Dold konst öppnas

I lördags fick jag möjlighet att inviga utställningen ”Den dolda konsten 2” på Örebro Konsthall. Utställningen visar ett urval konstverk ur kommunens stora konstsamling som omfattar omkring 8000 verk. Det handlar om konst inköpt de senaste tio åren varav 39 valts ut för denna utställning. Konst som finns ute i offentliga miljöer men som inte alla har tillgång till. Här kommer en sammanfattning av invigningstalet.

Temperaturen stiger inom konstområdet i Örebro. Särskilt märkbart efter ett OpenArt-år med 200 000 aktiva besökare. OpenArt har genom åren definitivt blivit ett draglok för att öka konstintresset i staden. Och det avspeglar sig även under mellanåren. Vår fina konsthall har ökande besökssiffror. Att konsten är en viktig angelägenhet har visat sig inför den här utställningen som uppmärksammats i ett helt uppslag i NA samt reportage i SVT Örebro och P4 Örebro

Denna utställning visar relativt nyinköpt konst från åren 2007 till 2017. Förra gången 2015 visades konst från de senaste 100 åren. Att nu konsthallen än en gång ser till att fler får ta del av konstverken känns väldigt rätt. Gärna tredje gången gillt för mig för att skapa tradition!

Örebro Kommun har tagit ett stort ansvar för att bygga upp en konstsamling. Redan på 1800-talet genom donationer men framförallt från 1950-talet. Redan 1968, bland de första i landet, införde Örebro Kommun ett beslut att avsätta 1% av kostnaden vid nybyggnation av kommunala byggnader till konst. Denna regel har starkt bidragit till den imponerande samlingen. Det är stora värden det handlar om – framförallt konsthistoriskt men även ekonomiskt. Därför är det glädjande att Kulturnämnden i sin tillsynsplan för 2018 har lagt in – översyn och rutiner för underhåll av all konst – som en viktig punkt.

En ytterligare temperaturhöjning är att Kulturnämnden 2017 beslutade inrätta ett konstnärligt råd i Örebro kommun med huvudansvar för frågor om konst vid gestaltning av det offentliga rummet. Det har bland annat inneburit att konsthallen fått en särskild intendent för offentlig konst. Samtidigt utarbetas just nu en ny konstpolicy för kommunen som ska vara ett styrdokument för det konstnärliga rådet. Och det är konsthallen som fått uppdraget att leda arbetet där.

Att kommunen på det här sättet tar ansvar för att konsten – både utomhus och inomhus – blir en tillgång för medborgarna är lovvärt. Det finns säkert de som kan tycka att pengarna borde gått till tydliga nyttoföremål i byggnaderna. Men konst medför nytta i en helt annan dimension – som är livsviktig för oss människor. Det måste vi slå vakt om!

För all konst är till för att bli sedd. Den blir ju på ett sätt inte riktigt till förrän den når betraktarens ögon och möter ett gensvar där. Konstnären Kjell Sundberg i Kristinehamn har tankar om detta och säger så här; ”Precis som i skriftspråket, där uttrycket, magin ligger mellan raderna, så uppstår för bildspråket magin i mötet mellan bildens kontrasteringar som kallt-varmt, hårt- mjukt, statiskt-vegetativt mm. En energi uppstår som fortsätter vibrera långt efter betraktarens möte med bilden.”

Fler Örebroare borde dras in i denna magiska värld! Visst kunde vi ha fler utställningslokaler som bidrog till detta. Men viktigast är nog själva grundinställningen. Förståelsen av vad konstupplevelser kan ge, precis som Kjell Sundberg uttryckt det. Jag har läst om fransmännen att besök på konstutställningar är en sorts religion för dem. Kanske ett sätt att vördnad för magin i mötet med god konst. Vi svenskar kan ha samma känsla för naturupplevelser. Vet inte om fransmännen har det. Om inte kan de kanske lära något från oss svenskar och vi kan på motsvarande sätt lära oss något från dem om betydelsen av att gå på konstutställningar!

Publicerat av

Börje Ström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *