En behaglig känsla

Adam Johansson är tillbaka och vi applåderar. FOTO: JÄMTLAND BASKET/PER DANIELSSON

Bloggen gissade rätt.

Det v-a-r Adam Johansson som klev in i Jämtland Baskets TV-studio i går kväll.

Den 20-årige guarden blir alltså den femte spelaren in i Adnan Chuks trupp. Han gör därmed som storebror Daniel – återvänder hem till ”Älgarnas” land efter en ettårig utflykt.

Det känns hur bra som helst. Kompetenta spelare som är fostrade i Jämtland Basket bör så långt det går lira i sin moderklubb. Det är så Bloggen ser på situationen i ett större ljus.

Vi kan ärligt säga att det smärtade djupt när Daniel och Adam Johansson i fjol lämnade fadershuset. Det kändes fel och så otroligt onödigt.

Två U-landslagsspelare, basketskolade i Jämtlandsmiljön, som var redo att ta nästa steg i sin spännande utveckling. De ska självklart göra det i sin hemklubb.

Vi vill gå så långt som att påstå att den här typen av spelare bör prioriteras om det står och väger. Hemmafostrade spelare har ett värde som går längre än att bara vara ett nummer eller ett namn i truppen.

Spelare som har gått den långa vägen från knattelag och uppåt är lite av symboler för en klubb. Ja, något av ett friskhetstecken.

Spelare som Adam och Daniel Johansson, John Pålsson och Max Tandberg Vall (och tidigare Olle Lundqvist och i viss mån även Oliver Gehrke) är bevis för att Jämtland Baskets ungdomsverksamhet fungerar. Att det är värt varje ideell timme att fostra, utbilda och ta sig tid för unga spelare.

Deras blotta närvaro ger en hälsosam identitet till klubben, staden, regionen. Klubbar som fyller sina lag med egna spelare känns helt klart mer genuina och äkta än föreningar som tar den lätta och enkla vägen.

Föreningar som väljer att värva, värva och åter värva framför att plöja ned kraft, tid och pengar i sin U-verksamhet saknar något fundamentalt. Den typen av tänkande har tappat något av det viktigaste, ja, den kanske största biten i ett idrottspussel.

Nu är ”Bröderna Brothers” återförda till Jämtland och känslan är oerhört bra. Både Daniel och Adam Johansson har egenskaper som med rätt coachning kan få dem att blomma ut på ett markant sätt.

Vad gäller Adam finns det hos honom ett embryo till något speciellt. En sorts basketintelligens som inte går att köpa, som inte går att träna sig till med en hård sommarträning.

AJ har genom åren och genom att han har levt i en värld där basket alltid har varit nummer 1, inte minst med föräldrar som också varit basketspelare, skaffat sig ovärderliga kunskaper.

Han har skaffat sig en förmåga att läsa spelet, att se hur en match skiftar i tempo och agera därefter. Det här var något som Adnan Chuk nämnde i studiointervjun i går.

– Adam är bra på att kontrollera tempot i en match, vilket är det svåraste för en guard. Han ser tendenser på en väldigt hög nivå. Det finns mycket basket-IQ hos honom, menade Jämtlands nye headcoach.

Publicerat av

Hans Andersson