Fräscha kulturvindar från Skövde

Kulturhus, kulturfabrik, öppna mötesplatser för fritid och kultur. Skövde verkar ha bestämt sig. Och för övrigt hela Västra Götalandsregionen. Kultur är gränsöverskridande, medverkar till social sammanhållning, utvecklar kreativitet och måste därför bli en tillgång för många fler – särskilt för barn och unga. I kulturnämndens studiebesök där idag kändes det påtagligt att vi hälsade på i en kommun som har förstått detta och satsar!

Men att vägen att nå till fler skulle kräva nytänkande, det förstod man direkt. Som starkt utgångsläge hade de redan Sveriges äldsta kulturhus, byggt 1964 med teater, konsthall, biograf, många samlingssalar och restaurang. För att ta tillvara denna resurs och tillskapa nya insåg man att det behövdes ett nytt sätt att samarbeta. Man beslutade sig för att arbeta Agilt, ett arbetssätt som innebär lättrörlighet, förändringsbenägenhet och att värdera personlig interaktion högre än processer. Detta innebar att medarbetare knöts samman för att i ett gemensamt, nytt resursutnyttjande nå det eftersträvansvärda målet – att ge fler tillgång till kultur. Inget område undantogs. Allt för att på olika Agila arenor inom alla verksamhetsområden möta medborgarnas behov.

Ta exemplet Kulturfabriken! En okonventionell mötesplats mellan musikskola och stadsmuseum i en ombyggd industrilokal. Man ser musikelever med föräldrar och småsyskon vandra runt bland museiföremål som väcker nyfikenhet. Eller så ser man i ett lekrum Pettsons snickarverkstad iordningsställd av gamla verktyg. Museét väcks till liv!

Ett annat exempel är när områdesutveckling i några stadsdelar knyts samman med bibliotek som innebär att områdeschefen också blir bibliotekschef med full backup från sina specialister på området. Fullt möjligt för att man träffas hela tiden över sina verksamhetsområden. Löser problem och peppar varandra. Till och med ekonomisk fördelning ingår i deras kollegiala arbetssätt.

Stadsbiblioteket. Bild: privat

Röster hördes bland imponerade nämndledamöter i Örebro som undrade; kan vi inte göra så här också i Örebro? Det vore säkert fullt möjligt. Men inte utan drivkraften från en kommunal och regional ledning som förstått samma sak som politikerna i Skövde och Västra Götaland. Vi liberaler har länge krävt att den kommunala kulturen i Örebro får en ny organisation och ett nytt tänkande. Och för övrigt har ett konstmuseum och ett stadsmuseum länge stått på vår önskelista.
 

Kulturcheck i barnkonventionens anda

Begreppet kulturcheck används för att benämna en ersättning från kommunen till anordnare som erbjuder kulturverksamhet för barn och ungdomar på fritiden. En fastställd summa (check) följer med eleven som fritt väljer mellan privata och kommunala anordnare. Systemet bygger på enhetstaxa som innebär att alla anordnare får lika stora checkar från kommunen och tar ut enhetliga avgifter från eleverna. Modellen är analog med systemet med skolpeng som finns inom hela skolväsendet i Sverige.

Vi liberaler vill verka för att bättre tillgodose barnkonventionen, som slår fast att varje barn måste ges förutsättningar för en meningsfull fritid, ges möjlighet att uttrycka sig på sitt eget sätt samt garanteras rätten att inte bli diskriminerad.

Dessa punkter åsidosätts exempelvis när ett barn måste stå i flera års kö för att spela ett instrument eller inte kan välja den kulturaktivitet som känns allra mest angelägen.

Vi liberaler vill att Örebro Kommun utreder möjligheten att införa en kulturcheck för barn och ungdom 6-15 år. Kulturchecken är personlig, måste lösas ut och kan endast användas för angivna kulturändamål.

Bild:Pixabay

 

Bild:Pixabay

 

Förebilden till systemet med kulturcheckar kommer från Norge och Island. Flera kommuner visar intresse och i Nacka och Täby finns möjligheten på plats . I Lund bereds checksystemet efter en grundlig utredning.

Exempel på användning är avgifter till att bekosta kulturskola/musikskola både privat och kommunalt, studieförbundens kursutbud inom kulturområdet som vänder sig till målgruppen som fyllt 13 år samt besök på olika kulturaktiviteter.

.

Bild:Pixabay

Meningen med konsten i Open Art

”Jag förstår inte meningen med konsten i Open Art” säger krönikören Marcus Titus i Örebroar´n idag. ”När det handlar om konst som inte har någon funktion och som anses abstrakt då hänger jag inte med längre”

Marcus är säkert inte ensam om att tycka och tänka så här. Och även som konstälskare kan jag ibland tycka att somligt i Open Art inte säger mig något och lika gärna kunde ha utgått. Det är helt Ok att reagera totalt olika på det som vi kallar samtidskonst. Själva reaktionen är en del av meningen med konstverket.

Men det är viktigt att ha med sig att det är just samtidskonst som ska visas i Open Art. Örebro Konsthall, som Kulturnämnden har ansvar för har själva grunduppdraget för detta och får extra pengar vartannat år för att göra Open Art. Det är helt enkelt ett sätt att ute på gator och torg försöka få människor som inte brukar titta in på konsthallen att upptäcka det spännande med samtidskonst. Att få se konst i olika format utomhus och på oväntade ställen. Och det har nu visat sig att sedan starten 2008 att det varit väldigt framgångsrikt.

 

Ai-weiwei 2015
Park bench / Lilian Bougeat 2015

Meningen med all samtidskonst tror jag bland annat är att utmana vårt seende, vårt tänkande, ge möjlighet till reflexion och eftertanke. Att stimulera vår innovationskraft och tankeförmåga. Att påverka vår inställning till den värld vi lever i och vår uppfattning om den. Den blir på så sätt ett sorts laboratorium för nya spår.

Rådhuset och Nikolaikyrkan med sina storvulna och majestätiska maktanspråk blir aldrig riktigt detsamma för mig efter Gula kaninen 2011. Då tog detta uppförstorade gosedjur över hela scenen där på Stortorget och lyfte upp barnens, de minstas värld som något stort och värdefullt. Hela det rum som Stortorget med sina byggnader utgör förändrades totalt!

 

Yellow rabbit /Florentijn Hofman 2011

Men konst är så otroligt rikt. Det omfattar mycket mera än samtidskonst. Där finns också det sköna och sublima. Det vackra avbildandet. Konst som ger njutning är en lika viktig form för konstnärligt uttryck. Vi har tillgång till konst över hela skalan. Men Open Art har sin speciella uppgift – att visa samtidskonst. Det är själva poängen!

Skolverket: Dags att se skolbiblioteken som en resurs!

Skolbiblioteken måste bli en resurs i undervisningen och inte en förvaringslokal för böcker! Bara hälften av Sveriges elever har tillgång till ett skolbibliotek. Dessutom saknas skolbibliotekarier. Även rektorer och lärare brister i kunskap om vad skolbiblioteken kan bidra med. De ska inte placeras under kategorin skolutrustning utan ses som pedagogiska verktyg!

Det är ett tydligt förhöjt tonläge i den kritik som Skolverkets undervisningsråd Anette Holmqvist kommer med och som citeras här ovan. Och skolverkets uppmaning har starkt stöd i forskningen. Fil dr Cecilia Gärdén vid Bibliotekshögskolan i Borås sammanfattar i en forskningsrapport sina resultat så här:

”Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har i dag tillgång till ett stort antal studier som genomförts med olika forskningsmetoder och som sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande.”

Hon fortsätter:
”För att skolbiblioteket ska bidra till elevernas språkutveckling, läsförmåga och lärande av informationskompetens, krävs väsentlig samverkan mellan skolbibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen”

Bild: Pixabay

Vi liberaler vill satsa på en utveckling av skolbiblioteken i Örebro. Vi vill att alla bibliotek skall ha kompetent personal, något som slås fast i kommunens biblioteksplan men inte är förverkligat. Men vi  vill nå  längre och ligga i framkant av utvecklingen genom att satsa på Fokusbibliotek.

Fokusbibliotek är en utvecklingsmodell som innebär att skolbiblioteken inom grundskolan bemannas av en fackutbildad bibliotekarie och rustas upp avseende inventarier och medier. Dessa biliotek är ett sätt att stödja pedagogers arbete och elevers lärande med sikte mot en ökad måluppfyllelse samt ge stöd till god läsutveckling och att utveckla informationskompetens.

Liberalerna vill att Fokusbibliotek införs på två skolor i Örebro Kommun under nästa mandatperiod.

Även övriga skolbibliotek behöver ha kompetent personal i sina skolbibliotek. De samverkansavtal mellan Örebro folkbibliotek och skolbibliotek på landsbygden som finns behöver utvecklas.

Kulturupplevelser för barn och unga

Genom förskolan och skolans försorg skall alla barn och unga ges möjlighet att tidigt göra upplevelser av professionell kultur. Jag vill att Örebro Kommun går in som deltagare i den regionala satsning på ”Barns rätt till kultur” som nu förbereds.

Bild:Pixabay

Att delta i satsningen innebär samtidigt ett ansvar. Kommunens roll och ansvar är att upprätta barnkulturplaner, utse en kultursamordnare, utse kulturombud i samtliga förskolor och skolor och bidra ekonomiskt till genomförandet.
Att skapa en hållbar organisation för att kunna genomföra ”Barns rätt till kultur” bidrar till en bättre skola. För kulturen utvecklar kreativitet och förbättrar möjligheten att öka måluppfyllelsen utifrån läroplanerna. Kultur är lärande och en förutsättning för bildning. En motiverad och stimulerad hjärna driver oss framåt. Sveriges nationella mål för kulturen säger, att för att uppnå målen ska kulturpolitiken …särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.

 

Liberalerna vill att alla grundskoleelever inom ramen för ”Barns rätt till kultur” ska garanteras att besöka minst en professionell scenkonstföreställning eller bildkonstutställning per läsår. Vi vill också se över reglerna för Kulturkortet. Detta för att öka landsbygdsskolornas möjligheter att utnyttja kortet och inte begränsas av nuvarande för smala tidsramar och eventuella logistikproblem.

Bild:Pixabay

Betydelsen av att som barn få göra en upplevelse av en professionell scenkonstföreställning kan inte överskattas. Ofta får jag bekräftelse på att ett sådant tillfälle öppnat en ny, inre värld för ett barn. Öppnat för identifikation med och förståelse för andra människor. Öppnat för att kunna se sig själv i ett större sammanhang. Själv kan jag än i dag återuppleva min fascination av ”Spöket på Canterville” av Oscar Wilde. Genom riksteaterns försorg fick jag som tioåring detta första möte med en stor författare och professionell teater. Sedan dess har kulturupplevelser blivit en viktig grund i upplevelsen av livskvalité för mig.

Vi måste ha råd med kultur

Om jag påstår att kulturen med konst och bildning är en investering i människors personliga utveckling, ger livskvalité, är en grundsten i demokratin och kan ses som en samhällsnytta tror jag det är få som säger emot. Om jag samtidigt upplyser om att Örebro Kommun tycker att detta är värt ca 150 miljoner eller 1,9% av en budget på 8 miljarder kanske många har svårt att få det att gå ihop. 

Kulturnämnden har under nuvarande kommunledning med S, KD och C fått spara för att få ihop en budget. Det har inte skett någon höjning av budgetramen under de senaste två mandatperioderna trots att Örebro växer snabbt och nämnden har ansvar för att betjäna alltfler.

Kulturen måste lyftas till den nivå den hör hemma, som grundelement i begreppet mänsklig välfärd. Det vill jag och liberalerna medverka till!

Vi behöver ta till oss de aktuella forskningsresultaten inom det internationella kulturområdet. Ekonomer som Pier Luigi Sacco och David Throsby har tagit fram mätbara underlag om de kreativa miljöernas betydelse för ett samhälles förmåga till innovation. Vi behöver se kulturskapare som en sorts kreativ kärna i samhället och ge dem resurser att bedriva sitt skapande. De kan då bedriva en sorts ”kulturens grundforskning” utan krav på direkta resultat. Det som många direkt skulle se som något onyttigt att slösa pengar på kan i själva verket visa sig vara det som driver en god samhällsutveckling framåt.

Konstens och kulturens styrka är att den medför andra värden än de ekonomiska och världsliga, vilket gör att vi lär oss att beakta världen ur fler perspektiv än ekonomiska menar även ekonomen Emma Stenström.

Ett led i att öka fokus på kulturfrågornas betydelse är att Örebro får en renodlad kulturnämnd direkt under kommunstyrelsen. Den ska ledas av en kulturchef och självständig kulturnämnd och kulturförvaltning. En sådan förändring skulle medverka till att skapa samordning och lyfta hela kulturområdet. Det kommer jag skriva mer om i en annan blogg!

Framgångsrik liberalism

Under perioden efter andra världskriget har vi sett hur den liberala västerländska modellen fått ett brett genomslag, framförallt i Europa, Nordamerika och ett antal andra länder spridda över världen. Liberalismen tillsammans med en stark marknadsekonomi har spelat en avgörande roll för att forma de starka demokratier som byggt framförallt västvärldens välstånd. Det liberala projektet med individuell frihet som mål har ”gått i mål” i byggandet av ett gott samhälle.

Mot denna bakgrund har många frestats tro att modellen var oslagbar och ohotad. Förvånande nog dyker det då upp flera oroande tecken. Många unga ger i undersökningar i USA uttryck för att det inte längre är avgörande att bo i en demokrati. Kurvorna för auktoritära alternativ pekar uppåt, samtidigt som politiskt engagemang minskar.

Det visar sig, att den individuella frihet som uppnåtts och som är styrkan i liberalismen samtidigt öppnar för något oförutsett. Nämligen frågan om vad vi ska ha friheten till. Ett sorts vacuum uppstår där människor inte riktigt kan orientera sig och som bidrar till att skapa ensamhet och psykisk obalans. Den gemensamma kampen fram till friheten som var en enande kraft riskerar när den väl är ett faktum att falla sönder i miljontals individuella livsprojekt.

Liberalismens iver att lösa upp sociala sammanhang som hindrat personlig utveckling har gjort att värdet av att tillhöra sociala sammanhang som man valt själv tappats bort. Goda och trygga sociala sammanhang är viktiga för att förena människor, i själva verket något lika grundläggande som själva friheten. För utan att finnas i ett sammanhang har vi svårt att förstå vilka vi är.

Bild:Pixabay

Liberalismen är fortfarande den bästa ideologin för en bärkraftig demokrati. Men för att den ska vara fortsatt framgångsrik måste den förena en okuvlig vilja att värna människans frihet med insikten att hon också behöver ett tryggt socialt sammanhang. Dessutom måste liberalismens grundläggande respekt för individen förankras i ett moraliskt ställningstagande att människan är en unik varelse i skapelsen. Detta vare sig den grundar sig i en religiös övertygelse eller en vördnad för själva livet.

En liberalism på denna grund är ett av de starkaste fundamenten för ett fritt demokratiskt samhälle där människor kommer till sin rätt och lever ett gott liv.

Kulturpris till teater Martin Mutter

Örebro Kommuns kulturpris 2018 har just tilldelats teater Martin Mutter. En synnerligen välförtjänt belöning efter 30 års kulturgärning!

Med sin okuvliga tro på kulturen som avgörande positiv kraft i samhället har de
under alla dessa år producerat nyskriven scenkonst för barn och unga. De har med mer än 200 föreställningar per år etablerat sig som en viktig del av länets utbud av scenkonst.

Som fristående kulturinstitution har de med vakna ögon tagit upp aktuella ämnen hämtade från barn och ungas vardag. Allt med bakgrund i det stora behovet att tidigt i människors liv lyfta fram mänskliga rättigheter, identitet och mångfald, grunderna för vår demokrati.

Kulturnämnden i Örebro har under många år sett dem som en prioriterad kulturförening och försökt ge dem en stabil ekonomisk grund bland annat genom fleråriga avtal. Som liberaler hade vi velat ge ett betydligt större bidrag men ännu har det inte blivit möjligt.

Ett stort och välförtjänt grattis till teaterchefen Sarah Broberg och producenten Kajsa Wadström (sedan 26 år) som fick ta emot priset på Örebrogalan! Örebro behöver Martin Mutter och ännu flera teatergrupper som ger professionell scenkonst till våra barn och unga. För kultur är livsviktigt!

Folk och Kultur

Idag har jag haft möjligheten att delta i Folk och Kultur, ett stort kulturpolitiskt konvent i Eskilstuna med närmare 1000 deltagare. Ett konvent som vill främja ett tillgängligt och vitalt kulturliv i hela Sverige och sprida kunskap om kulturens betydelse både i sig och för hela samhället.

Kultur är alltför viktigt för att ses som en fritidsaktivitet bland andra. Tillgång till kultur är en mänsklig rättighet som måste säkras för att kunna hävda hennes människovärde och utvecklingen av hennes personlighet. (FN: deklaration artikel 22) Därmed är det också ett samhällsansvar.

Kulturperspektivet ska alltid vägas in i alla beslut som rör mänsklig utveckling. För människan är en alltigenom kulturell varelse som måste få utveckla sin hela personlighet, där hennes själsliga förmågor är lika viktiga som de materiella värdena.

Under dagen fick jag också delta i ett panelsamtal omkring ämnet ”Var är politiken i kulturpolitiken?” Kulturpolitiker kämpar ofta i motvind, till och inom sina egna partier. I nämnder och utskott uppstår en samsyn över partigränser för kulturens sak.

Frågan ställdes om denna partiöverskridande samsyn bland kulturpolitiker riskerar att leda till en avpolitisering av kulturpolitiken? Partierna ägnar detta politikområde liten uppmärksamhet. Är det dags att blåsa till kulturpolitisk strid mellan de olika partierna?

Jag tror det är dags att tydligare lyfta fram det egna partiets  ideologiska grund. Inte minst sedan Sverigedemokraterna börjat göra anspråk på att leda kulturdebatten med sin ensidiga kultursyn utan plats för mångfald och konstnärlig frihet.

För mig utgår en liberal kultursyn alltid från tron på fria individers utvecklingsmöjligheter. Det är ett sorts liberalt DNA. Kulturpolitikens uppgift är att riva hindren och möjliggöra en sådan utveckling. Men hon kan inte utvecklas utan att också ha ett sammanhang, en social samhörighet. Men denna ska hon få välja själv. Hennes identitet ska inte förknippas med en grupp eller ett särintresse. Identitetspolitik, både från vänster och höger är inte en liberal väg.

Det finns många viktiga skiljelinjer i kulturpolitiken. Framför allt mot Sverigedemokraterna. Men det är dags också för de sju andra partierna i riksdagen att vara med och ge liv åt kulturdebatten genom att lyfta fram sin bärande ideologi.

Örebro Kommuns första fristadsstipendiat

Ikväll fanns Örebro Kommuns första fristadsstipendiat Fikret Atay på plats i Konsthallen för att presentera sig under titeln ”Artist talk”.

Men vägen till denna kväll har varit lång. Redan 2012 lämnade Liberalerna på mitt initiativ in en motion till kommunfullmäktige om att ansöka om medlemskap i ICORN (nätverket av internationella städer för förföljda kulturarbetare) Medlemskapet var en förutsättning för att kunna ansöka om att bli en fristad för förföljda kulturarbetare.

Efter behandling av motionen antogs den 2014 och efter ytterligare processer om vem som kunde passa in i Örebros kulturella kontext blev beslutet en bildkonstnär. Vår starka koppling till internationell konst genom OpenArt var här av betydelse. Under 2017 kom stipendiaten på plats i Örebro.

Genom att vara en fristadskommun har Örebro Kommun gett temporärt skydd och Residence åt en förföljd kulturarbetare och därigenom sänt en stark signal om konstens och yttrandefrihetens egenvärde.

Fikret Atay är född 1976 och kommer från den turkiska staden Batman nära den irakiska gränsen. Där levde han under ständig osäkerhet som konstnär och fick utöva sitt konstnärskap i hemlighet. Den verklighet som omgav honom var att se vänner bli bortförda av en sorts hemlig polis och aldrig bli återfunna.

Han har vuxit upp inom den kurdiska kultursfären och hans konstnärskap har formats i spänningsfälten mellan Öst och Väst, mellan vanliga medborgares livsvillkor och militärens censurerande närvaro, kulturens påbjudna traditioner och behovet av utbrytningsförsök. Fikret Atay arbetar i huvudsak med videobaserad konst.

Fikret Atay gör modern, visuell konst, ofta foto eller videokonst. Han är internationellt uppmärksammad och är bland annat representerad på Tate Modern i London. Hans konst handlar ofta om identitet och om en plats. Han försöker skapa ett förhållande till den lokala kulturen och vill göra den universell så att den kan förstås av världen.

Konsten är enkel och gör på sätt det möjligt för betraktaren att känna sig inbjuden och bli delaktig. Fikret vill gärna göra ett nytt videoverk här i Örebro som tar avstamp i vår identitet och kultur.

Jag känner stor glädje och tillfredsställelse över att Örebro Kommun nu är med bland de 21 svenska städer som har tagit emot förföljda kulturarbetare.  Välkommen Fikret Atay!