Växjös lördagsgodis

Ja så mycket annorlunda än rubriken kan man väl inte beskriva den så kallade hockeymatch som utspelade sig uppe i Övik i eftermiddag. Några tankar:

——-

Motståndet – Innan vi startar lilla vinkelkapen är det på sin plats att berömma Växjö för en väl genomförd match. Laget är snuskigt bra på pappret och när man får ihop det som idag har Växjö troligen få övermän serien. Nihlstorp är stabiliteten i kassen man saknade stora delar av fjolåret. Backsidan innehåller både kraft och finess och på forwardssidan blir man inte sådär vilsna i checkingen som många gånger ifjol. Dessutom gör man jobbet och går på mål i alla lägen, något som verkligen bar frukt idag.

——-

Försvarsspelet – Efter en förstaperiod där Modo i alla fall på pappret hängde med i matchen så var det hönsgård modell större under de resterande 40 plågsamma minuterna. Zenit nåddes när Travis Roche vid ställningen 0-2 försöker köra en backhand mellan benen på sig själv 40 cm framför egen kasse och Jani Lajunen lätt kan lägga in pucken bakom en vilt flaxande Linus Ullmark. Just Ullmark gjorde inte heller sin livs vassaste match men blev å andra sidan lika utelämnad av sina utespelare som en Lundsbergsnolla på insparksfest.

——-

Farten – Efter att ha spelat riktigt bra och tempofylld hockey i några omgångar vad Modo idag tillbaka i gamla gängor. Ingen riktig idé fanns i uppspelen och gång på gång slutade det med att en ensam forward hämtade puck och körde solo. Stundtals hann dessutom Skröder upp först i forecheckingen…

——-

Viljan – Visst är det här med beteendevetenskap charmigt? Hur det kan komma sig att 18 vuxna män behöver påminnas om att göra sitt bästa i en för dem ytterst välbekant miljö och det ändå inte syns. Jag är övertygad om att Modospelarna verkligen ville stå upp i den här matchen men för oss med chipspåsen i näven var det ungefär som att busschauffören tog en cigg och missade fem hållplatser eller att läkaren bara orkade sy vart annat stygn under bypassoperationen.

——-

Doktorns tre stjärnor: Det var inte det lättaste idag men här är ändå de spelare som lyckade med något i afton.

  • Simon Önerud – Visserligen är krutet i bössan just nu blötare än Bert Robertssons näsdukar efter en presskonferens men Önerud var en av få spelare som gjorde jobbet i afton.
  • Joonas Nättinen – I ärlighetens namn får inte Nättinen ut särskilt mycket av sitt spel med de kedjekamrater han har idag men det känns som att den långe finländaren växer match för match och blir den där nyttige tvåvägscentern vi hoppats på.
  • Carl Grundström – 16-åringen fick inte direkt någon drömdebut men det är roligt att se ytterligare en person utan begynnande skäggväxt göra entré i A-laget.

Nu gäller det att ladda om batterierna och hoppas på ett snabbt tillfrisknande för Kyle Flanagan inför torsdagens drabbning med Djurgården på Hovet. Innan dess kanske man också kan få någon ledtråd kring huruvida William Nylander eller Victor Lööv är aktuella för en återkomst i klubben.

 

Publicerat av

drhockey

En kommentar till “Växjös lördagsgodis”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *