Nära och konstruktiv journalistik, vad säger du?

Vilken typ av journalistik ska DT ägna sig åt, och vad står DT för med mig som chefredaktör och ansvarig utgivare?

I oktober skrev jag så här:

”DT är den som berättar för dig det som händer när det händer.

DT är den som tar det som ligger nära dig på allvar.

Och DT väjer inte för det stora, det som kan tyckas vara obekvämt eller komplicerat.

Jag tänker på att det var DT som avslöjade den så kallade Peab-affären i Falun, att det var DT som granskade den nazistiska rörelsen med säte i Dalarna och att det var, och är, DT som varje dag bevakar det som händer och sker i kommunernas diarium.

DT kan göra det tack vare den unika kontakten med dalfolket. Vi har reportrar runt om i länet som med hjälp av sin lokalkännedom vet vad som engagerar och dessutom har kontakt med er, ni som är engagerade i er ort.

Och utan vår publik – jag skriver publik, inte läsare, eftersom DT i dag vänder sig till läsare, tittare och lyssnare tack vare att vi producerar texter, bilder, nyhets-tv, radio, poddradio med mera – skulle vi inte kunna upprätthålla vår journalistik, för relationen till er är en nödvändighet för att vårt innehåll ska beröra Dalarna.

DT står på Dalarnas sida. Men med det sagt, vill jag poängtera att det inte innebär att vi stryker medhårs. Den man litar på gör ju inte det – utan berättar sanningen, även när den är obehaglig.”

I förra veckan, när vi lanserade vår satsning Dalahjälten, som en naturlig fortsättning på förra årets prisade #visägerja/visägernej-kampanjer för ett mänskligare Dalarna, chattade jag med DT-publiken. I en fråga undrades det över varför DT ”bara ägnar sig åt negativa nyheter”. Jag svarade att så är ju inte fallet, den övervägande delen av det vi berättar är faktiskt positivt eller åtminstone neutralt, så att säga. Men vi tenderar ibland att presentera negativa nyheter stort – just eftersom de ofta avviker från det normala, och därför är en nyhet.

Men den där frågan fick mig ändå att fundera på hur vi i höstas beskrev utvecklingen i Falu centrum, vilka problem som finns där, men framför allt sköt in oss på hur stadskärnan kan göras (än mer) levande.

Just det, man kan kalla det för konstruktig journalistik. Journalistik som identifierar problem – och ställer exempelvis makthavare till svars – men som i större utsträckning, målmedvetet, fokuserar på vilka lösningar som finns, vad både du och jag kan göra som gynnar det lokalsamhälle, vårt Dalarna, som vi lever i.

I lördagens Medierna togs det upp till viss del, för konstruktiv journalistik, som inte enbart är vad man skulle kalla för ”goda nyheter”, är en trend. Och jag tror att den är nyttig.

Under den senaste tiden har vi internt jobbat med ett projekt som kallas DT Nära, och som Fredrika Hillervik drivit tillsammans med engagerade DT-medarbetare. Jag kommer att berätta mer om det framöver, när vi närmar oss ”lansering”.

Men grunden för projektet är att vi tillsammans kan göra skillnad – genom att lyssna på varandras idéer och utmaningar.

Och framför allt genom att ta tillvara på vårt gemensamma engagemang för Dalarna.

Vad säger du? Hur låter det?

Mejla mig gärna på [email protected] Eller ring på 023-93604.