Förlust i Gnällstad

Så blev det då bara tre poäng under den här veckan. Inte så bra men heller ingen katastrof då två av matcherna var mot de lag vi brukar ha tuffast för på bortaplan. Lite tråkigt är det dock att just historiens kraft är så stor för igår fanns det verkligen möjligheter för Modo att sänka Karlstads finest.

På tå redan från start

I ”svåra” bortamatcher gäller det att inte ha kvar träsmaken från bussen när väl zebran släpper pucken. Antingen så är detta förbannat svårt att lära sig eller så gick Uffe in och bad spelarna spela lojt och slänga bort passningar redan från start.

Utnyttja lägena

En annan viktig detalj i hockey är ju att faktiskt lyckas sätta nån puck då och då. Igår hade Modo lätt dubbelt så många rena chanser som FBK men på något sätt så lyckas man missa även de bästa av lägen. Jag kan köpa att våra brunkare inte direkt agerar Malkin men när sådana som Ritola och Nagy får ett läge i slottet ska inte det resultera i ännu ett skott i magplattan på Salak.

Hedersam förlust

Visst hatar man den formuleringen? Man tar ju hellre en jävla fulseger varje dag i veckan. Igår gjorde Modo en halvbra förstaperiod, en OK andra period och en riktigt bra tredje där det mest var Salak och virket som räddade Färjestad.

Gnälliga gubbar Rinkside

Det roligaste av allt igår var väl ändå efterspelet av Ritolas tackling och Christian ”Wyatt Earp” Berglund som gör en klassiker och hoppar in från båset. Att Ritola åker för charging och att Berglund får game för att ha hoppat in ter sig rätt vettigt för alla som tittar på vår underbara sport. Att man inte får hoppa in från båset är ju något av det första man får lära sig när hår börjar skönjas på andra delar än huvudet. Tydligen har detta stadium inte riktigt infunnit sig än hos lagkapten Rickard ”tackla mig aldrig om matchen är avgjord” Wallin som såg ut som ett frågetecken vid intervjumicrofonen.

Där hade storyn kunnat ta slut men istället så kliver Färjestads infochef in i handlingarna. För er som förträngt så är den här Jörgen Kalitzki samma kille som glömde ta sin medicin innan han började krafsa ner en krönika om Modo och Alexander Steen som sedan Loob fick be om ursäkt för.

Idag vässar Kalitzki åter pennan och den här gången är det Mattias Ritolas tackling som gör honom upprörd. Enligt den gode Kalitzki så är Ritolas tackling (eller snarare knuff i ryggen) potentiellt karriärsändande eftersom båsdörren verkade vara öppen. Att detta bara gav två minuter medan Berglund fick 24 min anser Kalitzki vara ett skämt eftersom det borde vara den möjliga konsekvensen av handlingen som styr straffet…

Vi kan väl säga så här då Jörgen, vad hade konsekvensen kunnat bli av att Berglund åkte in på isen för att slåss med Ritola? Hade han kanske kunnat knuffa denne så att bakhuvudet slog i isen? Roundkickat honom i huvudet med skridskon på? Kört en Steven Segal och bara brutit nacken av Ritola?

Kanske ska Kalitzki också ta och sopa bort Magnus Nygren och Patrik Lundh framför egen dörr innan han börjar gnälla på motståndarna…

Doktorns tre stjärnor:

  • Kyle Cumiskey – gjorde ingen bra insats vid Färjestads andra mål men var matchen igenom riktigt bra. Ett tag kändes det som att Cumiskey var på isen nonstop.
  • Robert Hägg – visar att han kommer att bli en riktigt bra back. Stor och tuff och dessutom hård på det icke-Sanny Lindströmska sättet när han vågar försöka ta sig förbi Tollefsen trots att han vet att det kommer att smälla.
  • Mario Kempe – är fortfarande ojämn i matcherna men jobbar hårt och skapar mycket lägen. Igår var han riktigt bra i boxplay och hade bara Steen lagt mackan på bladet hade nog Mario varit tvåmålsskytt.

Nu laddar vi inför nästa vecka med matcherna mot Växjö (h), Linköping (b) och glada Luleå (h).