Älgarna kom flygande över plogkanten

God fortsättning på 2013! Jag kan redan nu säga att ett händelserikt ÖP år väntar. Såväl många nya digitala satsningar som en nydesign av papperstidningen är med i planeringen. Och vi kommer fortsätta att gräva oss djupt ner i angelägna – och ibland svårarbetade – journalistiska ämnen.

Det nya året tänker vi börja med att peta i några ömma punkter här i länet. Arbetet är redan igång. I ÖP:s blogg om en öm punkt kan du följa utvecklingen av projektet och  själv bidra. En fråga är förstås vad som är skälet till att en del ämnen verkar ömma och skava och ibland till och med vara svåra att ta upp.

Vi märker det ofta när ÖP publicerar nyheter om rovdjursstammen. Väldigt många reagerar och kommenterar men det är svårt att se vad som ligger bakom debatten. Handlar det om makt, pengar, traditioner eller helt enkelt förutfattade meningar?

Förutom rovdjuren jobbar ÖP:s reportrar just nu med vindkraft, turismen och rennäringen. En samlande faktor när intressen krockar och känslorna svallar tycks vara utnyttjandet av mark och naturresurserna.

Jag funderade på hur det var att arbetspendla mellan Östersund och Stugun för rätt många år sedan. Varje gång jag satte mig i bilen startade ett riktigt älgsafari. Framförallt på höst och förvinter med mörker och halka. Jag spanade så ögonen blödde över plogkanterna efter älgar, ibland kom de flygande som synvillor, ofta stod de där livs levande.

Vilka intressen som då låg bakom att älgstammen hade fått växa så till den grad vet jag inte. Skadorna handlade inte bara om trafikoffer utan också skogen. Älgarna käkade alldeles för många skogsplant och ungträd. Skogsindustrins bas hotades.

Under några år pressades älgstammen tillbaka. Möjligen har nu på liknande sätt antalet björnar tillåtits bli många fler än vad som behövs för en livskraftig stam. När vi planerade projektet på redaktionen pratade vi om björnrädsla. Kan det vara så att många inte vågar gå i skogen som förut? Är det en förutfattad åsikt att säga att främst kvinnor känner sig hotade?

Hur älgskador slår mot skogen är förmodligen ganska väl undersökt men hur är det med björnrädslans hämmande effekter den fria bärplockningen? Och hur har den i så fall vägts in i besluten om att låta björnarna bli så många fler?

Ett exempel på ömmande punkter vi tror det är viktigt att belysa. Kanske också bidra med några svar som gör intressekonflikterna mindre känsliga.

För att klara det behöver vi din hjälp. Läs bloggen och lista dina egna ömma punkter.

 

 

 

 

 

Publicerat av

Hans Lindeberg

Hans Lindeberg

Publicerat av: Hans Lindeberg Chefredaktör Östersunds-Posten

En kommentar till “Älgarna kom flygande över plogkanten”

  1. Skogsindustrins bas hotas ?
    Skogsbolagen får ut mer utav fall avgifter och arrenden, än vad än älgen förstör och betar av. Antalet björnar tillåtits bli många fler än vad som behövs för en livskraftig stam?? Där har vi konkurrensen om bytet, (Älgen) och när inte jägarkåren orkar med så tar de lappens problem till hjälp, annars så slåss de som hund och katt, och de kan ta åratal för dessa att bestämma om de skall ha skohö eller raggsockor i sina lappskor..
    Björnrädsla. Kan det vara så att många inte vågar gå i skogen som förut? kvinnor känner sig hotade? Detta är helt fel om vi skall se till de norrländska kvinnorna.

    Hur är det med björnrädslans hämmande effekter den fria bärplockningen? Och hur har den i så fall vägts in i besluten om att låta björnarna bli så många fler? Björn stammen har blivit för stor men det har inte inneburit problem för svamp eller bärplockare. Och är positivt för sörlänska turister.
    Största problemet är att jägarkåren har blivit en för stor styrande faktor och då är bara turistnäringen som kan tänkas ta upp den kampen. Och så har vi grundproblemet löshunds jakten..
    Och till sist Pressens strävan att sälja lösnummer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *