Stötta barnen i deras funderingar

Detta är en bok som jag nu tänker ge mig på. Det blir mitt nya sällskap under mina promenader med början i morgon. Jag anser att det är vårt ansvar och en direkt skyldighet att hjälpa barn att förstå att de inte på något vis bär skulden för att de har missbrukande närstående. Vi måste också hjälpa dem att förstå att om de känner skam över diverse situationer detta helvete kan föra med sig så måste de också få hjälp att tillåta sig att göra det utan att också skämmas för det. Jag anser att det är så mycket bättre att det får komma ur dem nu och direkt om de nu är öppna och villiga till det istället för att tigs, Att helt lägga locket på och av den anledning i tonår och vuxen ålder få problem som kanske tom. ter sig på mycket värre vis än det hade gjort om locket fått öppnas lite lätt och mycket tidigare.

Vi måste hjälpa barnen genom att bemöta dem i deras frågor och funderingar. Jag tror inte alltid på uttrycker att tiga är guld. Inte då det handlar om missbruk i nära relation i alla fall.

Fina storebror

”- jag tänker att jag ska skriva ett meddelande till Ellie, visst kan du läsa det för henne?” Frågan ställdes ifrån William och svaret från mig var självklart ja❤️. William och Line är bortresta tillsammans med farmor och farfar några dagar. Det var länge sedan de gjorde utflykter tillsammans nu som kräver 3 nätters övernattning så detta var inte en dag försent. Som de har längtat ⭐️

Mamma yoghurt

Min fina vän och numer otroligt hälsointressetade kamrat har lärt mig att äta en proteinrik variant av lyxig yoghurt. Tillsammans med bär och honung blir det någonting som jag kan tänka mig att servera till mig själv precis varje dag. Johanna (min vän) har lärt sin lolla dotter att det är ”mamma yoghurt” och det har smittat till de tre små som vi har här hemma också. När jag dukar fram den så säger de nämligen alla tre i kör: ”mamma yoghurt ”

Kalas

Vi är ju som jag nämnt flera gånger rätt många i familjen. Det innebär att det blir en hel del med kalas och firanden av olika slag. Att dessutom ha ett par stora barn (läs unga vuxna) med pojkvän och flickvän innebär ju två firanden till. I fredags ställde vi i ordning kalas för Jeppes flickvän. Myndighetsdagen är en stor dag och kräver såklart ett extra firande.

Eftersom jag var bortrest förra helgen på den rätta dagen så firade vi lite extra hemma hos oss o fredags. Den dagen hade hon dessutom skrivit teoriprovet inför sitt körkort och klarat det! Igår var det dags för uppkörning och det klarade hon också.

Jag är rätt imponerad av denna tjej på så vis att hon är otroligt målmedveten. Det hon bestämmer sig för att göra det fixar hon 👊🏻

Grattis Ellen Fredrika💕

Knepigt hur det är

Det fanns en kort period då jag struntade i att märka upp utvalda foton med emojdios av olika slag, ( bla. dessa foton som jag bifogar här nedan .) Denna gång är de publicerade så fint uppmärkta med stjärnor och med hjärtan, ”ordningen” är återställd. Undra vad barnen tänker när de ser att de alltid är omringade av dessa extra grejer? SJÄLVKLART är de med på att bilderna används, det är tom. de som vill det och föreslår det åtta gånger av tio och de tänker förmodligen bara att dessa symboler och hjärtan är en fin grej… vilket det iof. också är! Någonting annat är heller inte att prata om, åtminstone inte för tillfället. De vet det de nödvändigtvis behöver veta och ingenting annat. Den informationen till barnen får vi förövrigt hjälp med att förmedla tillsammans på träffar med proffs. De personerna arbetar på uppdrag av kommunen och socialtjänsten. Under 1,5 års tid, den mest kritiska och påfrestande perioden, hade vi regelbundet hjälp, ja träffar varje vecka, vilket vi är så innerligt tacksamma för. Det är ett bistånd/en hjälp som jag rekommenderar till alla som blir erbjudna att tacka ja till. För oss innebär det kort och gott att vi har fått trygga, mer avslappnande och glada barn här hemma.

Det är roligt med foton. Framförallt om det handlar om foton där man själv varit med och tom. varit den som agerat fotograf. . Det påminner så mycket om själva upplevelsen ifrån varje tillfälle som vi ”in real” får uppleva tillsammans. Den faktiska händelsen som är svår att beskriva eller att få andra att sätta sig in i som inte varit med.

Så här kommer några minnen igen. Dessa foton är tagna då jag och mina bonusbarn tillbringade jullovet på båten som tog oss till Åland och några bilder är minnen som jag fotat och bevarat i minnet och i hjärtat från min Sportlovsresa tillsammans med samma två barn. Vi hängde fyra dygn bara vi tre tillsammans med min vän Johanna ca. 20 mil från Sundsvall.

De sista två bilderna ser egentligen ut så här:

Råttisarna försvann av någon anledning bort från ett av korten och på det andra var det bara en lite hårtuss från mig som fick vara med och kvar. Men, men, nu och framåt om mina foton ska fortsätta att ”lånas” utan tillåtelse så blir det foton stärkta med stjärnor och och massor med kärlek i form av hjärtan. Det kan man nog inte få för mycket av tänker jag mer och mer för varje dag som går.

Att slå sin pojkvän

Om det stämmer det som skrevs i våran lokala tidning så är det ju för bedrövligt. Flickvännen hade typ ”misshandlat” sin pojkvän, Det fanns tydliga bevis på hans kropp som stärkte det efter att han slängt ut sin halvt galna flickvän. Vad som var orsaken till det framgick inte mer än art det handlade om några knäppa saker som hon hade gjort.

Jag blir direkt ledsen och bestört då jag läser sådant här men samtidigt så tycker jag också att det är oerhört modigt och bra att den hår pojkvännen står upp och tillkallar polis.! Om nu situationen är på detta vis så ska det absolut skapas någon form av rättvisa och ordning. Som man vill bli behandlad själv ska man behandla andra så jag hoppas för mitt liv att denna flickvän inte själv är typen som håller på att sätta dit sina kollar eller andra medmänniskor för diverse grejer. Det finns ju nämligen en kategori av människor som närs av att det är bråk och skandaler omkring sig tänker jag och jag hoppas som sagt att denna sk. ”flickvän” inte är den typen av människa. Som sagt, som man vill bli behandlad själv ska man definitivt behandla andra och citerar samtidigt våran snart 10-årige grabb då han ser vuxna som inte direkt föregår med gott exempel: ”hoppas att den personen som gör tokiga och helt felande saker inte har några barn”

Stor skillnad

Det var inte alls så många dagar sedan som jag var i Prag och kände den totala avslappningen och med absolut noll oro! Den känslan längtar jag enormt mycket tillbaka till och framförallt igår då jag befann mig på Birsta City. Jag bestämmer såklart helt och håller själv då jag utmanar mig till att försöka komma tillbaka till mitt normala liv, derbyrivalerna inte någon annan som tvingar mig såklart, men det kan inte hjälpas att jag ibland faller igenom och jag blir av det helt trött och slut.

Att medverka i ett event på ställen i min egen stad jämför jag med att springa ett helt maraton (fast jag aldrig har sprungit något) jag blir helt slut och det är väl för att jag precis har varit iväg och med den resan återigen blivit påmind om hur en dräglig vardag faktist ska få vara som det blir så extra påtagligt när jag är hemmavid igen. Det är inte meningen att man ska gå runt och känna en oro eller en direkt rädsla. Fast återigen så får jag påminna mig själv att det endast är jag och inte någon annan som kan göra någonting åt denna känsla. Att hålla mig ifrån är kanske någonting som fingerar i stunden, men det är inte någon vidare bra strategi för ett värdigt och drägligt liv framåt.

Prag för ett par dagar sedan: