Varför sägs tidningen upp?

Tidningspapper gjorde jag tunnlar och berg av till modelljärnvägen. Kladdade med papper och klister blandat av stärkelse och vatten. Målade landskapet grönt, klistrade fast små träd och strödde ut brunt eller grått pulver som skulle föreställa grusvägar och stenar.
Tidningspappret formade landskapet.
Det går att ta på tidningspapper. Känna den grova lite smutsiga ytan. Trycksvärtan som klibbar mellan fingrarna. Själva pappret känns som nyheter, som budbäraren av viktiga, dramatiska och kanske avgörande förändringar i samhället. Såna man vill ta del av.
Tidningspappret bär på mycket nostalgi. Det är ett bekymmer.
Nu kommer nya siffror som visar hur krisen för papperstidningen skruvats upp ett par snäpp. Upplagesiffrorna från förra året beskriver nedgångar överallt. ÖP tappade 1700 betalande prenumeranter.
Då talar vi om pappret. Det samlade intresset för ÖP fortsatte att växa brant. Om räckvidden för op.se, mobilsajt och mobilappen läggs till läsandet av själva papperstidningen.
Det är alltså en papperskris. Men analysen kan inte stanna där. Frågan är vad den egentliga innebörden av en uppsagd tidningsprenumeration är? Handlar det bara om att säga nej till en massa tidningspapper som ställer till besvär och måste bäras ut.
Eller gäller frågan också om att avstå från möjligheten att faktiskt betala för journalistiskt arbete. Att inte längre se journalistik som prisvärd.
Jag kan ju visserligen få det mesta gratis på nätet men innebär det samtidigt att professionell granskning förlorat sitt värde. Vad säger i så fall ÖP:s tappade prenumeranter om samhällets förändring?
Här finns en mer djupgående dimension av krisen. Självklart slår den tillbaka mot oss journalister som misslyckats med att visa på betydelsen av bra samhällsgranskning. Jag möts oftare av frågan om varför antalet annonser är så många, tidningen kommer så sent eller får förklara en prishöjning än läsare som vill diskutera ett nyhetsavslöjande.
Problemet med nostalgi är att den i alltför stor dos blir förlamande. För läsare som inte gärna ändrar invanda läsmönster men också för oss journalister. Det har tagit lång tid för många tidningsredaktioner att ta till sig den digitala omvandling som pågår och förändra sitt innehåll.
Nu när krisen skärpts arbetar nog varenda redaktion med att införa system för att ta betalt för nyheter digitalt. Samtidigt finns en stor osäkerhet om betalningsviljan hos er läsare. Vi undrar: hur ska vi förklara att nyheter som varit gratis plötsligt kanske kostar en hundralapp i månaden? Risken är att viktklubbar och andra mer utstuderade kommersiella projekt tar överhanden för att betala för journalistiken än värdet av själva journalistiken.
Här skulle jag gärna ta lite hjälp av dig som ÖP-användare och läsare. Om du tänker säga upp din prenumeration så fundera en stund över vad skälet är. Är det en otidsenlig papperstidning du tröttnat på eller tycker du inte att journalistik längre behövs. Om det förstnämnda fallet gäller finns redan idag alternativ. Du kan välja ÖP som digital tidning för ungefär halva priset. Och tänk redan nu att när vi på ÖP senare i år kommer med en betald version på nätet så blir det en självklarhet att prenumerera.
Att det sistnämnda skälet gäller är svårt att tro med tanke på hur många som redan idag läser ÖP digitalt
Och altenativet: att medborgarna inte är beredda att betala för journalistik i vilken form den än kommer förefaller otänkbart, åtminstone för mig.
Är det ett landskap utan papper men också utan journalistisk granskning du vill se i framtiden?

Publicerat av

Hans Lindeberg

Hans Lindeberg

Publicerat av: Hans Lindeberg Chefredaktör Östersunds-Posten

10 reaktioner till “Varför sägs tidningen upp?”

  1. Är det ett landskap utan papper men också utan journalistisk granskning du vill se i framtiden?

    Nä, men i ett där aktörerna klarar att se var efterfrågan finns kommer de också att kunna ta betalt för den. ÖP eller LT för den delen är knappast mer existensberättigade än nåt annat utan står inför samma utmaningar att hitta sin plats i tillgång och efterfrågan som alla andra verksamheter. Kravet på innovation ligger inte bara på vad som rapporteras om utan hur det presenteras och att kunna känna av vilka trender som är tillfälliga och vilka som blir permanenta är en kritisk förmåga för att överleva om du frågar mig.

    Kanske har du som chefredaktör känt en nästan nostaglisk plikt att rädda pappersmediet för journalistik, men då har du nog missuppfattat ditt uppdrag. Bonnier var t.ex. först i Sverige att lansera sina produkter för iPad, deras utvecklingsavdelning skaffade en långt innan den lanserades i Sverige, de var vakna och brydde sig mer om kunderna och sina produkter än infrastrukturen och mediet.

    Läs mer här, hittar inte den svenska nyheten jag läste om det i först: http://www.mediapost.com/publications/article/145099/bonnier-titles-first-to-adopt-ipad-subscription-mo.html#axzz2Lfr8B2mO

    1. Karl. Om du uppfattar mitt inlägg som ett ”nostalgiskt försvar av pappret” har jag nog missat poängen grovt. Det viktiga är att ta ställning till vad man prenumererar på (betalar för). Är det den fysiska tidningen på papper eller journalistiken oberoende av kanal. Jag skulle gärna se att många fler redan nu valde ÖP som elektronisk tidning på läsplattan istället för en pappersprenumeration.

      1. Det var min poäng med tillgång och efterfrågan och att konsumenterna sällan vet det själva. Frågan: På vilket sätt är mina kunskaper, idéer och resultat värda pengar, är en fråga som du måste lista ut svaret på själv helt enkelt.

        Det borde inte vara ett mysterium dock, som t.ex. P.M. argumenterar är världen mer intressant än byn hemma. Men ett tips vore ju kanske att samarbeta med andra lokaltidningar och försöka rapportera på gemensamma lokala problem och därmed göra de problemen större på en nationell nivå och skapa gemenskap för det.

        Den idén har iofs Aftonbladet redan kläckt med sin serie ”Nya tuffa Sverige” som tar upp enskilda händelser med utförsäkring som gemensamt tema.

        Som sagt, det är ditt jobb att hitta de här ådrorna av intressant journalistik som engagerar, inte läsarnas.

        Läsarna väljer bara det som är mest intressant.

  2. Det har varit god morgonstund att slå upp blaskan klockan o fem,
    Men att bli nedsölad av trycksvärta och strax efter upptäcka att minibladet levererat en dags gamla nyheter är inte så uppiggande. Det finns inte utrymme för två tidningar i länet, som slåss om gamla nyheter. Den grävande journalistiken i denna landsortsblaska är godtagbart, men uppföljningen av de koda morgon kaffe händelser är noll.

  3. De yngre nyhetsläsarna springer dubbelåttor runt journalisterna när det gäller att snappa upp smart användande av teknik och media. De diskuterar och debatterar som aldrig förr. Det är tack vare Twitter och Facebook som information kan kringgå statligt censur i länder som Egypten och Tunisien. Omvärldsintresserade läser internationella nyhetssidor som Deutsche Welle, CNN, BBC, Al Jazeera. Det vi ser idag är ingen kris för demokratin, det är en kris för journalisterna som är på väg att tappa makt i samhället; och det är, uppriktigt sagt, oerhört spännande. Precis som staten tappade makten till media i slutet av 1800-talet, så tappar media idag makt till medborgarna och de sociala medierna.

  4. Jag skulle väldigt starkt uppskatta en e-tidning där man kunde välja vad man ville prenumerera på för delar, och därmed kunna välja bort (för min del) sport- och motordelarna. Jag skulle tro att det finns fler som skulle kunna leva utan vissa delar av tidningen.
    Det är en sak som alltid stör mig med papperstidningen- jag får en himla massa sidor som jag inte ens bläddrar igenom, utan som bara tar upp plats i pappersinsamlingen och som dessutom (iom att jag inte läser dem) är ett oerhört slöseri med resurser.

  5. Två tidningar som skriver samma saker är en för mycket, speciellt i en så liten stad som Östersund. Gör om den ena till papperstidning och den andra till e-tidning. Sport och hästar passar ju bäst på papper för tabellslukarna, så uppdelningen är ju ganska självklar. Se´n är det ju fritt fram för läsaren att välja.
    Bertil

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *