Att stå upp för laget

God eftermiddag,

Efter julfirande i solen och lite ledigheter är det nu dags att dra igång bloggen igen och jag tänkte inleda det nya året med att svamla lite kring gårdagens matcher i junior-VM och då framför allt diskussionerna kring Jesper Pettersson.

——-

För er som inte såg matchen kan jag återge de sista sekunderna. Sverige leder med uddamålet och med ca fem sekunder kvar låser svensk spelare fast pucken längs sargen i egen zon. Då ryssarna märker att man inte kommer att få loss pucken till en ytterligare chans kör ryske spelaren över svensken i ryggen och tumult utbryter. Jesper Pettersson som sitter i utvisningsbåset och blir utsläppt i och med slutsignalen åker bort till resten av spelarna och tar tag i en ryss för en fight. För detta har han nu i efterhand fått en match avstängning och missar således dagens final mot Finland.

——-

Så vad är det då för konstigt med detta? Enligt mig ingenting men enligt många andra en hel massa. Kommentatorerna på SR pratade om ryssarna som svin och många tyckare var av åsikten att Pettersson gjorde rätt som bara stod upp för sin lagkamrat och att det var så synd med en avstängning. Andra, oftast tidigare spelare, ser det som en OK avstängning.

Så här lyder min högst personliga åsikt i egenskap av ”äldre” hockeyspelare i de lägre divisionerna. Det är inte direkt oväntat att ett lag, oavsett nivå, spårar ur när man märker att tiden rinner iväg och att matchen är förlorad. Detta är något man också som ledande lag vet om och något man måste vara förberedd på (om man inte heter Rickard Wallin). Än idag som 32-åring kan jag erkänna att jag gärna söker tacklingar extra mycket om en match är förlorad då det ju inte direkt gör något om man missar en open-ice och det trillar in ett ytterligare mål i baken. Och då har jag ändå lugnat ner mig betänkligt med åren.

——

När det gäller Jesper Pettersson är det inte heller direkt en skräll att han vill in och hjälpa sina lagkompisar som befinner sig i ett numerärt underläge i kurret. Samtidigt så måste Pettersson ha suttit i utvisningsbåset och tänkt på hur nära finalen är. Därför är det, när medspelaren låser pucken längs sargen och signalen går, naturligtvis lättare att låta domarna gå in och bryta än att själv åka ner och plocka en ryss än vad som varit fallet om han varit inne på isen och inblandad i situationen. Inte finns det heller någon paragraf i regelboken som säger att det är OK att gå in och stå upp för sina lagkompisar när dessa håller på att få stryk. Tvärtom är det hårdare straff på att komma in som ytterligare spelare i en fight. Det är något man är väldigt medveten om som spelare men som inte alltid är det som sätter stopp när reptilhjärnan tar överhanden.

——-

När det gäller gårdagens andra match så var det fantastiskt att se Finland spela ut ett Kanada som stod för väldigt lite av det Kanada brukar stå för. Det var tydligt att man hade problem med kombinationen stabilt finskt försvarsspel i mittzonen och stor rink. I tidigare J-vm på liten rink så har transatlanterna haft det lättare att komma in på kroppen och sätta press. Dessutom lurar rinkstorleken ögat då tempot framstår som högre än vad det egentligen är och sämre skridskoåkare har det enklare att hänga med. Igår blottades flera kanadensares svaga skridskoåkning samtidigt som finnarna gnuggade på enligt plan.

——-

I eftermiddag skippar jag nog det mesta av bronsfighten men finalen ska bli en trevlig tillställning. Som halvfinne så gråter jag heller inte blod vid en svensk förlust utan unnar finnarna en seger, särskilt efter det sätt man genomförde semifinalen. Må bäste fjunjunis vinna.

Publicerat av

drhockey

14 reaktioner till “Att stå upp för laget”

  1. Pingback: jordan 6 infrared
  2. Pingback: lebron 9 elite
  3. Pingback: cheap jordan shoes
  4. Pingback: cheap oakleys
  5. Pingback: Cheap Carmine 6s
  6. Pingback: michael kors watch

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *