Vi måste ha råd med kultur

Om jag påstår att kulturen med konst och bildning är en investering i människors personliga utveckling, ger livskvalité, är en grundsten i demokratin och kan ses som en samhällsnytta tror jag det är få som säger emot. Om jag samtidigt upplyser om att Örebro Kommun tycker att detta är värt ca 150 miljoner eller 1,9% av en budget på 8 miljarder kanske många har svårt att få det att gå ihop. 

Kulturnämnden har under nuvarande kommunledning med S, KD och C fått spara för att få ihop en budget. Det har inte skett någon höjning av budgetramen under de senaste två mandatperioderna trots att Örebro växer snabbt och nämnden har ansvar för att betjäna alltfler.

Kulturen måste lyftas till den nivå den hör hemma, som grundelement i begreppet mänsklig välfärd. Det vill jag och liberalerna medverka till!

Vi behöver ta till oss de aktuella forskningsresultaten inom det internationella kulturområdet. Ekonomer som Pier Luigi Sacco och David Throsby har tagit fram mätbara underlag om de kreativa miljöernas betydelse för ett samhälles förmåga till innovation. Vi behöver se kulturskapare som en sorts kreativ kärna i samhället och ge dem resurser att bedriva sitt skapande. De kan då bedriva en sorts ”kulturens grundforskning” utan krav på direkta resultat. Det som många direkt skulle se som något onyttigt att slösa pengar på kan i själva verket visa sig vara det som driver en god samhällsutveckling framåt.

Konstens och kulturens styrka är att den medför andra värden än de ekonomiska och världsliga, vilket gör att vi lär oss att beakta världen ur fler perspektiv än ekonomiska menar även ekonomen Emma Stenström.

Ett led i att öka fokus på kulturfrågornas betydelse är att Örebro får en renodlad kulturnämnd direkt under kommunstyrelsen. Den ska ledas av en kulturchef och självständig kulturnämnd och kulturförvaltning. En sådan förändring skulle medverka till att skapa samordning och lyfta hela kulturområdet. Det kommer jag skriva mer om i en annan blogg!

Framgångsrik liberalism

Under perioden efter andra världskriget har vi sett hur den liberala västerländska modellen fått ett brett genomslag, framförallt i Europa, Nordamerika och ett antal andra länder spridda över världen. Liberalismen tillsammans med en stark marknadsekonomi har spelat en avgörande roll för att forma de starka demokratier som byggt framförallt västvärldens välstånd. Det liberala projektet med individuell frihet som mål har ”gått i mål” i byggandet av ett gott samhälle.

Mot denna bakgrund har många frestats tro att modellen var oslagbar och ohotad. Förvånande nog dyker det då upp flera oroande tecken. Många unga ger i undersökningar i USA uttryck för att det inte längre är avgörande att bo i en demokrati. Kurvorna för auktoritära alternativ pekar uppåt, samtidigt som politiskt engagemang minskar.

Det visar sig, att den individuella frihet som uppnåtts och som är styrkan i liberalismen samtidigt öppnar för något oförutsett. Nämligen frågan om vad vi ska ha friheten till. Ett sorts vacuum uppstår där människor inte riktigt kan orientera sig och som bidrar till att skapa ensamhet och psykisk obalans. Den gemensamma kampen fram till friheten som var en enande kraft riskerar när den väl är ett faktum att falla sönder i miljontals individuella livsprojekt.

Liberalismens iver att lösa upp sociala sammanhang som hindrat personlig utveckling har gjort att värdet av att tillhöra sociala sammanhang som man valt själv tappats bort. Goda och trygga sociala sammanhang är viktiga för att förena människor, i själva verket något lika grundläggande som själva friheten. För utan att finnas i ett sammanhang har vi svårt att förstå vilka vi är.

Bild:Pixabay

Liberalismen är fortfarande den bästa ideologin för en bärkraftig demokrati. Men för att den ska vara fortsatt framgångsrik måste den förena en okuvlig vilja att värna människans frihet med insikten att hon också behöver ett tryggt socialt sammanhang. Dessutom måste liberalismens grundläggande respekt för individen förankras i ett moraliskt ställningstagande att människan är en unik varelse i skapelsen. Detta vare sig den grundar sig i en religiös övertygelse eller en vördnad för själva livet.

En liberalism på denna grund är ett av de starkaste fundamenten för ett fritt demokratiskt samhälle där människor kommer till sin rätt och lever ett gott liv.

Kulturpris till teater Martin Mutter

Örebro Kommuns kulturpris 2018 har just tilldelats teater Martin Mutter. En synnerligen välförtjänt belöning efter 30 års kulturgärning!

Med sin okuvliga tro på kulturen som avgörande positiv kraft i samhället har de
under alla dessa år producerat nyskriven scenkonst för barn och unga. De har med mer än 200 föreställningar per år etablerat sig som en viktig del av länets utbud av scenkonst.

Som fristående kulturinstitution har de med vakna ögon tagit upp aktuella ämnen hämtade från barn och ungas vardag. Allt med bakgrund i det stora behovet att tidigt i människors liv lyfta fram mänskliga rättigheter, identitet och mångfald, grunderna för vår demokrati.

Kulturnämnden i Örebro har under många år sett dem som en prioriterad kulturförening och försökt ge dem en stabil ekonomisk grund bland annat genom fleråriga avtal. Som liberaler hade vi velat ge ett betydligt större bidrag men ännu har det inte blivit möjligt.

Ett stort och välförtjänt grattis till teaterchefen Sarah Broberg och producenten Kajsa Wadström (sedan 26 år) som fick ta emot priset på Örebrogalan! Örebro behöver Martin Mutter och ännu flera teatergrupper som ger professionell scenkonst till våra barn och unga. För kultur är livsviktigt!