Ett år har gått 🙏

Detta är texten från ett inlägg som jag gjorde för ett år sedan. Ett fint minne och någonting ärofullt som jag bär med mig med stolthet.

”KÖNG

Att vara 1 av 6 nominerade till en sådan här ärofull titel är bara helt fantastiskt.⭐️

Det blir hjälpen och knuffen i ryggen åt rätt håll, ja en hjälp att förstå att det man ägnar mycket av sin lediga tid till uppskattas, hjälper och inspirerar.

Vill man så kan man har alltid varit mitt motto och att våga prova saker som man inte har någon aning om och att prova någonting som man aldrig tidigare har gjort har jag också alltid trott på. Om jag inte hade tänkt på det viset så hade det heller aldrig blivit någon första Framtidsgala år 2005.

Det hade heller aldrig blivit några träningspass tillsammans med mina bästa vänner Happiness för 19 år sedan.

Den dagen jag bjöd in dem till mitt Träningsverket glömmer jag aldrig. Det är mitt första och absolut STÖRSTA ❤️-projekt som jag aldrig kommer att sluta med.

Med dessa människor finns det bara kärlek, värme och massor med härlig ärlighet.

Tack alla som nominerat mig .

Det känns oroligt fint och det ger mig en ännu större känsla av att aldrig ge upp.

Delar Heja Sundsvalls inlägg där vi alla nominerade finns med.

Läs och lägg en sms-röst på din favorit om du vill”

Vilken fin EGO Boost

Jsg säger bara WOW, vilken hyllning jag har fått ikväll!

Hur fint är det inte att få detta helt fantastiska postat på sin instagram?! Detta behövs just nu, mer än mest

då vardagen känns lite för maxad och kanske också lite väl orättvis. Jag ställer mig med hjälp av denna läsning utanför den lite allt för kritiska och tuffa bubblan. Försöker jobba på förmågan att se saker som de tyvärr ibland är och bestämma mig lite bättre att kämpa på och att fokusera med en positiv inställning framåt. Jag måste börja förstå att man kanske inte kan älskas av alla och anledningen till det kanske inte går att styra eller påverka så mycket för anledningen kanske ligger i annan/andras individ/individers dåliga mående. Så denna text på instagram, TACK från hela mitt ❤️.

Jag fixade faktist inte att läsa mer än några meningar innan jag totalt bröt ihop och när jag hade samlar ihop mig så läste jag texten non-stop flera gånger om.

Det finns fina människor, det finns människor som vill mig så väl och det är de människorna jag ska fokusera på nu och framåt❤️

Tack du generösa och fina människa som med denna text hjälper mig just nu att fokusera och att tänka på framtiden som mycket ljus. Visst, för tillfället så känner jag mig lite stukad och tom, men jag vet att jag snart kommer att skina igen 🌼

Kärlek övervinner hat, så är det och i den tanken och känslan är det så obeskrivligt skönt att landa

Klicka på länken nedan om ni vill läsa om vad som gjorde mig så enormt stolt och glad ikväll

En hyllning

Nostalgikänsla

Ikväll har jag varit på en känslomässig nostalgitripp. Jag har varit hemma hos Ebba och Victor, i deras nya lägenhet. En rymlig 2-rummare där Ebba bott sina första 9 månader.

Så många fina minnen jag har från detta ställe och nu byggs de liksom på genom att Ebba som 22-åring flyttar tillbaka dit och likt mig och hennes pappa skapa fina minnen men alldeles egna.

Jag är en sådan stolt och lycklig mamma jag .❤️

Lekterapins dag 💕🦄

Tänk att jag har fått vara en del av detta idag. Lyckliga, lyckliga

mig❤️

Så här nära en häst vet jag inte om jag någonsin stått (kan ha förträngt) Jag är både allergisk och livrädd, med största betoning på den sista anledningen. Men jag är grymt imponerad över alla dessa fina människor som ser till att barnen får en magisk eftermiddag.

Att dessutom köra den transportbilen, alltså imponerad det är jag⭐️

Våga mötas i de enklaste formerna ⭐️

Killen som gick runt och sa -Hej! Hej! Hej! till allt och alla som han mötte. Killen som ville få vänner och var nyfiken på folkslaget som kallades svenskar.

Alltså, jag är svensk men det är nog endast det som skiljer oss åt kändes det som för en stund. Jag har också alltid varit den som säger -Hej! Hej! Hej! till allt och till alla, för mig kända som okända och det har resulterar i en sådan blandad respons. Under en tid då mina stora barn var tonåringar så sa en av dem till mig när jag hejade som mest och inte befann mig i en stad där jag kände särskilt många(inte någon alls faktist😊) ”men mamma, måste du heja på allt och alla som du möter?!” Det måste ju vara så väldigt jobbigt för dig! (Vi var i Stockholm just då😂) Responsen från dem jag mötte var inte direkt den bästa, ärligt talat så kollade de flesta på mig som om jag kom från en helt främmande planet (typ) 😅

Denna igenkänningsfaktor blev anledningen till att jag bestämde mig för att jag igår skickade ett meddelande som jag inledde med det fantastiska ordet: HEJ!

…och vet ni mina vänner, jag är rätt övertygad att den hälsningen nu har lett till att jag fått en vän och en framtida ambassadör att engagera i sammanhang där jag brinner som mest och bäst, nämligen bland våra barn och våra ungdomar ⭐️

Detta är är resultatet ifrån det enklaste av alla former, i ett simpelt och hövligt HEJ!

Tack för ett magiskt möte Pa Modou Badjie 🙏❤️

#framtidsgalan2019

Det enklaste kan vara det finaste ❤️

Klockan ringde 5.10. Mycket trött och lite motvilligt tog jag mig tillslut upp. I väntan på ett lite försenat tåg passade jag på att ringa taxi och hamnade i växeln.

Syftet med samtalet var att ge beröm till den riktigt trevliga taxichauffören som tog mig till stationen. Det är viktigt/rolig info för dem runt omkring att få och jag hoppas att det framförs till honom för det bad jag dem att göra, (jo jag sa det såklart också personligen till honom i samband med att jag betalade)

Vet ni hur skönt det känns i min kropp och sinne efter en sådan enkel handling? Prova själva att göra de där fina, enkla och positiva handlingarna i din vardag. Börja med minst ett par om dagen och du ska se att du kommer att må såååå mycket bättre och du kommer att känna dig mer nöjd och tillfreds med dig själv.❤️

Tänkvärt

Denna text dök upp som ett årsminne. Det är någonting som jag skrev för flera år sedan men som jag kan dela om och om igen.

”Jag fastnade för ett par dagar sedan i en repris av

American Idol.

En 19-årig grabb framförde en egenskriven låt, både musik och text.

Bara det fantastiskt i sig, men själva syftet och budskapet är mer fantastiskt än så.

Låten var nämligen en hyllning till hans pappa, en fd.missbrukare som tillslut bestämde sig för att ta tag i sitt destruktiva liv för sin sons skull!

Jag gråter ALLTID när jag ser öden som dessa. Hur oskyldiga barn ska drabbas av vuxnas dåliga val av handlingar.

Samtidigt väcks man också av något slags hopp och en ännu starkare tro på att vill man verkligen påriktigt förändra så kan man!

När det handlar om våra fina och oskyldiga barn så MÅSTE drivkraften och viljan till att förändra felval man gjort och kanske slaviskt lever efter vara så pass stark att man bestämmer sig för en totalförändring oavsett vad!

Barnen är våran framtid och visst borde väl viljan att finnas som goda förebilder i deras liv vara så pass stark att ingenting annat ska få störa och ta över?!”

Imorgon fortsätter mitt arbete med Framtidsgalan!

Jag kämpar vidare, fler hänger på och jag är säker på att många känner igen sig i min beskrivande frustration!

Ingen kan göra allt,men just ALLA kan göra något🌟

Godhet finns på riktigt

Lekia är en butik som jag oftast väljer att handla på för att det är en väldigt trevlig personal där. Det var därför självklart för mig att åka dit även denna eftermiddag för att kolla möjligheten till samarbete inför Lekterapins dag nästa vecka. Det kommer att bli så väldigt bra! Lekia som ligger i Birsta bredvid Willys är en stor butik och med en personal med ett stort ❤️

Många glada barn kommer att få fiska fiskdamm nästa vecka och Marianne är den person som frågat mig om lite hjälp med kontakter. Så tacksam att jag kan få bidra på mitt vis.

Det hon bidrar med och har gjort de senaste åren är enormt! Jag är så glad att få möta den här typen av människa, det inger liksom hopp och en tro på att vänlighet finns på riktigt.

För att man inte pratar om saker och aldrig ens rör ämnet eller tvärt om , attackerar och pratar ner, hittar på egna storys som blir någonting som är så långt ifrån sanningen och den verklighet som det bara går att komma betyder det inte att de som drabbats någonsin glömt eller ännu mindre stryker ett sträck över det hela som varit genom åren. Det blir ju snarare tvärtom. Än mer får vi ju bevisat för oss hur på riktigt sjukt det varit och fortfarande är. Att vuxna drabbas av detta är en grej (fortfarande inte OK) men att barn ska bli drabbade och kanske varit under mer än sina halva liv är så djupt tragiskt. Jag kan inte säga nog mycket hur tacksam jag är att det finns en sådan bra hjälp för familjer att få. Vi som familj får tex. bistånd från Socialtjänsten och det är ett stöd jag är så enormt tacksam för. Der finns också många privata instanser att ta hjälp ifrån och det har jag också regelbundet tagit tag i då det handlar om mig själv och min väg tillbaka efter det traumatiska som drabbat mig de senaste 5 åren, ja det första året i mitt nya liv var hyfsat bra eller så var det bara ett år då man inte riktigt förstod allt det tokiga som hände, ett år då jag med mina ögon,ja jag kallar dem faktist friska, började att se saker och ting och därför agerade. Om jag tänker efter lite mer noga så var även det ett djupt tragiskt år med massor med kämpande för min egen del. Ett kämpande att fortsätta att stå upp för det rätta som jag lärt mig att göra och som jag gjort i hela mitt liv. Det är förunderligt att man fortfarande står rakt upp, men på något vis så känner jag just nu att jag är starkare än tidigare, fortfarande livrädd och vettskrämd om någonting plötsligt dyker upp runt om mig eller dyker upp hastigt, men inom mig, där känner jag en obeskrivlig styrka som hjälper mig att fortsätta att kämpa för det rätta.

Igår kväll gick jag igenom alla papper som genom åren varit grunden för alla kontaktförbud som varit. Usch, det är en vidervärdig läsning. Trakasserier och hot på hög nivå. Nej, förföljelsen för fyra år sedan blev inte en grund till kontaktförbud trots att det var personal på självaste stället som jag sökte skydd på som tillkallade väktare och polis. De skulle nog fortfarande kunna vittna om den traumatiska händelsen om de bara skulle bli tillfrågade, men åklagare valde att lägga ner direkt i brist på bevis (!), men eftersom jag ändå fick mitt första kontaktförbud ett par månader efter så förstår ni kanske på vilken nivå trakasserierna var. Jag väljer att inte posta dem här. De är för grova, sjuka och hemska men de finns ihopsamlade ifall de skulle behövas. Jag är vuxen och mår skit av att läsa dem, hoppas att aldrig barn behöver läsa någonting dyligt. Varför jag låste det var för att jag nu på morgonen hade ett möte där jag behövde påminnas. Ett möte som ska hjälpa mig att bli hel och frisk igen

En skön dag på jobbet med massor av härliga barn väntar. Som jag längtar!

Kan de så kan jag också

Tanken om att börja föreläsa har kommit till mig lite mer och mer under den senaste tiden. Så sent som idag då jag lyssnade till en föreläsare som var inbjuden på min arbetsplats för ungdomarna i åk. 7 bestämde jag mig lite till. Jag är rätt säker på att jag skulle kunna anta den utmaningen och tom. fixa det rätt så bra. Jag tror dessutom att jag kan förmedla någonting som både kan vara inspirerande och som kommer att kunna skapa eftertanke. Mannen som jag lyssnade till idag gjorde faktist att jag tog kontakt med min Johanna ikväll, det är minsann dags för en resa tänker jag snart där vi ska sitta och spåna ihop ett fint föreläsningsmaterial. Mannen idag och några andra personer som jag nyligen lyssnat på inspirerar mig och får mig faktist att känna att kan de så kommer jag nog också att kunna. Skön känsla och jag lovar att jag kommer att göra någonting av detta. Jag har redan mina tankar och idéer som jag börjat sprida lite. Kontakter har jag ju faktist också några 😊 det fina reportaget i Aftonbladet får mig faktist också att både våga och att tro lite lite mer på min förmåga.