Jenny! Du har en hund här som måste gå ut.

Jag har en hund här, fast det är inte min hund. Det är min dotters hund. Hon är väldigt ofta hos mig när min dotter pluggar i Östersund och det är hur trevligt som helst. Hon är det bästa sällskap man kan ha och jag älskar den här hunden.

Vi brukar resonera om det där med hur hundar tänker. Man blir bara så förvånad ibland när hunden visar att hon förstår den minsta vink om ett och annat. Hon lyssnar när man pratar och hon vet ofta i förväg vad som skall ske. Ett litet kommando och hon gör precis det man ber henne om – nästan jämt!

Det är lite spännande det där.

Men så kommer en dag som denna, eller rättare sagt en kväll. Med blöt, tung snö som faller…inte som ”lapphandskar” utan mera som snöklumpar, som lägger sig till rätta som ett kallt omslag på hela kroppen – när hunden klart och tydligt har visat att;

-Om du inte följer med mig ut, precis just nu, så kommer du att ångra dig att du inte gjorde det!

Och då gör man det. Även om det ”kräksnöar” som det gör ikväll. Från vänster till höger när vi gick upp mot byn och från höger till vänster när vi gick hem – i stora sjok!

Jag är glad att vi hittade hem…och att mannen i stora traktorn såg oss längs vägen.

-Ja, vi hade reflexväst, både hunden och jag.

Och hela tiden sipprade en kall rännil ner bakom skjortkragen, ner mellan skulderbladen och vidare söderut. Och varje kväll när vi tar den här dagliga promenaden, eller när jag släpper hunden lös, så vet hon precis vad hon skall göra, d.v.s. både 1 och 2.

Åter till de där funderingarna om hur en hund tänker. Varför tänkte hon inte som hon brukar göra annars, just ikväll? Varför ”duttade” hon inte bara ner ändan i blötsnön och klarade av det där på kortast möjliga tid? Just ikväll? När det vräker ner blötsnö! Och mina glasögon har klabbat igen totalt. När läget är sådant att jag knappt ser ljuset från Engströms gård.

Hur tänker hundar?

Det blev absolut I N G E N T I N G!

Två kilometer i ”blötsnöstorm” helt i onödan, vilket innebär ATT VI MÅSTE UT IGEN innan vi drar täcket över ”huvve” och knoppar in. Så förbannat onödigt!

Och kläder och skor hänger på tork i pannrummet.

Publicerat av

Sören Olsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *