En bok som gör skillnad

I jul och nyårstider blir vi översköljda av alla bildmediers lockelser att sjunka ner i fåtöljen och njuta av allt från galashower, serier på Play och Netflix och konserter och föreställningar. Jag kände att jag behövde bryta av och sätta mig några timmar med en bok. Inte som en ytterligare påspädning av att koppla av från en verklighet som tränger sig på, utan att få hjälp med en stunds konstruktiv eftertanke över det liv jag lever och hur jag lever det.

Bild: Privat

Jag tog fram en nyligen inköpt bok av Stefan Einhorn ”Konsten att göra skillnad”. Den boken är anledningen till att jag skriver det här. Einhorn har kallats ”godhetsapostel” och mera negativt ”godhetsknarkare”. Själv säger han att bägge är rätt, men att det dras fel slutsatser om vad det innebär. Han menar att även om jag själv lyfts fram som god kan det innebära att andra inspireras till något liknande. Man får sätta sig över Jantelagen. Knarkare är ju negativt, men kan vändas till något positivt, eftersom hjärnans belöningssystem är konstruerat så att vi njuter av goda gärningar. Alltså gör vi något i enlighet med hur vi är konstruerade.

Bild: Pixabay

Jag vet inte om SVT och julvärden Kattis Ahlström på något sätt påverkats av Einhorn. Intressant i alla fall att hennes tema för julkvällen just var att fokusera på det goda, medmänsklighet – det som bor i oss alla. Och att varje liten handling av godhet kan göra skillnad. Kan tyckas givet inför jul, men gjordes här med stort eftertryck.

Det jag slås av när jag läser ”Konsten att göra skillnad” är hur Einhorn använder i stort sett allt utrymme i boken för att sakligt och med starka exempel täppa till alla utvägar för att kunna fly undan ansvaret att vara medmänniska. Tanken att det ändå inte betyder något vad jag gör i det stora hela. Han belyser på en mängd sätt vad en enda handling – av stor eller liten vikt – kan betyda för någon annan. Vad ett enda människoliv är värt bland alla miljoner som verkar vara utan chans att överleva.

Bild:Privat

Olika människors insatser lyfts fram. Under den återkommande rubriken : En enda människa nämns Denis Mukwege, Malala, Oscar Schindler, Günther Schabowski och många fler. Men också handlingar som vem som helst av oss kunde ha gjort. Som kvinnan som alltid letar efter möjligheter att ge, hjälpa. En orkidé till den alltid surmulna kvinnan i mataffären som började gråta och sa: Du är den första….

Att se det unika och värdefulla med varje människa, varje handling lyckas Einhorn belysa på ett för mig väldigt trovärdigt sätt. Han skriver:

Vi måste komma ifrån tankefelet att vi inte kan vara världsförbättrare. För sanningen är att vi alla kan göra skillnad i det lilla och i det stora. Varje människa kan göra tillvaron lite ljusare eller mörkare.

ur Schindlers list

Det starkaste i boken är när Einhorn lyfter fram Oscar Schindler. I en nyckelscen i den svartvita filmen ”Schindlers list” ser den penninghungrige cynikern Schindler hur nazisterna brutalt tömmer ghettot i Krakow. Då plötsligt fokuserar bilden på en liten flicka, klädd i röd kappa mitt i det svartvita. Schindler tycks då se att varje människa i ghettot kan räddas eller gå under.

ur Schindlers list
ur Schindlers list

Under några följande få månader lyckas han rädda 1100 människor från döden. Ändå faller han vid avskedet från dem ner förkrossad över att han inte gjorde mer. Jag blev tvungen se om filmen men av helt annat än historiska skäl. Även upplevelsen av filmen blev en bidragande orsak till att jag skriver det här.

ur Schindlers list

Einhorns bok har bara 151 sidor. Det finns en anledning. Att många ska orka läsa hela boken och bli väckt till insikt och handling. Läs den du också!

Politisk hetta omkring Open Art

Idag har det varit debatt i Kommunfullmäktige om budgeten för 2019. I debatten som rörde programnämnd Samhällsbyggnad blev ett litet gräl mellan den styrande minoriteten och moderaterna om deras kulturpolitik. Debatten kom bland annat att handla om Open Art och om kommunens ansvar för den och dess finansiering. Det hettade till så pass att debatten sedan fortsatte på sociala medier. I trådarna på Facebook fanns både missförstånd och ren okunskap, så därför kände jag behov av att försöka reda ut begreppen och ge fakta om helheten. Detta eftersom jag följt Open Art sedan starten i Kulturnämnden och av eget intresse.

Bild: privat

Open Art är en del av Örebro Kommuns och dess Kulturnämnds uppdrag att förmedla samtidskonst till Örebroarna. Men basen för detta uppdrag finns hos konsthallen mitt i centrala Örebro. Det är konsthallen som fått uppdraget att ge konstupplevelser, sprida information och kunskap om konst och göra konsten tillgänglig för barn, ungdomar och vuxna.

Man kan se Open Art som en sorts utvidgning av Örebro Konsthalls uppdrag.  I viljan att låta fler få se samtidskonst tog konsthallschefen Mats Nilsson 2008 initiativet att ställa ut samtidskonst utomhus i centrala Örebro. Ingen kunde ana att det skulle bli så lyckat. Idag är Open Art en egen verksamhet inom kulturnämnden och en nationellt och internationellt uppmärksammad biennal som under tre månader förvandlar stadslandskapet till ett livfullt potpurri där konst i alla dess former leker tittut med stadens invånare och besökare.

Open Art är alltså en del av kulturnämndens uppdrag att vara en aktör inom konstområdet och därför är det naturligt att Örebro kommun är den som tar ansvar att lägga fast Open Arts framtida utformning.

Bild: privat

Det har kommunen så här långt skött bra. Direkt efter 2017 år biennal, som visade på otydligheter i styrningen och som resulterade i turbulens i organisationen (delvis symptom på  en sorts växtverk) gav kommundirektören utredaren Ulf Wilder i uppdrag att göra en utvärdering. Den mynnade ut i en slutrapport med en åtgärdslista, där ett klargörande av vision, mål och strategier stod överst. Kommundirektören tog fasta på detta och gav konsultföretaget New Republic uppdraget att gå vidare i utredning och analys samt att presentera en vision för Open Art, där det också skulle finnas ett övergripande mål och detaljerade mål med indikatorer för uppföljning. Detta jobb är nu slutfört och har mottagits positivt i kommunstyrelsen och kulturnämnden.

Bild: privat

Nästa steg är nu att kommundirektören på kommunstyrelsens uppdrag går vidare för att finna möjliga vägar för alternativ organisering och finansiering av Open Art 2021. Förberedelserna för 2019 års biennal är redan långt framme och den kommunala delen av finansieringen är redan klar med ett bidrag på 7,5 miljoner. Till det kommer förväntade sponsorintäkter som 2017 uppgick till 4 miljoner. Alltså en total budget som kan landa på 11 miljoner.

I den slutrapport som Ulf Wilder presenterade fanns en tydlig rekommendation:

När analys, mål och strategiarbetet samt processanalyser genomförts bör organisationen få tid på sig att pröva sin funktion inom ramen för befintlig förvaltningstillhörighet innan överväganden om alternativ organisationsform genomförs.

Exempel på sådana framtida organisationsformer är bolag, stiftelser eller entreprenader. Kommunen är då skyldig att släppa fram det bästa alternativet. Men för ett förverkligande av alternativ utförare måste en ordentlig grundfinansiering skickas med. Det är med Open Art som med andra kulturinstitutioner, den ska ses som en del av en kulturpolitisk ambition och stödjas därefter. Den som får uppdraget måste ha en stabil ekonomisk grund och kunna styrka sin långsiktiga ambition. Detta för att kommunen ska kunna försäkra sig om att det ursprungliga uppdraget genomförs och att den höga kvalitén säkras

Saknad: O helga natt på Stortorget!

Jag cyklade Storgatan fram mot Stortorget igår. Då slog det mig hur annorlunda situationen var mot förra året. Avspärrningar, scenbygge, massor av folk som förberedde O helga natt konserten på söndag. Jag kom på mig att sakna det när jag cyklade fram på den lugna Storgatan. Saknade förväntan i luften inför att vi Örebroare skulle samlas för en stor gemenskapsmanifestation med julbudskapet i centrum. Och så gick tankarna vidare och jag återupplevde hur jag stod där i en liten klunga bland alla de 20 000 och upptäckte att några var körsångare. Plötsligt sjöng vi stämmor och möttes på det sätt som bara att sjunga tillsammans förmår.

Bild: Örebroguiden
Bild: Örebroguiden

Nej, det känns inte bra att konserten inte gick att arrangera i år. En enkel förklaring är att företaget som äger rättigheten (Ambitiös Holding AB) inte klarade av kostnaderna. Detta trots miljonstöd från Örebro kommun. Den tidigare ägaren Soul NPP gick i konkurs och nu verkar Ambitiös vara på väg dit också. På så sätt har förutsättningarna för O Helga Natt konserten känts osäkra under flera år.

Den mer komplicerade förklaringen är Örebro Kommuns del i att situationen uppstått. Bolagens ekonomiska situation kan man inte ansvara för. Dessutom var det helt rätt att kommunen (som startade konserten i enkelt format) överlät arrangemanget till ett privat företag. Kommunen ska inte syssla med sådant som icke-kommunala arrangörer kan göra lika bra. Ja, till och med bättre – så bra att TV4 satsat på konserten vilket lyft den ytterligare.

Men Örebro kommun får ändå ta på sig ett stort ansvar för att konserten inte kunde genomföras i år. För det första måste kommunen ha insett att konserten har stor betydelse för staden. Både för samhörighetskänslan den skapar, PR-värdet och inte minst kulturellt för den högklassiga showen med musik i olika genrer, dans och förnämliga artister. De 20 000 som kommit år efter år kommit till Stortorget är väl det tydligaste beviset på värdet. Mot denna bakgrund borde det ha inneburit att kommunen tidigt hade förvissat sig om att planerna inför evenemanget kändes trygga. Men när väl kontakterna togs upp var det redan sent och det fanns missförstånd om vem som lovat vad.

Bild: Örebroguiden

O helga natt är ett evenemang där kommunens eventbolag Örebrokompaniet en naturlig roll. Men när det gäller kulturarrangemang finns också en Kulturnämnd som borde kopplas in. Så är inte fallet. Den har hållits helt utanför.

Det finns också en tredje part, samhällsutvecklingsavdelningen inom kommunstyrelseförvaltningen. Den ansvarar för kommunens del i julkalendern i rådhusets fönster, en annorlunda konstutställning som uppskattats och varit unik. Även den ägs av Ambitiös AB och här har samma problem uppstått på grund av bristande kommunikation. Kommunen skyller på att man inte hört något från arrangören och så ställs den in av både ekonomiska och praktiska skäl.

Bild: Örebroguiden

Örebro har ett ökande och attraktivt kulturutbud. Mycket av det kräver inte kommunens inblandning. Men det finns många arrangemang i ett gränsland, där kommunen behöver vara välinformerad om sådant som har en potential att ha betydelse för kommunens egna kulturpolitiska ambitioner. I dag finns ingen tydlig samordning inom kommunen omkring kulturfrågorna. Vi Liberaler har under många år lyft fram behovet av en kulturchef med ansvar för samordning och strategisk utveckling. Nu ligger ansvaret på olika händer och i fallet O helga natt ställs den för kulturfrågor ansvariga nämnden helt utanför. Årets fiasko med både O helga Natt-konserten och Rådhuskalendern gör behovet av förändring tydligt