I händelsernas centrum

Det är snabba ryck, hit och dit och fram och tillbaka. Distriktet är stort så det gäller att gå på för att hinna med allt vi skall göra. Vi packade bilen redan igår för att vara säkra på att komma iväg redan från morgonen.

Idag fanns allt man kan tänka sig av fastighetsförnödenheter i bilen. Från golv till tak, stuvat efter konstens alla regler, för det gäller att få med så mycket som möjligt när man skall åka så långt på jobb. Det är kul att företaget vi jobbar för är efterfrågade i ett så stort distrikt.

Sedan Bilgällde det att kolla att nycklar och passérkort var med för vem vill komma fram efter en lång resa och upptäcka att man inte kommer in?

För att vara säker på att hinna med allt jobb idag tog jag med mig min arbetskamrat Tobbe också.

Idag var det ett statligt företag som ville ha vår hjälp. Lokalerna är stora och behovet av reparationer och underhåll kan vara nästan hur stort som helst. Efter en lite jobbig resa, som påbörjades i arla morgonstund, var vi framme och vi hann inte med att utföra så mycket arbete innan magen gjorde sig påmind. Äta bör man annars dör man, sägs det.

Sagt och gjort. In i bilen igen och iväg mot city. Någon hade förtäljt att längs Storgatan skall det finnas ett förnämligt café, med utmärkt bröd och trevlig miljö. Vi trixade oss in mot angivet mål och efter en stunds letande bland Storgatans alla skyltar och fönster hittade vi mycket riktigt Ingelas Café. Något som liknar en lång saloonveranda inbjuder till en promenad längs café- och butiksstråket men innan vi tittade närmare på vad gatan hade att erbjuda gick vi in och beställde kaffe och macka.

Det är trivsamt att slå sig ned och avnjuta en kopp gott kaffe, en delikat leverpastejmacka och att i lugn och ro läsa tidningen, samtala en stund med både trevlig personal och med arbetskamrater. Det är liksom lite av balsam för själen under en för övrigt ganska stressig arbetsdag. Ingelas Café erbjuder även lunch och det finns både det ena och det andra på menyn. Hur trevligt som helst. Utanför flanerade människor i vardaglig takt och vid det gamla anrika hotellet mitt emot stod folk och pratade, pekade upp mot något fönster, diskuterade och verkade bara trivas. Här skulle jag nog trivas också.

Vi tackade för oss och tog sedan en liten promenad längs verandan, tittade i skyltfönster och vi gjorde faktiskt ett besök i en tatueringsstudio också. Både Tobbe och jag var överens om att hade vi bara haft lite mera tid på oss, och hade vi inte varit tvungna att åka tillbaka hem idag, hade vi nog satt oss ned i stolen och låtit oss prydas av varsin tatuering. Kan avslöja att hade det inte varit för min ihärdighet hade Tobbe kommit hem med en gammal hederlig pinuppa på överarmen. Jisses, han är ju faktiskt äldre än mig karl´n.

Åter till arbetet, vilket blev oerhört intensivt under några timmar. Innan det var dags att vända kosan hemåt igen tänkte vi båda två att, har man åkt så långt som vi gjorde idag måste man bara passa på att se några kända platser som ofta omnämns i offentliga sammanhang.

Sture 1Vi krånglade oss därmed vidare i värsta rusningstrafiken, mot Stureplan, i förhoppning om att få se någon i Svea Rikes kändiselit. Ni vet de där som vi bara ser i Hänt i Veckan när vi fixar frillan – för det gör vi ju!

Nu var det ganska tunnsått med kändisar där just idag, i alla fall när vi var där, men jag förmodar att de var hemma och lagade mat och tittade på Go´Kväll på TV. Bättre lycka nästa gång.

Sture 2

Tobbe kom på en lysande idé just då. I brist på kändisar, och med tanke på att det skulle bli ganska sent innan vi skulle komma hem, åkte vi till Sturebadet, också det en känd plats i Sverige, och tvättade av oss den värsta smutsen innan vi vände hemåt.

Sammanfattningsvis vill jag rekommendera er alla att ta chansen, precis som vi gjorde idag, att se några av Sveriges mest kända platser när ni har vägarna förbi.

Näsåker har faktiskt lite av varje att erbjuda!

 

Publicerat av

Sören Olsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *