Fräscha kulturvindar från Skövde

Kulturhus, kulturfabrik, öppna mötesplatser för fritid och kultur. Skövde verkar ha bestämt sig. Och för övrigt hela Västra Götalandsregionen. Kultur är gränsöverskridande, medverkar till social sammanhållning, utvecklar kreativitet och måste därför bli en tillgång för många fler – särskilt för barn och unga. I kulturnämndens studiebesök där idag kändes det påtagligt att vi hälsade på i en kommun som har förstått detta och satsar!

Men att vägen att nå till fler skulle kräva nytänkande, det förstod man direkt. Som starkt utgångsläge hade de redan Sveriges äldsta kulturhus, byggt 1964 med teater, konsthall, biograf, många samlingssalar och restaurang. För att ta tillvara denna resurs och tillskapa nya insåg man att det behövdes ett nytt sätt att samarbeta. Man beslutade sig för att arbeta Agilt, ett arbetssätt som innebär lättrörlighet, förändringsbenägenhet och att värdera personlig interaktion högre än processer. Detta innebar att medarbetare knöts samman för att i ett gemensamt, nytt resursutnyttjande nå det eftersträvansvärda målet – att ge fler tillgång till kultur. Inget område undantogs. Allt för att på olika Agila arenor inom alla verksamhetsområden möta medborgarnas behov.

Ta exemplet Kulturfabriken! En okonventionell mötesplats mellan musikskola och stadsmuseum i en ombyggd industrilokal. Man ser musikelever med föräldrar och småsyskon vandra runt bland museiföremål som väcker nyfikenhet. Eller så ser man i ett lekrum Pettsons snickarverkstad iordningsställd av gamla verktyg. Museét väcks till liv!

Ett annat exempel är när områdesutveckling i några stadsdelar knyts samman med bibliotek som innebär att områdeschefen också blir bibliotekschef med full backup från sina specialister på området. Fullt möjligt för att man träffas hela tiden över sina verksamhetsområden. Löser problem och peppar varandra. Till och med ekonomisk fördelning ingår i deras kollegiala arbetssätt.

Stadsbiblioteket. Bild: privat

Röster hördes bland imponerade nämndledamöter i Örebro som undrade; kan vi inte göra så här också i Örebro? Det vore säkert fullt möjligt. Men inte utan drivkraften från en kommunal och regional ledning som förstått samma sak som politikerna i Skövde och Västra Götaland. Vi liberaler har länge krävt att den kommunala kulturen i Örebro får en ny organisation och ett nytt tänkande. Och för övrigt har ett konstmuseum och ett stadsmuseum länge stått på vår önskelista.
 

Kulturcheck i barnkonventionens anda

Begreppet kulturcheck används för att benämna en ersättning från kommunen till anordnare som erbjuder kulturverksamhet för barn och ungdomar på fritiden. En fastställd summa (check) följer med eleven som fritt väljer mellan privata och kommunala anordnare. Systemet bygger på enhetstaxa som innebär att alla anordnare får lika stora checkar från kommunen och tar ut enhetliga avgifter från eleverna. Modellen är analog med systemet med skolpeng som finns inom hela skolväsendet i Sverige.

Vi liberaler vill verka för att bättre tillgodose barnkonventionen, som slår fast att varje barn måste ges förutsättningar för en meningsfull fritid, ges möjlighet att uttrycka sig på sitt eget sätt samt garanteras rätten att inte bli diskriminerad.

Dessa punkter åsidosätts exempelvis när ett barn måste stå i flera års kö för att spela ett instrument eller inte kan välja den kulturaktivitet som känns allra mest angelägen.

Vi liberaler vill att Örebro Kommun utreder möjligheten att införa en kulturcheck för barn och ungdom 6-15 år. Kulturchecken är personlig, måste lösas ut och kan endast användas för angivna kulturändamål.

Bild:Pixabay

 

Bild:Pixabay

 

Förebilden till systemet med kulturcheckar kommer från Norge och Island. Flera kommuner visar intresse och i Nacka och Täby finns möjligheten på plats . I Lund bereds checksystemet efter en grundlig utredning.

Exempel på användning är avgifter till att bekosta kulturskola/musikskola både privat och kommunalt, studieförbundens kursutbud inom kulturområdet som vänder sig till målgruppen som fyllt 13 år samt besök på olika kulturaktiviteter.

.

Bild:Pixabay

Meningen med konsten i Open Art

”Jag förstår inte meningen med konsten i Open Art” säger krönikören Marcus Titus i Örebroar´n idag. ”När det handlar om konst som inte har någon funktion och som anses abstrakt då hänger jag inte med längre”

Marcus är säkert inte ensam om att tycka och tänka så här. Och även som konstälskare kan jag ibland tycka att somligt i Open Art inte säger mig något och lika gärna kunde ha utgått. Det är helt Ok att reagera totalt olika på det som vi kallar samtidskonst. Själva reaktionen är en del av meningen med konstverket.

Men det är viktigt att ha med sig att det är just samtidskonst som ska visas i Open Art. Örebro Konsthall, som Kulturnämnden har ansvar för har själva grunduppdraget för detta och får extra pengar vartannat år för att göra Open Art. Det är helt enkelt ett sätt att ute på gator och torg försöka få människor som inte brukar titta in på konsthallen att upptäcka det spännande med samtidskonst. Att få se konst i olika format utomhus och på oväntade ställen. Och det har nu visat sig att sedan starten 2008 att det varit väldigt framgångsrikt.

 

Ai-weiwei 2015
Park bench / Lilian Bougeat 2015

Meningen med all samtidskonst tror jag bland annat är att utmana vårt seende, vårt tänkande, ge möjlighet till reflexion och eftertanke. Att stimulera vår innovationskraft och tankeförmåga. Att påverka vår inställning till den värld vi lever i och vår uppfattning om den. Den blir på så sätt ett sorts laboratorium för nya spår.

Rådhuset och Nikolaikyrkan med sina storvulna och majestätiska maktanspråk blir aldrig riktigt detsamma för mig efter Gula kaninen 2011. Då tog detta uppförstorade gosedjur över hela scenen där på Stortorget och lyfte upp barnens, de minstas värld som något stort och värdefullt. Hela det rum som Stortorget med sina byggnader utgör förändrades totalt!

 

Yellow rabbit /Florentijn Hofman 2011

Men konst är så otroligt rikt. Det omfattar mycket mera än samtidskonst. Där finns också det sköna och sublima. Det vackra avbildandet. Konst som ger njutning är en lika viktig form för konstnärligt uttryck. Vi har tillgång till konst över hela skalan. Men Open Art har sin speciella uppgift – att visa samtidskonst. Det är själva poängen!

Skolverket: Dags att se skolbiblioteken som en resurs!

Skolbiblioteken måste bli en resurs i undervisningen och inte en förvaringslokal för böcker! Bara hälften av Sveriges elever har tillgång till ett skolbibliotek. Dessutom saknas skolbibliotekarier. Även rektorer och lärare brister i kunskap om vad skolbiblioteken kan bidra med. De ska inte placeras under kategorin skolutrustning utan ses som pedagogiska verktyg!

Det är ett tydligt förhöjt tonläge i den kritik som Skolverkets undervisningsråd Anette Holmqvist kommer med och som citeras här ovan. Och skolverkets uppmaning har starkt stöd i forskningen. Fil dr Cecilia Gärdén vid Bibliotekshögskolan i Borås sammanfattar i en forskningsrapport sina resultat så här:

”Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har i dag tillgång till ett stort antal studier som genomförts med olika forskningsmetoder och som sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande.”

Hon fortsätter:
”För att skolbiblioteket ska bidra till elevernas språkutveckling, läsförmåga och lärande av informationskompetens, krävs väsentlig samverkan mellan skolbibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen”

Bild: Pixabay

Vi liberaler vill satsa på en utveckling av skolbiblioteken i Örebro. Vi vill att alla bibliotek skall ha kompetent personal, något som slås fast i kommunens biblioteksplan men inte är förverkligat. Men vi  vill nå  längre och ligga i framkant av utvecklingen genom att satsa på Fokusbibliotek.

Fokusbibliotek är en utvecklingsmodell som innebär att skolbiblioteken inom grundskolan bemannas av en fackutbildad bibliotekarie och rustas upp avseende inventarier och medier. Dessa biliotek är ett sätt att stödja pedagogers arbete och elevers lärande med sikte mot en ökad måluppfyllelse samt ge stöd till god läsutveckling och att utveckla informationskompetens.

Liberalerna vill att Fokusbibliotek införs på två skolor i Örebro Kommun under nästa mandatperiod.

Även övriga skolbibliotek behöver ha kompetent personal i sina skolbibliotek. De samverkansavtal mellan Örebro folkbibliotek och skolbibliotek på landsbygden som finns behöver utvecklas.

Kulturupplevelser för barn och unga

Genom förskolan och skolans försorg skall alla barn och unga ges möjlighet att tidigt göra upplevelser av professionell kultur. Jag vill att Örebro Kommun går in som deltagare i den regionala satsning på ”Barns rätt till kultur” som nu förbereds.

Bild:Pixabay

Att delta i satsningen innebär samtidigt ett ansvar. Kommunens roll och ansvar är att upprätta barnkulturplaner, utse en kultursamordnare, utse kulturombud i samtliga förskolor och skolor och bidra ekonomiskt till genomförandet.
Att skapa en hållbar organisation för att kunna genomföra ”Barns rätt till kultur” bidrar till en bättre skola. För kulturen utvecklar kreativitet och förbättrar möjligheten att öka måluppfyllelsen utifrån läroplanerna. Kultur är lärande och en förutsättning för bildning. En motiverad och stimulerad hjärna driver oss framåt. Sveriges nationella mål för kulturen säger, att för att uppnå målen ska kulturpolitiken …särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

 

Liberalerna vill att alla grundskoleelever inom ramen för ”Barns rätt till kultur” ska garanteras att besöka minst en professionell scenkonstföreställning eller bildkonstutställning per läsår. Vi vill också se över reglerna för Kulturkortet. Detta för att öka landsbygdsskolornas möjligheter att utnyttja kortet och inte begränsas av nuvarande för smala tidsramar och eventuella logistikproblem.

Bild:Pixabay

Betydelsen av att som barn få göra en upplevelse av en professionell scenkonstföreställning kan inte överskattas. Ofta får jag bekräftelse på att ett sådant tillfälle öppnat en ny, inre värld för ett barn. Öppnat för identifikation med och förståelse för andra människor. Öppnat för att kunna se sig själv i ett större sammanhang. Själv kan jag än i dag återuppleva min fascination av ”Spöket på Canterville” av Oscar Wilde. Genom riksteaterns försorg fick jag som tioåring detta första möte med en stor författare och professionell teater. Sedan dess har kulturupplevelser blivit en viktig grund i upplevelsen av livskvalité för mig.