Möten med människor

Snart har vi slitit ut ett arbetsår igen. Mina möten med människor i min vardag har varit ständigt skiftande. Många kommer man tillbaka till men lika många är okända och nya bekantskaper. 

Hade ett litet uppdrag till en kund idag. Jag har varit dit ganska många gånger de senaste åren. Hon är 84 år och lever ensam i ett relativt stort hus. Det är många år sedan hon blev änka men kämpar ändå på med sitt hus, trots att hon är märkt av värk och sjukdom. Hon är nästan alltid glad. Visst ser man skiftningar i humöret när värken blir för svår men man känner sig alltid välkommen i hennes hem.

Hon berättar öppet om sina problem med hälsan, om alla läkarbesök och om hur hon är lite ledsen över att hon faktiskt har uppnått den ålder hon har. Idag när jag kom dit doftade det nybakat i huset. Jag gjorde det jag skulle och när jag var klar gick jag en trappa upp för att tala om att mitt uppdrag var avslutat.

Hon satt på en pall i köket och gräddade rullrån med ett sådant där gammalt rånjärn som skall vändas på spisen. Ryggen smärtade men några av julbestyren försökte hon ändå klara av.

-Jag skall försöka dammsuga lite också sedan men då måste jag krypa på knä för det gör så ont, talade hon om.

Mödosamt tog hon sig ner från pallen och började leta i en av lådorna i köket. Strax hade hon hittat en påse som hon började fylla med rån.

-Du skall få de här, sade hon och knöt ihop påsen. Sedan vände hon sig om och tog en annan påse från bänken i köket. På den satt en liten lapp:

”God Jul Sören”

I påsen låg ett matbröd av precis samma sort som jag fått till jul de senaste fyra åren.

-Tycker du om det här brödet, frågade hon?

-Ja, svarade jag, det är suveränt gott.

-Du får det för att du är så snäll och hjälper mig.

En sådan oerhörd tacksamhet. Hon får ju faktiskt betala för varje besök jag gör hos henne, precis som alla andra kunder.

-Du borde skaffa dig en karl som kan hjälpa dig, skojade jag. Det blir billigare.

-Nej, svarade hon och log. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att leva ihop med en ny karl.

Jag hoppas hon får ha hälsan något sånär i behåll i många år än. Hon är så snäll och jag hjälper henne gärna fler gånger.

 

Publicerat av

Sören Olsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *