer per match (i dag blev 15+9). Den nya ÖB-centerns inträde ger helt enkelt laget den balans man tidigare saknat. Man får en skön rytm i sitt spel, vilket framförallt syntes i anfall i dag.

Hädanefter får dock ÖB klara sig utan Mari Stewart. Hon åker hem till USA i jakten på ett nytt proffsjobb. Den ambitionen lär kunna gå vägen med tanke på de senaste matchernas fina prestationer.

Elena Popkey kommer därmed att få förlita sig på enbart en utpräglad insidespelare – Ciara Rosten. Lite sårbart utgångsläge förstås, men när Popkey själv är tillbaka kommer hon att kunna ta över en del av det målgörande ansvaret.

Om allt går som det ska kan ÖB-coachen göra comeback i november. Det innebär att hon missar minst en match till; hemmamötet med Luleå Stars, på lördag.

Segerglädjen

Årets roligaste match och glädjen är tillbaka i ”älgaland”. Torbjörn Gehrke och Jaan Puidet njuter av säsongens andra seger.

Jämtlands spelare ”lydde” sin coach.

Man klev upp i vilja, intensitet och tuffhet.

Då kom också storspelet – och segern.

98-85 mot Södertälje är blytunga siffror. Även om laget fick Dino Pita fotledsskadad tidigt i matchen.

John Pålsson gratuleras av sina kompisar efter sitt genombrott i ligan.

Andrew Smith förklarade:

– Jämtland fick den match de ville ha. De är svårslaget när de får upp siffrorna och gör mycket poäng.

Två ”basketbiffar” samtalar efter matchen. Daniel Lärkert, en av Jämtland Baskets gamla hjältar och RT Guinn.

Mycket var bra i Jämtland. Allra bäst var attityden till uppgiften. Om vi ska generalisera matchen kan vi säga att ”älgarna” krigade ned Södertälje.

– Spelarna bestämde sig i torsdags så jag är väldigt nöjd med inställningen och otroligt nöjd över segern, sa Torbjörn Gehrke.

Inget är så skönt som att vinna mot regerande SM-guldmedaljören på hemmaplan inför nästan 1 600 åskådare.

Gustav Hansson symboliserade lite av den ”nya” krigarviljan. Han spelade bara 13 minuter, men hans intensiva försvarsspel var en del av segern.

– Det är viktigt att sätta tonen direkt med rätt tuffhet. Nu drog vi på oss lite väl många fouls i början, jag hade bland annat en som var onödig, säger Gustav.

Hur känns det just nu: lättnad eller glädje?

– Bara glädje. Lättnad kände jag efter den första segern mot Norrköping, men i dag är det ren glädje.

11 minuter, 9 poäng och 2 returer. Det är John Pålssons genombrott i siffror.

Gehrke matchade alla tio spelare och det gjorde att han kunde behålla trycket. Jämtlands aggressiva defensiv betalade sig på alla sätt.

Vad sägs om 19 (!) turnovers från Södertälje? Det är en ovanligt hög siffra för att vara från detta metodiska och strukturerade lag. Men det var också ett resultat av Jämtlands intensiva försvarspress.

Andra siffror som imponerar är…

… returmatchen: 36-27 till Gehrkes lag, varav 14-6 i offensiva returer. Blytungt även här och ett bevis på vilket lag som ville mest.

assistmatchen: 23-9 till Jämtland. Nästan osannolikt stora siffror. Davon Bell hade 10 och Jaan Puidet 5 assists. Just den här delen är något som Torbjörn Gehrke trycker mycket på. Hans plan med det här laget är att man ska dela bollen och verkligen spela lagbasket.

Sportens Sanna Svanebo och Fredrik Sjölund strax innan presskonferensen.

Jaan Puidet var återigen grymt bra och nyttig. Alltid i rörelse, alltid energisk och med en intensitet och tuffhet av högsta klass. När Jämtlandsguarden spelar så här håller han helt klart estländsk landslagsklass.

Många ”älgar” klev fram. Bäst var återigen Jaan Puidet. En slitvarg av bästa märke, som sätter exempel med sin enorma vilja. Hans inställning, tuffhet och kampmoral håller absolut högsta klass.

Puidets sätt att spela basket är helt enkelt ett skolboksexempel; något som alla unga knattar bör titta på och ta efter. Estländaren är ett proffs – rakt igenom. Bättre förebild finns inte.

Jordan Semple hade 22+6, samt 3 assists. Mycket nyttig även han. Semple är en speciell spelare. Varken snabb eller särskilt atletisk. Han har heller inget överdrivet vasst skott, men hans smarthet att stå rätt och ”krångla i” bollarna påminner inte så lite om en viss Toni Bizaca.

Toomas Raadik blandade och gav, men hans 14 poäng och 4 returer (3 offensiva) bidrog i hög grad till segern.

Steven Haney satte 20 poäng (8/8 från strafflinjen) och fortsätter att vara ett av lagets bästa vapen.

Davon Bell var minst sagt svajig i skyttet och 7 poäng är återigen för lite från en ledande PG. 10 assists väger förstås upp en del av trubbigheten i skyttet.

Torbjörn Gehrke har fått kritik här och var i början på säsongen. I dag kom revanschen. Hans analys efter Boråsmatchen var klockren och nu kom responsen från spelarna. Gehrke matchade laget bra och vågade till exempel rotera in John Pålsson i en sån viktig match. Resultat: succe.

Till sist: nämnde Pålsson är värd ett fång blåvita rosor med ett brandgult band runt omkring. Jämtlandsfärgerna satt verkligen där de skulle på lagets 20-årige shooting forward. Han lydde i sanning sin coach i kväll: han vågade – och vann.

Pålsson tvekade inte utan sköt från distans – trots tuffa lägen och när matchen stod och vägde. Det betalade sig. 3/6 och totalt 9 poäng.

Det här var helt klart hans genombrott i ligan och inte konstigt att de nära 1 600 åskådarna jublade så högt. Är det något som publiken älskar är det när egenfostrade spelare lyckas.

Då är det kanske läge att sätta punkt för denna gång. Jo, en sak bör vi nämna innan vi släcker lampan. Lika bra som Jämtland Basket spelade – lika imponerande var publiksiffran.

Nästan 1 600 åskådare.

Nästan sensationellt bra med tanke på hur knackigt Gehrkes lag börjat säsongen.

– Jo, men jag tror att publiken förstår hur tufft vi har haft det så här i början av säsongen, förklarar Gustav Hansson.

Debutseger för Rosten

Ciara Rosten bidrog med fysik och insidestyrka i sin debut för ÖB. Här tillsammans med Amanda Pettersson. FOTO: ÖB

Nyförvärvet Ciara Rosten blev spelklar i veckan och kunde därmed debutera för ÖB i dag mot Lidingö. Premiärmatchen slutade med klar seger, 69-44 mot Lidingö, i säsongens klart bästa totalinsats.

ÖB vann alla perioder och skötte sina kort på ett utmärkt sätt. Med Rosten och Stewart i frontlinjen fick Elena Popkeys lag en helt annan tyngd. Det gav bland annat utslag i returtagningen, som vanns med 57-42.

Om klubben hade haft råd att behålla Stewart hela säsongen skulle de här två ha kunnat bli ett formidabelt vapen.

Stewart – som alltså gjorde sin näst sista match för ÖB – hade 10 poäng, 12 returer och 6 steals medan Rosten fyllde på med 10-+14 på 22 minuters spel.

Sinit Tesfaslassie spelade mest, 28 minuter, och var också bäst framåt på 16 poäng. Vi noterar också 12 poäng från Stina Dahlin samt 8 respektive 7 från Helena Axelsson respektive Ida Lundgren.

ÖB och Jämtland U jagar segrar

Stina Dahlin och ÖB är på en ny Stockholmsresa.

ÖB och Jämtland U är igång även denna helg. Totalt tre matcher väntar i helgen.

Elena Popkeys lag är i Stockholm för att möta Lidingö och AIK – båda med 1-2 i matchkvot.

ÖB hoppas ha nya Ciara Rosten spelklar. Samtidigt gör Mari Stewart sina sista matcher med laget innan hon återvänder till USA.

Jämtland U spelar hemma mot AIK i morgon söndag. En idealisk chans att revanschera sig för den ytterst mediokra prestationen mot Ockelbo.

20:04: Jämtland-Södertälje

Davon Bell kommer som vanligt att vara en av flera huvudrollsinnehavare i dag.

Omgång 6 och den fjärde hemmamatchen för Jämtland Basket. I kväll får man ”finbesök” i form av guldklubben.

Södertälje har öppnat SBL med 2-1 och även om laget inte riktigt hittat rätt rytm än, blir man en stentuff motståndare.

Laget skjuter högst procent av alla på trepoängare och gör minst turnovers. Det visar på kvalitet.

Jämtlands viktigaste bit blir nog att höja intensiteten. Bli tuffare. Ta den fysiska striden från start och spela med mod. Precis det som Torbjörn Gehrke är inne på.

Davon Bell, som måste kliva fram och leda laget mycket bättre än senast och med en större tro på sig själv och sin förmåga, är nyckeln till att lossa på stelheten. Ett lag utan en effektiv och trygg pointguard stöter förr eller senare alltid på problem.

Det går helt enkelt inte att gömma undan den typen av brister. En PG är och kommer alltid att vara ett lags startmotor.

Bloggen tänker inte älta det här ämnet just nu, men det här systemfelet kommer att slå hårt mot årets Jämtland – om inget radikalt händer.

Låt oss hoppas att Davon Bell överbevisar alla tvivlare på att han har det krut som behövs för att vara ledande PG hos ”älgarna”.

Mer fysik? Ja, visst

Jämtland Baskets headcoach vill se mer intensitet och tuffare närkampsspel från sitt lag.

Torbjörn Gehrke vill se mer fysiskt spel från sitt lag. Det var summa summarum av hans kommentarer till Sportens Sanna Svanebo efter förlusten mot Borås.

Gehrke menar att de djupa svackor man har haft i matcherna bland annat beror på att man tummar på närkampsspelet.

– Vi har varit för snälla mot varandra på träningarna. Under de här matcherna som vi har spelat märker vi att när vi vrider upp intensiteten och den fysiska kontakten, då ger vi oss själva chansen att spela. Problemet är att vi hamnat för långt efter i matcherna, säger han till Svanebo.

Självklart har Torbjörn Gehrke rätt. Det vore förmätet att ifrågasätta en coach som lever med sitt lag nästan 24 timmar om dygnet.

Högre intensitet kommer att försvåra för motståndarna. Det kommer att ge fördelar i försvarsspelet. Fler vunna bollar och fler chanser till att slå om till snabba kontringar. Det kommer också att påverka det uppställda anfallsspelet. Mer aggressivitet med bollen. Fler tuffa attacker på korgen (inte minst från Davon Bell, som var alldeles för tam i går).

Vi vet att tufft och intensivt närkampsspel ofta är det som sårar svenska lag mest när de spelar ute i Europa. Vi är helt enkelt inte beredda på denna höga nivå av fysiskt spel. Något som till exempel Borås blev varse i höst.

Den här beskrivningen som Torbjörn Gehrke berättar om när det gäller hans lag är, tror vi, delvis en konsekvens av att årets Jämtland saknar skyttarna från i fjol. Man har inte de här naturliga målgörarna som kan bryta upp ett dödläge och ge sitt lag vind i ryggen.

I fjol kunde spelare som Oliver Gehrke, Rönnqvist och Myers vända en match genom sitt starka skytte – vilket då och då kunde kompensera en svag intensitetsnivå. Då ”kom Jämtland undan” med den svajigheten eftersom den offensiva uppsidan var så bra.

Det här Jämtlandslaget är dock alltför mycket beroende av lagspelet för att komma till avslut. Det hade räckt en bra bit om Davon Bell haft fler vapen i sin arsenal, men han är tyvärr alltför begränsad i sitt spel.

Det här gör att Gehrke sitter i en rävsax.

Med 1-4 i matchkvot och en framtid som ser ut att sluta i en kamp för att överhuvudtaget gå till slutspel, kan strategiska beslut snart bli ett måste.

1. Kommer en förbättrad intensitet att ge Jämtland det lyft man behöver?

Det vore en välsignelse på alla sätt. Då skulle Gehrke kunna köra vidare med den här truppen och strax före eller efter jul försöka rekrytera ”den felande länken” – en spelare som på allvar kan lyfta Jämtland mot SM-finalnivå.

Om det behövs något mer än en vässad intensitet – vad skulle det kunna vara?

2. En smärre rockad i laget?

Ja, kanske. Vi vet att spelare som Gustav Hansson och Alexander Yemane har fina bössor. Båda skulle kunna vara X-faktorer med sitt skytte. Bör Gehrke ge dessa två mer ansvar att avsluta?

Mer av Gustav Hansson? Ja, gärna.

Ja, kanske det.

Bör Davon Bell ges en större roll att penetrera och skapa lägen genom sin snabbhet och förmåga att slå sin motståndare?

Ja, det är Bloggens åsikt.

Även om Bell är begränsad i sin offensiv, har han speeden. Den bör utnyttjas till max. Att kunna passera ett första hinder i 5-mot-5-spelet öppnar upp för så mycket. Både egna drives mot korgen och passningar ut på vingarna.

3. Ett tredje alternativ är att sitta still i båten.

Det skulle betyda att Gehrke och kompani tror på det här nya laget, med Toomas Raadik istället för Tavrion Dawson. Att det till slut kommer att ge resultat. Att den ”inspelade fasen” snart är över och att alla bitar då faller på plats.

Har Jämtlandsledningen (och publiken) den tilltron till laget? Finns den tiden till att invänta segrarna? Speciellt när matcherna kommer så tätt?

Ett fjärde alternativ är kanske det sista tänkbara. Både ur lagperspektiv och ur ekonomisk synvinkel.

4. Ett nyförvärv.

Att bara värva sig ur ett svårt läge är det enklaste att göra, men samtidigt fyllt av risker. En ny spelare måste integreras i laget, vilket tar tid. Nya roller måste till. Vissa spelare tvingas kliva tillbaka i rangordningen.

Bloggen har inte svaret på vilket alternativ som är det bästa. Det räcker med att Torbjörn Gehrke, Wiktor Buszka, Erik Westin och ”Pecka” Johansson har det.

Innan ett eventuellt beslut kommer vore det ju helt underbart om det kan bli en hemmaseger på lördag mot Södertälje.

Det skulle förmodligen skingra en del av den ”dimma” som just nu ligger över ”älgaland”.

Med detta sagt är det inte rätt tid att bli alltför bekymrad. En förlust mot Borås är ingen katastrof. ”Knallarna” är Sveriges bästa lag just nu och troligen en av parterna i vårens SM-final .

Ljusglimtar och krigarhjärtan

Vilken match av Semple och Puidet.

79-94 är 15 poäng i baken, men i kväll svider inte förlusten mot Borås särskilt mycket.

Det Jämtland saknade i talang, skytte och offensiv kvalitet kompenserade man delvis med en härlig viljematch.

Jaan Puidet var enorm och Jordan Semple svarade för sin kanske bästa match i Jämtlandslinnet.

Jämtlandsduon symboliserade krigarhjärtat denna kväll. ”Älgarna” vägrade att vika ned sig utan gnuggade på med ett starkt lagspel ända in i mål. Det betalade sig inte med seger, men på fyra andra områden var Jämtland bäst:

Returer: Jämtland vinner med 39-30.

Returer offensivt: Jämtland vinner med 15-9, varav Puidet och Semple tar 5 var.

Steals: Jämtland vinner med 9-5, där Puidet tar 5 steals.

Assists: Jämtland vinner mer 23-20. Davon Bell var tråkigt blek i dribbling och skytte, men 9 assists är väldigt bra.

Skillnaden var, som väntat, trepoängsskyttet. Borås har byggt sitt lag just på det sättet, medan Torbjörn Gehrkes plan INTE är att skjuta från distans (vilket vi tror är en farlig taktik i längden).

Resultatet: 18-3 (!!!!!!) i antalet treor.

Borås sköt hela 40 treor mot Jämtlands 16, vilket också visar skillnaden i matchplan.

Även om Jämtland inte alls har den anfallstalang som Borås besitter (vilket är mycket jobbigt att behöva konstatera) är den här skillnaden i procentsats galet stor.

Som väntat var det Tyus och Fridriksson som banade väg för Boråssegern. De bombade i treor på ett sätt som Jämtland saknade motvapen till.

I dag vill vi dock hellre fokusera på Jämtlands imponerande krigarhjärta. Det gjorde att en match som i tredje perioden verkade över, blev en kamp.

Henrik Svensson tvingades till flera time outs och vid 82-75 hade Jämtland hemmalaget i viss gungning. Där hade Puidet och kompani gjort 16-5 i ett huj.

Då bombade Borås i ytterligare några treor och sedan var matchen över. Grymt imponerande, men faktum är att Jämtland också imponerade – med sin inställning.

Det, tillsammans med Puidet och Semple, var ändå kvällens tre stora utropstecken hos Torbjörn Gehrkes lag.

Det gör att vi ändå kan ha en viss tillförsikt inför lördagens kvällsmatch mot Södertälje.