Politisk hetta omkring Open Art

Idag har det varit debatt i Kommunfullmäktige om budgeten för 2019. I debatten som rörde programnämnd Samhällsbyggnad blev ett litet gräl mellan den styrande minoriteten och moderaterna om deras kulturpolitik. Debatten kom bland annat att handla om Open Art och om kommunens ansvar för den och dess finansiering. Det hettade till så pass att debatten sedan fortsatte på sociala medier. I trådarna på Facebook fanns både missförstånd och ren okunskap, så därför kände jag behov av att försöka reda ut begreppen och ge fakta om helheten. Detta eftersom jag följt Open Art sedan starten i Kulturnämnden och av eget intresse.

Bild: privat

Open Art är en del av Örebro Kommuns och dess Kulturnämnds uppdrag att förmedla samtidskonst till Örebroarna. Men basen för detta uppdrag finns hos konsthallen mitt i centrala Örebro. Det är konsthallen som fått uppdraget att ge konstupplevelser, sprida information och kunskap om konst och göra konsten tillgänglig för barn, ungdomar och vuxna.

Man kan se Open Art som en sorts utvidgning av Örebro Konsthalls uppdrag.  I viljan att låta fler få se samtidskonst tog konsthallschefen Mats Nilsson 2008 initiativet att ställa ut samtidskonst utomhus i centrala Örebro. Ingen kunde ana att det skulle bli så lyckat. Idag är Open Art en egen verksamhet inom kulturnämnden och en nationellt och internationellt uppmärksammad biennal som under tre månader förvandlar stadslandskapet till ett livfullt potpurri där konst i alla dess former leker tittut med stadens invånare och besökare.

Open Art är alltså en del av kulturnämndens uppdrag att vara en aktör inom konstområdet och därför är det naturligt att Örebro kommun är den som tar ansvar att lägga fast Open Arts framtida utformning.

Bild: privat

Det har kommunen så här långt skött bra. Direkt efter 2017 år biennal, som visade på otydligheter i styrningen och som resulterade i turbulens i organisationen (delvis symptom på  en sorts växtverk) gav kommundirektören utredaren Ulf Wilder i uppdrag att göra en utvärdering. Den mynnade ut i en slutrapport med en åtgärdslista, där ett klargörande av vision, mål och strategier stod överst. Kommundirektören tog fasta på detta och gav konsultföretaget New Republic uppdraget att gå vidare i utredning och analys samt att presentera en vision för Open Art, där det också skulle finnas ett övergripande mål och detaljerade mål med indikatorer för uppföljning. Detta jobb är nu slutfört och har mottagits positivt i kommunstyrelsen och kulturnämnden.

Bild: privat

Nästa steg är nu att kommundirektören på kommunstyrelsens uppdrag går vidare för att finna möjliga vägar för alternativ organisering och finansiering av Open Art 2021. Förberedelserna för 2019 års biennal är redan långt framme och den kommunala delen av finansieringen är redan klar med ett bidrag på 7,5 miljoner. Till det kommer förväntade sponsorintäkter som 2017 uppgick till 4 miljoner. Alltså en total budget som kan landa på 11 miljoner.

I den slutrapport som Ulf Wilder presenterade fanns en tydlig rekommendation:

När analys, mål och strategiarbetet samt processanalyser genomförts bör organisationen få tid på sig att pröva sin funktion inom ramen för befintlig förvaltningstillhörighet innan överväganden om alternativ organisationsform genomförs.

Exempel på sådana framtida organisationsformer är bolag, stiftelser eller entreprenader. Kommunen är då skyldig att släppa fram det bästa alternativet. Men för ett förverkligande av alternativ utförare måste en ordentlig grundfinansiering skickas med. Det är med Open Art som med andra kulturinstitutioner, den ska ses som en del av en kulturpolitisk ambition och stödjas därefter. Den som får uppdraget måste ha en stabil ekonomisk grund och kunna styrka sin långsiktiga ambition. Detta för att kommunen ska kunna försäkra sig om att det ursprungliga uppdraget genomförs och att den höga kvalitén säkras

Publicerat av

Börje Ström

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *