Tips på pyssel⭐️

Idag när jag höll på att handla som bäst och mest så ringde telefonen och det var min sambo som ville påminna om att han åker om ca.20 minuter.(!) Alltså det hade jag helt och hållet glömt, ja att han skulle åka iväg för att jobba på Nordichallen hela kvällen. Som tur är så har barnen blivit så pass stora att det en sådan här gång fungerar att vara själva den korta stunden som det handlar om innan jag hunnit hem. Väl hemma så var det ju en hel del att packa upp och eftersom det ska vara lite firande i morgon så finns det ju massor för mig att göra och det var kanske ännu en anledning till varför jag förträngde att Robban skulle iväg och vara borta hela kvällen i kväll.

10-åringen är rätt duktig på att roa sig själv genom sitt TV-spel (ja, det är hans stora nöje om han får välja) Till tjejerna hade jag köpt pyssel på TGR vilket blev en riktigt bra slump. De har kunnat pyssla lite själva medan jag passade på att plocka undan alla varor till att börja med. Jag vet faktist inte om jag orkar med så mycket mer ikväll. Det är ju dessutom snart dags för nattning.

Den där tröttheten som jag mer eller mindre ständigt dras med lyckades jag ju så bra finta bort från morgonen men det höll inte i sig så mycket länge än till det där telefonsamtalet . Jag får försöka mig på att göra allt i morgon istället.

TGR har alltså väldigt bra erbjudande i sin butik på BirstaCity. Ett besök där rekommenderar jag därför verkligen. Hela helgen har de en drive på sina prylar. Ingenting kostar mer än 20 kr. Pysslet till tjejerna blev alltså ett riktigt fynd ⭐️

Gympa igen ⭐️

Så är en ny termin för gympan igång igen. Line blev min perfekta hjälpreda idag då Ellie skulle köra gympabanan ⭐️

Jag blir så full i skratt, men att stå och kolla på Ellie då hon gör alla dessa förberedande övningar är som att spola tillbaka tiden och då jag var med Ebba på samma träning. Det är en ”mini” Ebba på många vis denna lilla unge ❤️🌸

För en drogfri värld💕

Det är tufft ibland att stå upp för det som är rätt, men oavsett så har jag aldrig tvekat och det är de personer som jag har runt om mig nära som tveklöst hjälper till att förstärka det.

Framtidsgalan- för en drogfri värld står det på tröjorna som barn som vuxna här hemma med stolthet tar på sig. Tjejerna har även märkt ett par av de rosa tröjorna till att bli deras nattplagg. För mig säger det så mycket och betyder så mycket mer än ord någonsin kan beskriva. Någon klok person sa till mig: ”Varför slåss mot mörkret då man kan släppa in ljuset”. Jag ser det mer och mer och förstår det bättre och bättre. Jag behöver heller inte mer bekräftelse på att det är annat än rätt det vi kämpar och försvarar så hårt.

Kärlek övervinner hat och sanningen överlistar lögnen, karma tror jag också så väldigt mycket på och den tron hjälper i de tuffaste stunderna 💕

Snart så⭐️

Jag kan verkligen inte hålla mig så mycket längre. Fast officiellt ”släpp” och mer ”skarpt” blir det om några dagar.

Men spana nu in detta lite mer noga. Föreläsning eller dans………. eller varför inte båda aktiviteterna när vi har så fint besök i vårat vackra Sundsvall⭐️

Fredagkväll ⭐️

Det gäller att passa på då man får chansen. Igår ringde William till mig medan jag var kvar på jobbet, ja jag avslutade rätt sent igår med att sammanfatta en lite väl rörig och ”fram och tillbaka” och ”hit och dit” arbetsdag. Igår var en sådan där dag då jag sedan en tid tillbaka hade planerat många möten utanför skolan men tillhörande mitt arbete på skolan i allra högsta grad. Mitt fokus ligger nu till stor del på ett större event som jag håller på att ställa för, det är ju om knappt en månad så det måste gå snabbt nu med de sista detaljerna. Det måste börja marknadsföras snarast möjligt. Innan onsdag har jag som senast satt som dag att ordentligt trycka på knappen och innan dess så bör jag ha fått de sista svaren som jag inväntar från samarbetspartners för att kunna dra på ordentligt. Samtidigt som jag ska få ordning på detta så behövs jag alltså också ordentligt på min arbetsplats, ja i skolan. Det är en period då många är borta så ja, jag känner att det är svårt att lämna trots att jag har den tillåtelsen. Extra trött och slut är jag tråkigt nog av många privata själ för tillfället, ja just nu kan jag nästan våga mig på att påstå, det är lite för mycket än vad man kanske i normala fall borde både stå ut med och att klara av, men tröttheten kommer också extra mycket så fort det blir lite för många arbetstimmar. Belastningen och bördan blir lite för stor just nu och jag vet att jag måste dra lite i handbromsen där jag har möjlighet att göra det.

Min målbild de stunder då det känns som mest på detta vis blir att få ta den här sköna prommisrundan för sig mig i friska luften men jag ser alltid också framemot att få lägga mig i soffans hörn tillsammans med de barn som känner för att hålla mig sällskap. Precis då jag tänkte allt detta som mest, ja då jag var helt färdig på jobbet och redo för att åka hem så ringde William. Han hade andra funderingar och tankar än mig. Eftersom Line övernattade hos en kompis så tyckte William att han och jag skulle ta en tur till Birsta för att äta glass på vårt nya ”favvoställe”. Självklart så ville jag ju göra det. Äta glass och shoppa lite kläder. Bara fina Willekillen och jag.

Vi avslutade sedan kvällen i soffan tillsammans med Ebba och Victor som också kom hem och hade fredagsmys tillsammans med oss. Hur trött jag än är så är det underbart och fint det liv jag lever. Min fina ”Cirkusfamilj” är fantastisk och ger den kraft och den styrka som stundtals saknas.

Bekräftelse som räcker och blir över 💕

Jag skriver rätt ofta och jag menar det verkligen till ett hundra procent, det här med bekräftelse behöver jag inte mer, jag vet redan att jag är ”hemma”. Det går liksom inte att lura barn eller tvinga dem till någonting som inte passar dem heller brukar jag också så flitigt nämna. I lördags då jag kom hem efter att jag promenerat en riktigt lång runda så hittade jag de små tjejerna på min och Robbans säng. Line läste högt ifrån Sundsvalls Tidnings repotage om mig för Lilla Ellie. När de såg mig slog de ihop tidningen och visade stolt upp första sidan💕

William som satt och spelade nere på sitt rum hade bytt om till sin ”Framtidsgalan mot droger” tröja. Alltså, nej! Mer bekräftelse än så behöver jag verkligen inte. Om jag känner mig stolt och glad? OM💕

Att hata…

Idag startade dagen på ett så magiskt vis. Tidigt var det och trött det var jag också med tanke på nattens brist på sovtimmar, men det var det helt klart värt då man visste att man skulle bli omhändertagen av den bästa.

Jag känner mig faktist så nöjd då jag kollar mig i spegeln. Nu tänker jag inte på det jag ytligt kan bedöma, nej jag känner mig både nöjd och tillfreds med vad livet serverar mig och det JAG konkret bidrar till för att livet är vad det är för just mig och mina nära. Att vi råkat ut för en hel del som medfört sorg den senaste tiden, ja tom. det senaste dygnet är ju obeskrivligt jobbigt, men jag fixar det! Jag kikar på mig själv i spegeln och känner att jag faktist gör det. På något knepigt vis så känner jag mig starkare och starkare med all oförtjänt med skit jag fått och får utstå och allt hat jag verkligen blir drabbad av. Jag kan inte säga att jag inte bryr mig, men den största anledningen till att jag gör det är numer pga. att jag tycker det är så obeskrivligt synd om människor som uttrycker så starkt att de ordagrant ”hatar”. Vuxna människor, det är ju personer som någon gång borde ha fått en genomgång och förklaring till vad order ”hat” betyder eller vad tillståndet ”att hata” innebär, så jag har nu kommit så långt i mina funderingar och mitt grubbleri kring detta, jag blir ledsen och bryr mig helt enkelt för att det är synd om de här stackars personerna som bär på detta hemska tillstånd. Det måste innebära så mycket med missnöje och massor med eget dåligt mående för att uttrycka sig på ett så oansvarigt och icke vuxet vis. Det måste ju också förpesta hela personen/personernas kropp, hjärta, själ och sinne. Att göra gott och att säga gott resulterar i gott så vad händer när man väljer helt motsatt väg? Risken är ju självklart att man förlorar både sig själv och andra. Det är nog också vansinnigt jobbigt att kolla sig i spegeln då man valt att gå vägen full med hat. Såklart blir det inte direkt någon vacker figur som dyker upp som spegelbild om man ens vågar kolla.

Detta har jag alltså funderat kring rätt mycket. Jag känner mig rätt färdig med det med. Det stör inte mig så mycket längre, inte då jag betraktar mig själv i spegeln i alla fall. Jag vet både vad jag går för och vad jag står för, någon mer bekräftelse för att stärka och ”boosta” det behövs inte. De som bekymrar mig mer just nu märker jag är de människor runt omkring som hejar på och supportar ”en hatare”. Den ekvationen får jag för mitt liv inte alls ihop. Undra hur man tänker då man trycker på den där knappen som är en tumme och symboliserar ett ”gilla” klick i sociala mediers ”underbara” värld? Eller vadå tänker… såklart de människorna INTE tänker. Det kanske är så illa att de inte vågar annat? Eller de kanske inte heller lärt sig vad som är rätt att göra eller vise versa. Stackars, stackars dem. Ja jag tycker verkligen att det är synd om hatande personer och deras knepiga fan club.

Stolt mamma ❤️

Jag är en så stolt förälder när jag märker att det går vägen för barnen och då de går en lyckad utveckling till mötes. Mina stora barn är fantastiska och jag är så tacksam över det. Det finns så många exempel nämligen där det inte går på samma vis och det måste ju på ren svenska kännas som ett helvete som förälder då.

Detta kom upp i mitt flöde. För ett år sedan flyttade min största Prinsessa till sitt första egna boende där hon blev sambo med sin pojkvän. ❤️

Hon jobbar, tjänar alltså sina egna pengar och klarar sig så som det förväntas att man ska göra då man blivit myndig. Det är någonting som inte heller är helt självklart har jag förstått så jag är väldigt tacksam över den situation och det förhållandet jag har som förälder till mina barn också. Stora barn som små.